Stål!

  • Trådstartare Trådstartare evo
  • Start datum Start datum
Stål!
n3wton sa:
I värsta fall får du studera klart och få en lön innan du köper, @Kashedian !?
Klicka för att se resterande...
Av erfarenhet vet jag att snittpriser på begagnade ramar som annonseras på happy tenderar att ligga på närmare 1/3 av inköpspriset ett par år efter lansering. Det har varit fallet med de senaste 4 ramarna som införskaffats här. Däremot verkar moderna stålramar vara undantaget från denna regel - ägarna är för nöjda för att sälja helt enkelt :love:
 
Stål!
Kashedian sa:
Av erfarenhet vet jag att snittpriser på begagnade ramar som annonseras på happy tenderar att ligga på närmare 1/3 av inköpspriset ett par år efter lansering. Det har varit fallet med de senaste 4 ramarna som införskaffats här. Däremot verkar moderna stålramar vara undantaget från denna regel - ägarna är för nöjda för att sälja helt enkelt :love:
Klicka för att se resterande...
Ligger nog något i det. Förmodligen är livslängden både vad gäller faktisk hållbarhet men framförallt lite mer "tidlöshet" ganska mycket längre för en stålram än en ram i annat material.

Jag förmodar att om 20 år kommer folk fortfarande visa bilder på sina gamla stålhärken, medan ingen cyklar runt på en "fet" Trek eller Specialized från 20-talet med stora aeroprofilsrör i kolfiber..?
 
Stål!
n3wton sa:
Ligger nog något i det. Förmodligen är livslängden både vad gäller faktisk hållbarhet men framförallt lite mer "tidlöshet" ganska mycket längre för en stålram än en ram i annat material.

Jag förmodar att om 20 år kommer folk fortfarande visa bilder på sina gamla stålhärken, medan ingen cyklar runt på en "fet" Trek eller Specialized från 20-talet med stora aeroprofilsrör i kolfiber..?
Klicka för att se resterande...

Finns allt några som kör runt med retro-kolfiber och retro-alu men de är få och lite nische:) fanns en fin tråd om Wright weenie bygge av en kolfiber miyata på fixedgear.se innan det somnade in. Fin tråd.

Nåväl. Om du stryker någon av kraven är det betydligt enklare. Jag har en lätt (2,6kg ink gaffel etc) crescent i strl 60 som tar klart mer än 28 mm (beror på hur mycket lera man ska klara). Men den är flexig som fan :D Men det gör inget enligt mig så länge den är flexig på rätt ställen och inte uppvisar tendenser till shimey etc. :)
 
Stål!
Jonatan F sa:
Om du stryker någon av kraven är det betydligt enklare. Jag har en lätt (2,6kg ink gaffel etc) crescent i strl 60 som tar klart mer än 28 mm (beror på hur mycket lera man ska klara). Men den är flexig som fan :D Men det gör inget enligt mig så länge den är flexig på rätt ställen och inte uppvisar tendenser till shimey etc. :)
Klicka för att se resterande...
Äldre stålramar har en tendens att böja sig när de inte ska. Denna roadmaster (från 1989 tror jag?) var sommarpendlare 2022 och växelörat lyckades böja sig 6 gånger under 4,5 månad.

Kanske mer fel på mig än ramen om växelörat tar stryk så ofta.
 

Bilagor

  • DSC_0469.JPG
    DSC_0469.JPG
    951.2 KB · Besök: 103
Stål!
Du kan ju ta och leta efter något som gick på lite stökigare endagslopp typ Paris -Roubaix. Jag har en Lemond i Columbus SL som är från samma år som Gilbert Duclos-Lassalle vann och den tar lätt 28:or och är uppbyggd med modern Force/Rival grupp, typ 1990 och framåt innan kolfiber började dominera
 
Stål!
Oj jättesvår fråga tycker jag. Personligen tycker jag att rörsatsen som används har påverkan på känslan (sen om det är verklighett eller inbillning vet jag inte) och vikten är ju en iaf mätbar komponent i den ekvationen. Jag tycker att när det gäller serietillverkade ramar på instegsnivå så är ju ibland ex. gafflar väldigt tunga/överdimensionerade (kanske för att undvika att haveri) jämfört med en entusiastram som ska tävlas med och som är legotillverkad i en mindre ramverkstad där det även fanns kompetens att göra ramar till TdF-stall.

Rörigt svar, men kanske att man kan försöka tänka sig vilken den tänkte kunden var när ramen byggdes, och på så sätt få en känsla för vilken kvalitetskontroll som någon (nu) gammal farbror redan gjort.
 
Stål!
Vad jag lärt mig från en rambyggare jag beställt av påverkas ramens egenskaper av dessa saker (i följande ordning):
  1. Konstruktion
  2. Rördimension
  3. Godstjocklek
  4. Värmebehandlingar
Sen påverkar ju såklart även ramens geometri hur cykeln upplevs men det är en annan femma.

Lägger in det här inlägget här med. Finns en hel del att gräva ner sig i och som kanske kan hjälpa till att förstå varför en ram upplevs flexig och en annan styv, lätt vs tung etc.



After much faffing about, I releasing my first set of bicycle frame tube wall thickness measurements. You can find them here:
https://docs.google.com/spreadsheets/d/1XeS2nJhBPSDRbqgG1-F2VOI_vK1QZnZmysARDJWyGps/edit?usp=sharing

Included in this first data set are an interesting selection of Rawland, Rivendell, Surly, and other production bicycles.

I've spent a goodly amount of time with a crashed Centurion Ironman frame (Tange #1, 4130) taking ultrasonic measurements and then cutting up tubes, deburring, carefully sanding away paint, and then re-measuring with a high quality set of Mitutoyo digital calipers. I've also spent a great deal of time comparing other frames against tubing manufacturer and frame manufacturer specifications. I am now confident my measurements are reasonably accurate for bikes made of 4130 steel, which is most bikes. Let's say within 5%, probably better. They should also be fairly representative for bikes made of other alloys, more testing to come.

Note: I am providing these results at the full resolution of the device I used to measure, but please don't get too hung up on hundredths of a millimeter. I recommend rounding up. Or down. Whichever makes you feel better.

IMG_3696.jpg


IMG_3689.jpg



Thanks to everyone at the Bicycle Quarterly Un-Meeting last weekend who let me measure your frames, to Eric Keller who originally suggested ultrasonic measurement, to Joshua Horowitz who provided the crashed Centurion, and Charles Vasta who donated a damaged Reynolds 531 frame for testing and calibration.

A very special thanks to Jan Heine, Mark Vande Kamp, Alex Wetmore, and Hahn Rossman for their work in identifying, researching, and teaching about the concept of planing.

Things to do better going forward: Carry a caliper to measure tubing diameter and a tape measure to measure frame size. If anyone knows any of the folks whose bikes I measured at the Un-Meeting please put me in touch! I'd love to get their frame sizes.

And if you're able to make it to San Francisco with your bike, please drop me a line, I'd love to measure your frame. Even if I've already measured another one of the same type, it would be ideal to confirm those results.


Best,
Reed Kennedy
San Francisco, CA
 
Stål!
Kashedian sa:
Spinner vidare på den tråden.

Hur ska man bedöma gamla stålramar? Varför är en Bianchi eller Miyata bättre än Nishikis stålramar (vissa hävdar det)? Upplys en total noob!
Klicka för att se resterande...
Med en bakgrund inom brottmekanik och specialisering på utmattningsbrott är detta en för mig mycket intressant fråga. Jag har också kasserat två ramar pga utmattningsbrott.
Utmattningshållfastheten ökade i mina experiment inte linjärt med hållfastheten (billiga vs dyra stål). Det gör att risken för utmattningsbrott ökar med fincyklar. I gengäld kan det finnas smarta lösningar som minskar risken. Omvårdnaden ökar oftast med värdet på en cykel så risken för rost och andra skador är oftast mycket lägre för en dyr fincykel.
Slutsatsen är att Bianchin är bättre så länge som den är hel men att Nishikin eventuellt kan vara mycket bättre i det långa loppet.
 
Stål!
Miyata använde som enda som enda ramtillverkare i världen egentillverkade ramrör och av mycket hög klass motsvarande ungefär Columbus SLX, det bästa Columbus hade på den tiden men hade fördelen att kunna speca reduceringar och annat helt efter egna behov. Och dessa rör användes från slutet av åttiotalet även till de enklaste modellerna!

Sen hade Miyata ett omfattande samarbete med holländska Koga som fortfarande gör bland världens finaste långfärdscyklar (enligt en del).

Och en hel del annat. Miyata är i en klass för sig när vi talar om industriproducerade cyklar från den tiden.
 
Stål!
Kashedian sa:
Ska man tolka dessa synpunkter som att titan är det bästa stålet?
Klicka för att se resterande...
Titan är spännande. I små mängder är det ett bra legeringsämne för stål. I större mängder kan det i sig själv vara ett bra material för cykel men OBS på "kan vara". Titan är riktigt dåligt om tillverkaren fuskar med svetsning och/eller efterbehandling efter svetsning. Tyvärr är det inget som syns på cykeln. Tyvärr * 2 är det många "fina tillverkare" som bara svetsar utan efterbehandling.
 
Stål!
Sen är det väl även väldigt beroende på vilka rördimensioner som det finns att få tag på
Iofs är det samma problem med alla ramar som byggs av rör, oberoende av vilken metall rören är gjorda av. Finns det inte lämpliga dimensioner så finns det inte.
 
Stål!
KjellF sa:
Slutsatsen är att Bianchin är bättre så länge som den är hel men att Nishikin eventuellt kan vara mycket bättre i det långa loppet.
Klicka för att se resterande...
Joe McEwan på Starling säger samma sak.

We also need to think about fatigue strength; what happens after lots of applications of load, after 20 years of continued pedaling forces, for example. Typically, the stronger materials are less ductile, i.e. more brittle. This leads to worse fatigue strength.
bikerumor.com

AASQ #124: What's the best steel bicycle tubing? And why?

Breadwinner Cycles, Pipedream Cycles and Starling Cycles discuss the best steel tubing for bicycle frame fabrication, from road to MTB
bikerumor.com bikerumor.com

Blir de dyrare stålramarna sämre över tid p.g.a mer känsliga konstruktioner som trippelreducerade rör, eller gäller det materialet överlag?
 
Stål!
Trippelreducerade rör är inte känsligare än de vanligare dubbelreducerade. Jag tycker heller inte att man kan generalisera det till att en fin stålram har sämre utmattningshållfasthet än en billig ram. Det är klart att en ram där man tänjer på gränserna och gör den extrem får sämre hållfasthet men flertalet fina stålramar är inte konstruerade så.
 
Stål!
aben sa:
Trippelreducerade rör är inte känsligare än de vanligare dubbelreducerade. Jag tycker heller inte att man kan generalisera det till att en fin stålram har sämre utmattningshållfasthet än en billig ram. Det är klart att en ram där man tänjer på gränserna och gör den extrem får sämre hållfasthet men flertalet fina stålramar är inte konstruerade så.
Klicka för att se resterande...
Det både jag och Joe McEwan skriver är att utmattningshållfastheten inte ökar linjärt med ett ståls sträckgräns och brotthållfasthet. Det gör automatiskt att en cykel i finstål blir mer känslig för utmattning ALLT ANNAT LIKA.
Det är riktigt svårt att konstruera utifrån utmattningsbrott. En av lurigheterna är spänningskoncentration som sker där ett material ändrar form eller egenskaper. Den första av mina cyklar som gick sönder i utmattning hade konstnärligt utformade lödmuffar. Utmattningssprickan började växa från en spets på muffen. Krafterna i ramen bars på ena sidan av sprickan av ram och muff. Där sprickan började samlades alla krafter i en liten punkt i ramen direkt under lödmuffens spets. En annan lurighet är de strukturella ändringar som kan ske intill en svetsfog.
Personligen tror jag att väldigt få konstruktörer av cyklar kan utmattning eller är intresserade av att en fincykel håller länge. Det är betydligt viktigare att cykeln blir lätt eller, som i mitt fall, ser snygg ut.
 
Stål!
KjellF sa:
Det både jag och Joe McEwan skriver är att utmattningshållfastheten inte ökar linjärt med ett ståls sträckgräns och brotthållfasthet. Det gör automatiskt att en cykel i finstål blir mer känslig för utmattning ALLT ANNAT LIKA.
Det är riktigt svårt att konstruera utifrån utmattningsbrott. En av lurigheterna är spänningskoncentration som sker där ett material ändrar form eller egenskaper. Den första av mina cyklar som gick sönder i utmattning hade konstnärligt utformade lödmuffar. Utmattningssprickan började växa från en spets på muffen. Krafterna i ramen bars på ena sidan av sprickan av ram och muff. Där sprickan började samlades alla krafter i en liten punkt i ramen direkt under lödmuffens spets. En annan lurighet är de strukturella ändringar som kan ske intill en svetsfog.
Personligen tror jag att väldigt få konstruktörer av cyklar kan utmattning eller är intresserade av att en fincykel håller länge. Det är betydligt viktigare att cykeln blir lätt eller, som i mitt fall, ser snygg ut.
Klicka för att se resterande...

Anekdot:

Jag har hittills knäckt två stålramar, båda gravelstuk. En var fabriksbyggd och rätt tung, surlyklass. Den andra var custombyggd för mig. Båda gick av i diagonalröret nära styrröret.

Fincykeln fick senare ett nytt rör isvetsat av rambyggaren. Tror vi då gick från 8-5-8 OS till 9-6-9 OS för att öka hållfastheten. Detta gjorde dock att cykeln tappade sitt fina flex och var en av anledningarna att cykeln sedan såldes. En intressant övningen som jag lärde mig mycket av.
 
Stål!
KjellF sa:
Det både jag och Joe McEwan skriver är att utmattningshållfastheten inte ökar linjärt med ett ståls sträckgräns och brotthållfasthet. Det gör automatiskt att en cykel i finstål blir mer känslig för utmattning ALLT ANNAT LIKA.
Det är riktigt svårt att konstruera utifrån utmattningsbrott. En av lurigheterna är spänningskoncentration som sker där ett material ändrar form eller egenskaper. Den första av mina cyklar som gick sönder i utmattning hade konstnärligt utformade lödmuffar. Utmattningssprickan började växa från en spets på muffen. Krafterna i ramen bars på ena sidan av sprickan av ram och muff. Där sprickan började samlades alla krafter i en liten punkt i ramen direkt under lödmuffens spets. En annan lurighet är de strukturella ändringar som kan ske intill en svetsfog.
Personligen tror jag att väldigt få konstruktörer av cyklar kan utmattning eller är intresserade av att en fincykel håller länge. Det är betydligt viktigare att cykeln blir lätt eller, som i mitt fall, ser snygg ut.
Klicka för att se resterande...
Allt annat lika får en ram i finare stål högre utmattningshållfasthet, men jag är med på vad jag tror du menar: rör i "finstål" görs ibland(ofta?) i så tunn godstjocklek att utmattning kan bli ett problem trots stålens höga brott- och sträckgräns.

Mitt inlägg varför utifrån att jag uppfattade diskussionen om Nishiki kontra Bianchi som att den handlade om vintageramar, ramar från 80-talet, och de fina landsvägsramar som byggdes då använde i de flesta fall ungefär samma godstjocklek som i billigare cyklar. De vanligaste finrören, Columbus SL och SLX var 0.9/0.6/0.9, och för större ramar Columbus SP och SPX som var 1.0/0.7/1.0, billigare rör var inte nämnvärt tjockare. Sen eftersom det också togs upp, trippelreduceraderör betyder bara att ändarna på röret har olika godstjocklek till skillnad från dubbelreducerade där båda ändar har lika tjocklek, men det i sig gör inte att de är känsligare eller svagare.
 
Stål!
Froste sa:
Anekdot:

Jag har hittills knäckt två stålramar, båda gravelstuk. En var fabriksbyggd och rätt tung, surlyklass. Den andra var custombyggd för mig. Båda gick av i diagonalröret nära styrröret.

Fincykeln fick senare ett nytt rör isvetsat av rambyggaren. Tror vi då gick från 8-5-8 OS till 9-6-9 OS för att öka hållfastheten. Detta gjorde dock att cykeln tappade sitt fina flex och var en av anledningarna att cykeln sedan såldes. En intressant övningen som jag lärde mig mycket av.
Klicka för att se resterande...
Jag köpte förra året en långfärdscykel gjord av fina Columbusrör, OOS. Kanonfin cykel, Shimanos XT-grupp och plats för breda 700C-däck. Begagnad men i princip oanvänd, närmast nyskick. Precis allt är "rätt", det är bara det att jag gillar den inte, ramen är för styv. Den Miyata randonneur jag har med ram i standard-rör, 1" och 1 1/8", är långt skönare att cykla på, synd bara att 38-39 mm däck är max vad som går in men man kan nog inte få allt.
 
Senast ändrad:
Stål!
Kashedian sa:
Joe McEwan på Starling säger samma sak.

We also need to think about fatigue strength; what happens after lots of applications of load, after 20 years of continued pedaling forces, for example. Typically, the stronger materials are less ductile, i.e. more brittle. This leads to worse fatigue strength.
bikerumor.com

AASQ #124: What's the best steel bicycle tubing? And why?

Breadwinner Cycles, Pipedream Cycles and Starling Cycles discuss the best steel tubing for bicycle frame fabrication, from road to MTB
bikerumor.com bikerumor.com
Klicka för att se resterande...
Det sägs en del konstigt där men reportrar brukar ofta förvränga så kanske bäst att lämna det. Men lite lustigt är att hans företag Starling när jag kollar har "finstål", bl.a. Reynolds 853, i sina ramar om nu dessa stål inte håller för längre tids användning.
 
Stål!
aben sa:
Jag köpte förra året en långfärdscykel gjord av fina Columbusrör, OOS. Kanonfin cykel, Shimanos XT-grupp och plats för breda 700C-däck. Begagnad men i princip oanvänd, närmast nyskick. Precis allt är "rätt", det är bara det att jag gillar den inte, ramen är för styv. Den Miyata randonneur jag har med ram i standard-rör, 1" och 1 1/8", är långt skönare att cykla på, synd bara att 38-39 mm däck är max vad som går in men man kan nog inte få allt.
Klicka för att se resterande...

Med den erfarenheten och alla de mil som du tycks cykla hade kanske en customram inte varit helt tokigt. En duktig rambyggare hade kunnat bygga dig en cykel där du troligtvis känner att du fått nästintill allt.
 
Stål!
Froste sa:
Med den erfarenheten och alla de mil som du tycks cykla hade kanske en customram inte varit helt tokigt. En duktig rambyggare hade kunnat bygga dig en cykel där du troligtvis känner att du fått nästintill allt.
Klicka för att se resterande...
Allt är relativt, många cyklar mycket längre än jag :) Har hört mig för hos några polska rambyggare och priset för en måttbeställd ram är inte billigt men överkomligt, kruxet är bara att man vet inte om en ram är riktigt bra förrän man cyklat en del på den och en dyr måttbeställd som man inte blir helt nöjd med vore inte så kul. Planen är därför att själv försöka löda ihop något, men de Miyata jag har att cykla på nu är inte precis fy skam de heller så det brådskar inte.
 
Stål!
Vid vilket årtal började 9-speed och 10/11-speed att introduceras hos proffsen? dvs hur gamla stålramar ska man leta efter om man ogärna vill hålla på och böja för bredare nav själv?
 

Senaste inläggen

Köp & Sälj

Ny annons

Artiklar

Tillbaka
Topp