YT Industries Capra?

YT Industries Capra?
Jag gissar på en lite halvtråkig 29:a men hoppas på en skojig stig 26:a liknande Spitfire fast med mindre fjädringsväg...
 
YT Industries Capra?
Nu börjar det krypa fram lite bilder :)

p4pb10648768.jpg


Synd bara att det redan har handlats en ny cykel. men det ser ju inte ut att vara vad jag var ute efter!
 
YT Industries Capra?
Slobby skrev:
-------------------------------------------------------
> Nu börjar det krypa fram lite bilder :)
>
>
>
> Synd bara att det redan har handlats en ny cykel.
> men det ser ju inte ut att vara vad jag var ute
> efter!

Ajabaja vad snygg skapelse, visste att jag gjorde ett bra val i att vänta med ny hoj till 2015, fast nu kanske man måste omvärdera när 2015 säsongen börjar...

// Larsa
 
YT Industries Capra?
3999€ specad som på bilden uppåt och det ska finnas 2 billigare modell, varav en med pike och monarch dämpare.
26a eller 27,5a? min trendurometer säger 27,5...
 
YT Industries Capra?
jo, det är ju mondraker som 'tagit fram' forward geometry med extremt korta stammar och längre topprör.. det fanns DH-hojar med det för snart 15 år sedan. :)
 
YT Industries Capra?
Fast då var väl inte reach särskilt lång, utan man hade bara kort stam?

Visst, saker går runt och runt, men är inte den enda gemensamma nämnaren mellan en Mondraker med 10mm stam just den korta stammen, resten av geometrin är helt olik? Typ låååång, låg, flack, vs kort, hög och brant. Båda två har även hjul, och det gamla michelin comp16 (? Ge mig gärna en historielektion om de heter något annat) är återupplivat också i termer av Maxxis Hr2 och liknande.
 
YT Industries Capra?
jo, i viss mån var det nog bara korta stammar men det fanns även ett gäng ramar som var långa och låga. tex min norco two50 och framförallt den rotec som egil körde.

men mondraker har såklart en modernare lösning på det mesta förhoppningsvis. :)
 
YT Industries Capra?
Tar och bifogar bild/text från ovan länk (tack för info Slobby!)

Capturadepantalla2014-02-25alas08.19.16.png


Capturadepantalla2.png


Capturadepantalla3.png


När man läst texten på tredje sidan, kan man stilla undra om reportern är köpt eller om detta är 2014-15 års "Benchmark-MTB"!

Stoked!

// Larsa
 
YT Industries Capra?
Skapligt linjär!
Och 75! Graders sadelvinkel!!

Synd att man inte har några stor berg att trampa runt i... (Bor i fjollträsk ;)

// Larsa
 
YT Industries Capra?
jofahjalm skrev:
-------------------------------------------------------
> Tolkar jag det rätt om jag tar det som att den
> inte kommer vara trampeffektiv alla utan gunga som
> aldrig förr?

Ingen Vätternrundanhoj?
 
Senast ändrad:
YT Industries Capra?
jofahjalm skrev:
-------------------------------------------------------
> Tolkar jag det rätt om jag tar det som att den
> inte kommer vara trampeffektiv alla utan gunga som
> aldrig förr?


Med 100ish procent antisquat runt sagpunkten med 28-32t klinga kommer den iaf att vara fan så mycket mer trampeffektiv än en Stumpjumper eller Enduro med motsvarande mängd LSC på dämparen.

Fast 170mm framgaffel gungar mer än 140, oavsett hur man vrider och vänder på det. Och det är inte många ställen i Sverige utanför fjällkedjan man har möjlighet att utnyttja potentialen som slaglängden, vinklarna och hjulbasen ger.

Själv är jag mest förvånad över sadelrörslängden, 450mm på en medium, WTF liksom. En cykel gjord för giraffer. En medium i längd och small i höjd vore perfekt, eller iaf 420-430mm sadelrör på mediumen.
 
YT Industries Capra?
Fast de billigare modellerna har ju 160mm fram. En piké verkar ju duga för stigcykling (iaf i den brutala terrängen i Vallentuna), så det ska väl funka.

Lite trökigt att de satsar alla pengar på bongokokos och inte en ännu billigare modell i alu.
 
YT Industries Capra?
marran skrev:
> jofahjalm skrev:
> > Tolkar jag det rätt om jag tar det som att den
> > inte kommer vara trampeffektiv alla utan gunga
> > aldrig förr?
> Med 100ish procent antisquat runt sagpunkten med
> 28-32t klinga kommer den iaf att vara fan så
> mycket mer trampeffektiv än en Stumpjumper eller
> Enduro med motsvarande mängd LSC på dämparen.
> Fast 170mm framgaffel gungar mer än 140, oavsett
> hur man vrider och vänder på det. Och det är
> inte många ställen i Sverige utanför
> fjällkedjan man har möjlighet att utnyttja
> potentialen som slaglängden, vinklarna och
> hjulbasen ger.
> Själv är jag mest förvånad över
> sadelrörslängden, 450mm på en medium, WTF
> liksom. En cykel gjord för giraffer. En medium i
> längd och small i höjd vore perfekt, eller iaf
> 420-430mm sadelrör på mediumen.


Hur funkar det där med procent anti squat etc? Alltså, procent av vaddå?
Hur räknar dem? hur tänker dem?
/T
 
YT Industries Capra?
Antisquat verkar vara halvkomplicerat att räkna ut och knappast standardiserat, men det är DW:s holy grail. Om du googlar lite finns säkert bättre förklaringar, men som jag har förstått det innebär 100% antisquat att kedjekraften drar ut länkaget exakt lika mycket som vikten på pedalen som ger upphov till sagda kedjekraft tenderar att komprimera det.

Mao, cykeln blir "trampneutral", för att använda ett lite knasigt marknadsföringsord. Eftersom bl.a. kedjans vinkel spelar roll kommer antisquat vara olika på olika växlar, och i olika delar av slaget. Om en hoj har t.ex. 100% AS på mellanklingan kan den få typ 150-200% på lillklingan, och cykeln nästan hoppar fram när man trampar. (Testa en Cannondale prophet på lillklingan till exempel)

Vidare är man mest intresserad av AS runt sagpunkten, man tänker sig att det är ofta där länkaget är när man faktiskt trampar. Idealiskt vill man ofta ha mindre AS djupare i slaget, eftersom AS oomkullrunkeligen leder till chain growth, eller på svenska att avståndet mellan där kedjan lämnar framklingan till där den kuggar på kassettdrevet blir längre när länkaget komprimeras. Om man då har mycket AS djupt i slaget betyder det att cykeln kommer rycka i pedalerna vid djupa kompressioner, och det brukar anses som en dålig egenskap.

Allt sånt här hör såklart ihop med pivotplaceringar och hjulbanor, så man blir lite begränsad i hur bakhjulet faktiskt kan röra sig. Idealiskt skulle man kanske vilja ha 100% AS mellan säg 0 och 40% av slaget för att sen ha 0% resten, men det är tyvärr ganska omöjligt. Sen är det inte heller säkert att det är det idealiska, cyklar som upplevs som förutsägbara av sina piloter tänker jag mig ofta har mindre knasiga svängningar i t. ex. chain growth och hjulbanor, även om det vid en första anblick "på pappret" kan verka sämre.

/Analakademikern
 
YT Industries Capra?
 
YT Industries Capra?
YT har gjort väldigt mycket rätt med Capra. Bara att hoppas att de tillämpar samma tänk på något med 140-150mm slaglängd, så skulle det bli lysande för aggressiv cykling i Sverige. För 160-170 är lite för mycket hoj här, vår enduro och våra stigar ser inte direkt ut som i de franska bergen.
 
YT Industries Capra?
marran skrev:
-------------------------------------------------------
> Antisquat verkar vara halvkomplicerat att räkna
> ut och knappast standardiserat, men det är DW:s
> holy grail. Om du googlar lite finns säkert
> bättre förklaringar, men som jag har förstått
> det innebär 100% antisquat att kedjekraften drar
> ut länkaget exakt lika mycket som vikten på
> pedalen som ger upphov till sagda kedjekraft
> tenderar att komprimera det.
>
> Mao, cykeln blir "trampneutral", för att använda
> ett lite knasigt marknadsföringsord. Eftersom
> bl.a. kedjans vinkel spelar roll kommer antisquat
> vara olika på olika växlar, och i olika delar av
> slaget. Om en hoj har t.ex. 100% AS på
> mellanklingan kan den få typ 150-200% på
> lillklingan, och cykeln nästan hoppar fram när
> man trampar. (Testa en Cannondale prophet på
> lillklingan till exempel)
>
>
> /Analakademikern

App, app!

Enligt sagde Weagle innebär inte antisquat automatiskt att länkaget käkar kedja. Ofta gör det det, men du kan konstruera ett länkage med antisquat som inte äter kedja alls, bara du har tillräckligt mycket bakåtgående rörelse under komprimering.

/Generic n3rd
 
YT Industries Capra?
Bakåtgående rörelse, menar du bakhjulets bana då? Hur ska det kunna gå bakåt utan att det äter kedja? Skicka gärna en länk, för jag förstår inte riktigt hur det skulle kunna gå till.

Min naiva bild av antisquat är att det i princip är att kraften i kedjan motverkar kompressionen. Det enda sätt det kan hända är att kedjan drar länkaget "utåt", dvs motsatt riktning mot kompression. Hur ska den kunna göra det utan att länkaget äter kedja?

AS är som jag har förstått det bara ett lite mer vetenskapligt eller noggrant sätt att räkna ut kraftbalansen, men mekanismen som sådan har använts i alla tider, även om det ofta kanske inte har räknats ut på förhand utan ramkonstruktören har provat sig fram med olika prototyper.

/I hopp om att lära sig mer
 
YT Industries Capra?
marran skrev:
-------------------------------------------------------
> Bakåtgående rörelse, menar du bakhjulets bana
> då? Hur ska det kunna gå bakåt utan att det
> äter kedja? Skicka gärna en länk, för jag
> förstår inte riktigt hur det skulle kunna gå
> till.
>
> Min naiva bild av antisquat är att det i princip
> är att kraften i kedjan motverkar kompressionen.
> Det enda sätt det kan hända är att kedjan drar
> länkaget "utåt", dvs motsatt riktning mot
> kompression. Hur ska den kunna göra det utan att
> länkaget äter kedja?
>
> AS är som jag har förstått det bara ett lite
> mer vetenskapligt eller noggrant sätt att räkna
> ut kraftbalansen, men mekanismen som sådan har
> använts i alla tider, även om det ofta kanske
> inte har räknats ut på förhand utan
> ramkonstruktören har provat sig fram med olika
> prototyper.
>
> /I hopp om att lära sig mer

Det finns två saker som kan hindra länkaget att komprimera, det ena är som du beskriver kedjan. D.v.s att kedjan drar bakaxel mot överkanten på framdrevet.

Det andra är att bakaxeln som vill framåt, vilket kommer motverka kompression om ditt länkage ger en bakåtgående rörelse vid kompression runt sag-punkten.
På en klassisk singel pivot konstruktion (typ Apelsin no.5) är den bakåtgående rörelsen inte så stor, så det har nog betydligt mindre inverkan på antisquat i jämförelse med chaingrowt.

Med en klassisk SP så kan man nog inte få tillräckligt mycket bakåtgående rörelse utan att länkaget äter på tok för mycket kedja längre in i slaget (där av GTs i-Drive). Men med en VPP-länk kan du trolla lite med rörelsen (typ DW-länk) så får du en länkage kurva som har brutalt mycket rörelse bakåt i början av slaget, för att sen dyka in mot vevlagret igen. Därav har de flesta VPP-psyklar längre kedjestag då det mindre utrymme mellan däck och sadelrör i slutet av slaget.

/Sa jag att jag köpt en ny cykel :D
 
YT Industries Capra?
"Det andra är att bakaxeln som vill framåt, vilket kommer motverka kompression om ditt länkage ger en bakåtgående rörelse vid kompression runt sag-punkten. "

Nu fattar jag inte. Vid en given punkt i slaget går axeln antingen mot eller bort från vevlagret, inte båda. Eller menar du att axeln "vill framåt" på något annat sätt, och i så fall vilket? Det enda sätt jag kan tänka mig att axeln "vill framåt" är att kedjan möjligtvis drar i den, och då är vi tillbaka i att länkaget äter kedja.

Ang att bakåtgående rörelse i hjulbanan i sig skulle leda till AS så har jag svårt att se det. Givet att vevlagret följer med bakåt exakt lika mycket (så vi separerar bort kedjekraften som ju var en separat effekt), vad är det då som motverkar kompressionen?

Att sen länkaget slutar äta kedja djupare i slaget skrev jag redan i mitt första inlägg att det skulle vara önskvärt, men då har man heller inget AS (och behöver antagligen inget). Det ändrar inte det faktum att AS kommer från att länkaget äter kedja i just den del av slaget som har AS.

Det är absolut sant att det går att bygga länkage som äter olika mycket kedja i olika delar av slaget, och man kan utnyttja detta för att få en cykel som är både trampeffektiv runt sagpunkten men ändå inte rycker så mycket i pedalerna vid djupa kompressioner, fast det har inte så mycket med AS som sådant att göra.
 
YT Industries Capra?
Det finns en annan poäng med bakåtriktad hjulbana, och det är tanken är att cykeln ska svälja ojämnheter bättre eftersom de faktiskt trycket hjulet bakåt/uppåt och inte bara uppåt, om då hjulbanan är riktad mer åt det hållet "hänger" sig inte cykeln lika hårt på kanter.

Problemet med för bakåtriktad hjulbana är typiskt precis som du säger att länkaget äter sjukt mycket kedja, eller med andra ord så är AS typ 200-300% genom precis hela slaget. För att få lite bukt med det och sänka AS till mer rimliga nivåer kör gt med I-drive, Zerode, Balfa m.fl. har dubbla kedjor eller idlers för att åstadkomma liknande saker.

Den bakåtgående rörelsen i sig ger alltså ingen AS, utan bara det faktum att avståndet vevlager-baknav ökar en massa genom slaget. Det kan man också se genom att flytta runt idler-hjulet, så kan man få precis den nivå på AS som man vill på den sortens ramar. Det är alltså fortfarande kedjekraften som ger AS, även på de här konstruktionerna.
 
YT Industries Capra?
marran skrev:
-------------------------------------------------------
> "Det andra är att bakaxeln som vill framåt,
> vilket kommer motverka kompression om ditt
> länkage ger en bakåtgående rörelse vid
> kompression runt sag-punkten. "
>
> Nu fattar jag inte. Vid en given punkt i slaget
> går axeln antingen mot eller bort från
> vevlagret, inte båda. Eller menar du att axeln
> "vill framåt" på något annat sätt, och i så
> fall vilket? Det enda sätt jag kan tänka mig att
> axeln "vill framåt" är att kedjan möjligtvis
> drar i den, och då är vi tillbaka i att
> länkaget äter kedja.

Jag menar att när du spänner din spänstiga lårmuskel och trycker ner på pedalen så kommer ditt bakhjul vilja röra sig framåt. Din cykel med tillhörande cyklist kommer vilja stanna där den är, för att den är lite trög så att säga.

Jag var först skeptisk till att det här skulle ha någon större inverkan, men efter att ha testat med min DW-link-utrustade cykel att rulla den bakåt och bromsa med först bakbroms och sen frambroms så blev jag övertygad. När jag nyper till på bakbromsen rör sig inte bakdämparen alls, när jag nyper till på frambromsen trycks dämparen ihop ca: 1cm.

>
> Ang att bakåtgående rörelse i hjulbanan i sig
> skulle leda till AS så har jag svårt att se det.
> Givet att vevlagret följer med bakåt exakt lika
> mycket (så vi separerar bort kedjekraften som ju
> var en separat effekt), vad är det då som
> motverkar kompressionen?
>

Se ovan.



> Att sen länkaget slutar äta kedja djupare i
> slaget skrev jag redan i mitt första inlägg att
> det skulle vara önskvärt, men då har man heller
> inget AS (och behöver antagligen inget). Det
> ändrar inte det faktum att AS kommer från att
> länkaget äter kedja i just den del av slaget som
> har AS.
>

Jag tror du missförstod mig, jag menade att för att få någon nämnvärd antisquat-effekt av länkagets bakåtgående rörelse så skulle man på en SP vara tvungen att placera länkpunkten så högt att det skulle äta alldeles för mycket kedja längre in i slaget.

> Det är absolut sant att det går att bygga
> länkage som äter olika mycket kedja i olika
> delar av slaget, och man kan utnyttja detta för
> att få en cykel som är både trampeffektiv runt
> sagpunkten men ändå inte rycker så mycket i
> pedalerna vid djupa kompressioner, fast det har
> inte så mycket med AS som sådant att göra.


Precis, min poäng var att man i princip behöver ett länkage som gör det för att kunna ha så mycket bakåtgende rörelse så att det ger antisquat-effekt utöver det som kommer av kedjespänning.






marran skrev:
-------------------------------------------------------
> Det finns en annan poäng med bakåtriktad
> hjulbana, och det är tanken är att cykeln ska
> svälja ojämnheter bättre eftersom de faktiskt
> trycket hjulet bakåt/uppåt och inte bara uppåt,
> om då hjulbanan är riktad mer åt det hållet
> "hänger" sig inte cykeln lika hårt på kanter.
>

Jo, här är vi överens :)


> Problemet med för bakåtriktad hjulbana är
> typiskt precis som du säger att länkaget äter
> sjukt mycket kedja, eller med andra ord så är AS
> typ 200-300% genom precis hela slaget. För att
> få lite bukt med det och sänka AS till mer
> rimliga nivåer kör gt med I-drive, Zerode, Balfa
> m.fl. har dubbla kedjor eller idlers för att
> åstadkomma liknande saker.
>
> Den bakåtgående rörelsen i sig ger alltså
> ingen AS, utan bara det faktum att avståndet
> vevlager-baknav ökar en massa genom slaget. Det
> kan man också se genom att flytta runt
> idler-hjulet, så kan man få precis den nivå på
> AS som man vill på den sortens ramar. Det är
> alltså fortfarande kedjekraften som ger AS, även
> på de här konstruktionerna.


Nja, att man kan öka mängden antisquat genom att ha mer chaingrowft är vi väl överens om. Men det säger ju ingenting om hurvida den bakåtgående rörelsen också ger AS :)

Jag började först fundera på det här när jag läste en tweet av DW:

".@bikemag I liked your interview questions for my buddy @ska_todd. FYI tho, actually you don't need "chain growth" to make anti-squat."


Det här läste jag efter att jag provat en DW-cykel för först gången och blivit sjukt imponerad av länkaget. Men innan dess hade jag precis som du antagit att det enbart handlade om chaingrowft.
 
YT Industries Capra?
> Jag menar att när du spänner din spänstiga lårmuskel och trycker ner på pedalen så kommer ditt > bakhjul vilja röra sig framåt. Din cykel med tillhörande cyklist kommer vilja stanna där den
> är, för att den är lite trög så att säga.

> Jag var först skeptisk till att det här skulle ha någon större inverkan, men efter att ha
> testat med min DW-link-utrustade cykel att rulla den bakåt och bromsa med först bakbroms och
> sen frambroms så blev jag övertygad. När jag nyper till på bakbromsen rör sig inte bakdämparen
> alls, när jag nyper till på frambromsen trycks dämparen ihop ca: 1cm.

Hmm, nu tror jag att jag fattar. Det är fortfarande kedjan som drar hjulet framåt, men trögheten i resten av ekipaget kommer göra att länkaget komprimeras, om inte hjulbanan är rakt motriktad "tröghetskraften", typ. Och det råkar såklart vara bakåt. Så om hjulet bara har tillräckligt bakåtriktad banan kommer det uppstå AS där också. Smart! Tack för att du orkade bråka, det är alltid skönt att lära sig något.

Å andra sidan, så i alla länkage utan flytande vevlager eller idler-hjul går det precis som vi redan har konstaterat inte att separera den effekten från effekten som har med chaingrowth att göra, och då kvarstår faktum att AS är ett fint ord för chaingrowth i en viss del av slaget.

Vad jag känner till är det bara GT och Mongoose (som bygger på GT) som har flytande BB, och GT har med varje iteration minskat hur mycket BB faktiskt rör sig, i de senaste versionerna är det nästan helt försumbart, och jag gissar att man bara har det kvar för att särskilja GT från alla andra, annars hade det ju "bara" varit en vanlig SP.

Det lämnar oss alltså med Zerode och Canfield (?) som är de enda cyklar jag kan komma på på rak arm som har idlersystem. Dessa är alltså de två cyklar där AS inte är samma sak som chaingrowth. Lustigt att DW pushar det här med tanke på att han själv aldrig har varit i närheten av att bygga en cykel där det faktiskt gör skillnad.

Ang dina bromsexperiment så känns de spontant vanskliga. Här har vi bara pratat om kedjekrafter och kompression av länkaget. Bromsegenskaper är ett helt eget kapitel och beror på en massa andra grejer. Visst, det är relaterat i viss mån till hjulbanan, men det finns många andra mekanismer som spelar in, så att göra bromstester för att utläsa hur AS fungerar eller inte tror jag inte fungerar faktiskt.
 
YT Industries Capra?
marran skrev:
-------------------------------------------------------
> Själv är jag mest förvånad över
> sadelrörslängden, 450mm på en medium, WTF
> liksom. En cykel gjord för giraffer. En medium i
> längd och small i höjd vore perfekt, eller iaf
> 420-430mm sadelrör på mediumen.


För oss fullvuxna som inte clowncyklar tycker jag det verkar utmärkt.
 
YT Industries Capra?
marran skrev:
-------------------------------------------------------
> Hmm, nu tror jag att jag fattar. Det är
> fortfarande kedjan som drar hjulet framåt


Nej, det är en av krafterna, men du kommer också få en kraft som trycker bakaxeln framåt eftersom bakhjulet driver cykeln framåt. Den här kraften får du även om du skulle montera vevlagret på baksvingen, d.v.s inte ha någon chaingrowth alls.


(håller med om att mitt bromsexperiment kanske inte är vattentätt, eftersom det ger en vridande kraft på baksvingen. Men enligt alla Internet gurus så ska ju VPP/FSR/vanligjävlafyrlänk eliminera inverkan av bromskrafter på fjädringsrörelsen ;p.)
 
YT Industries Capra?
theBrand skrev:
-------------------------------------------------------
> marran skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Hmm, nu tror jag att jag fattar. Det är
> > fortfarande kedjan som drar hjulet framåt
>
>
> Nej, det är en av krafterna, men du kommer också
> få en kraft som trycker bakaxeln framåt eftersom
> bakhjulet driver cykeln framåt. Den här kraften
> får du även om du skulle montera vevlagret på
> baksvingen, d.v.s inte ha någon chaingrowth alls.
>
>
>
> (håller med om att mitt bromsexperiment kanske
> inte är vattentätt, eftersom det ger en vridande
> kraft på baksvingen. Men enligt alla Internet
> gurus så ska ju VPP/FSR/vanligjävlafyrlänk
> eliminera inverkan av bromskrafter på
> fjädringsrörelsen ;p.)

Fast om vi håller oss till cyklar som existerar på riktigt så är det kedjan som driver bakhjulet framåt. Fast precis som jag skrev så förstår jag nu att den effekten blir oberoende av chain growth.

Och att vanligjävlafyrlänk per definition skulle eliminera bromskrafter är rent bs. Däremot ger fyrlänk (bra ord!) konstruktören större frihet i att själv välja hur cykeln ska uppföra sig vid inbromsning, och detta kan ofta optimeras mer oberoende av hur man väljer att optimera trampprestanda, inom vissa gränser. Det fanns en lång och skapligt vetenskaplig artikel om länkage och hur de funkar som cirkulerade för något år sen, ska se om jag kan leta fram den.

happymtb.fr: Sant, jag glömde Lapierre. Där vet jag inte hur pass mycket bb rör sig genom slaget
 
YT Industries Capra?
marran skrev:
-------------------------------------------------------
> theBrand skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > marran skrev:
> >
> --------------------------------------------------
>
> > -----
> > > Hmm, nu tror jag att jag fattar. Det är
> > > fortfarande kedjan som drar hjulet framåt
> >
> >
> > Nej, det är en av krafterna, men du kommer
> också
> > få en kraft som trycker bakaxeln framåt
> eftersom
> > bakhjulet driver cykeln framåt. Den här
> kraften
> > får du även om du skulle montera vevlagret
> på
> > baksvingen, d.v.s inte ha någon chaingrowth
> alls.
> >
> >
> >
> > (håller med om att mitt bromsexperiment kanske
> > inte är vattentätt, eftersom det ger en
> vridande
> > kraft på baksvingen. Men enligt alla Internet
> > gurus så ska ju VPP/FSR/vanligjävlafyrlänk
> > eliminera inverkan av bromskrafter på
> > fjädringsrörelsen ;p.)
>
> Fast om vi håller oss till cyklar som existerar
> på riktigt så är det kedjan som driver
> bakhjulet framåt. Fast precis som jag skrev så
> förstår jag nu att den effekten blir oberoende
> av chain growth.
>
> Och att vanligjävlafyrlänk per definition skulle
> eliminera bromskrafter är rent bs.

Jo, därav ";P" :)


> Däremot ger
> fyrlänk (bra ord!) konstruktören större frihet
> i att själv välja hur cykeln ska uppföra sig
> vid inbromsning, och detta kan ofta optimeras mer
> oberoende av hur man väljer att optimera
> trampprestanda, inom vissa gränser.

Jo, brake-squat har ju i princip alla svingar där axeln rör sig bakåt vid kompression. Och det anser jag inte nödvändigtvis vara något negativt.


> Det fanns en
> lång och skapligt vetenskaplig artikel om
> länkage och hur de funkar som cirkulerade för
> något år sen, ska se om jag kan leta fram den.
>

http://happymtb.org/forum/read.php/1/2149968/2151719#msg-2151719 ?

;)


(Jag tror vi är ganska överens, förutom det där med AS utan kedjedrag, men det tror jag vi redde ut?)
 
Tillbaka
Topp