Jag skulle säga att skillnaden handlar mycket om vad man vill få ut av cyklingen. XC är mer av en träningsform och tävlingsgren, där sekunderna räknas och man står ut med exempelvis uselt grepp för att tjäna lite tid med lättare däck. Pulsmätare och träningslära är obligatoriskt och nödvändigt. Stigcykling handlar mer om att cykla för cyklandets skull, utan tidtagarur (förekommer såklart också) eller aerodynamiskt optimerad utstyrsel. Man utvärderar inte resultatet i siffror utan i hur kul det är.
Samtidigt kan båda använda ungefär samma utrustning, med lite olika fokus på optimeringen. Till exempel stadigare däck och lite mjukare dämperi för stigcykling då komfort och kontroll är viktigare än att ta sig från A till B så fort det bara går. En del kör med plattisar för att det är roligare att försöka cykla över stenen istället för runt den, trots att det går långsammare, och så vidare.
Håller helt med om detta, och vill bygga på lite till.
Cykel i alla dess former är så många olika saker för olika personer. Om man hårddrar det finns det tre kategorier; de som använder cykel som transportmedel, de som använder cykel för glädje och rekreation (och kanske motion som en ”bieffekt”) och till sist de som använder cykeln för att tävla.
MTB triggar främst de två sista.
För att ge klarhet i var gränserna för olika cyklar är så behöver man skilja på cyklar som är byggda för att gå fort och cyklar som är byggda för att vara kul.
XC-cyklar är den/de cyklar som används för att VINNA ett xc-lopp. Enduro-cyklar är de cyklar som används för att VINNA en endurotävling och DH-cyklar följer samma modell. Hur cykeln egentligen ser ut är ointressant för att det är tävlingsformatet som bestämmer, inte själva cykeln. Det ska bara gå fortast möjligt mellan start och mål. Hur du placerar dessa relativt varandra kommer styra vilka aspekter av cykeln som kommer vara viktigast.
På tävlingscyklar är saker som komfort och lekfullhet starkt underordnat fart. Min Allebike Majestic är inte alls bekväm om jag kör långsamt över en rotmatta. Den är däremot underbar för att köra ett snabbt varv på årets SM-bana i XCO. Den är ganska tråkig om jag cyklar långsamt, men vaknar till liv ju närmare tröskelpuls jag kommer. Den skulle nog aldrig vinna en DH eller Endurotävling, men en Trek Session skulle ”aldrig” vinna ett XCO-lopp heller.
Trail-stigcykel-DC-allmountain-etc är bara termer för att fylla ut all plats för de cyklar som inte är byggda för en tävlingsgren finns. De är byggda för att ge glädje och mervärde av AKTIVITETEN mountainbike till den som sitter på. Sen är frågan mest hur brant och hur stökigt man cyklar åt respektive håll som bestämmer vilken av dessa sorter som passar en bäst.
För att svara på den ursprungliga frågan;
En XC-cykel är en cykel som används för att tävla (alltså inte bara deltaga) i en tävling som efter alla konstens regler följer formatet av en tävling som UCI godkänt som antingen XCO, XCM, XCC, XCE eller XCR.
