Såg detta på Expressen/Aftonbladets (någon av dom) instagram också. Blandade reaktioner bland kommentarerna såklart där bilister gläds åt att cyklisterna fick ont och att det var bra gjort av damen, blandat med mer normal sympati för dom drabbade.Lite tveksamt om detta är rätt tråd, men i alla fall publicerad av norska TV2.
Det är lite svårt att se men man kan ju tycka att även eldre damer på permobil bör titta åt sidan innan de korsar vägen. Ser ju även ut som hon tränger sig mellan åskådarna.Lite tveksamt om detta är rätt tråd, men i alla fall publicerad av norska TV2.
www.mvt.se
Vad hände för oss som inte har Falukuriren premium?Faluparet Mikaela och Björn blev hjältar under Vätternrundan
”När man tänker tillbaka så är det surrealistiskt.”www.falukuriren.se
www.svt.se
www.di.se
Äntligen en studie som tittar bortom den uttjatade frågan om infrastruktur.
Därför cyklar färre i låginkomstyrken
Medan vi ofta pratar om betydelsen av cykelbanor för att få fler att använda cykeln som transportmedel talas det desto mer sällan om betydelsen av den…
Om man har skiftarbete är det alternativet ibland ogörligt, antingen går det inte några bussar då, eller när man ska hem igen, och/eller så är cykeln, oavsett vilket härke det är, borta när man kommer dit igen.
Dom pratar om att arbetsgivaren kan göra mycket för att uppmuntra cykling. Men varför skulle en arbetsgivare i vanliga knegaryrken, där fysiskt arbete är vanligare, vilja att personalen cyklar mer? Det saknas incitament för dom. Om personalen cyklar ökar bara risken att dom halkar och slår sig på vinterhalvåret, eller riskerar att kanske komma sent speciellt om det är långt till jobbet. Tror inte ”miljöperspektiv” och ”friskare personal”-argument biter på dom. Krävs tyngre artilleri, typ någon skattesubvention eller nåt. Avdrag, whatever.Äntligen en studie som tittar bortom den uttjatade frågan om infrastruktur.
Därför cyklar färre i låginkomstyrken
Medan vi ofta pratar om betydelsen av cykelbanor för att få fler att använda cykeln som transportmedel talas det desto mer sällan om betydelsen av den…
Märker det på mina kollegor också som tycker att 10+ km är så himla långt bort att det skulle vara omöjligt att cykla. Kollegorna som bor ännu längre bort än vad jag gör leker inte ens med tanken på att cykla. Dock är det vanligare med kollektivtrafik här i Stockholm. Man ska inte underskatta hur gött det kan vara på morgonen att bara sätta sig ner på tunnelbanan och zona ut i mobilen en stund innan jobbet kontra att ”träna”. Speciellt för kvinnorna som ofta behöver mer tid på att göra sig iordning med smink och inte vill förstöra håret med en hjälm (säger detta som man själv men som vet hur mycket det hindrar tex min sambo från att ens gå till närmsta affär utan att först sminka sig iallafall litegrann). Då är elcykel i princip ett måste och då drar kostnaden iväg snabbt. Om man inte bor inom 2 km gångavstånd från jobbet.
Det här är ett område där, precis som du är inne på, arbetsköpare (med de sedvanliga enstaka undantagen såklart) näppeligen självmant kommer skapa förutsättningar. Här krävs lagstiftning.
www.fi.se
Det påverkar väl bara större börsnoterade bolag och koncerner?Njao. Det finns lite inbakat i hållbarhetsrapporteringen. Där ingår hur de anställda pendlar till jobbet.
Hållbarhetsrapportering (NFRD/CSRD)
EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrapportering – Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) – reglerar hur vissa företag ska rapportera information om hållbarhet i sin årsredovisning. Detta är en översiktlig och icke-uttömmande beskrivning av direktivets innehåll.
Visst finns det något litet korn av incitament (en snäll tolkning av friskvårdsbidrag till exempel, enhet förmånscykel) eller politisk styrning.Njao. Det finns lite inbakat i hållbarhetsrapporteringen. Där ingår hur de anställda pendlar till jobbet.
Hållbarhetsrapportering (NFRD/CSRD)
EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrapportering – Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) – reglerar hur vissa företag ska rapportera information om hållbarhet i sin årsredovisning. Detta är en översiktlig och icke-uttömmande beskrivning av direktivets innehåll.
Det är ju i grunden inte konstigare än att vi lägger oss i parkeringar för bilar i bygglov. Vi får det vi bygger för. Men även sånt är knepigt retroaktivt såklart.
Just att detaljstyra hur arbetsplatsen ska utformas eller se ut är nog svårt att lagstifta så länge det inte är något direkt farligt man vill få bukt med. Men att införa incitament till att tex göra iordning ett ordentligt cykelrum och duschmöjligheter, alternativt någon slags monetärt incitament eller stöd för anställda som pendlar med cykel hade nog funkat. Det blir ingen bestraffning för dom som inte gör det men arbetsgivaren har plötsligt en anledning till att se till att fler tar cykeln istället för bilen. Vi har gjort det förut med bidrag till att bygga skyddsrum.
Tvärt om ställer vi väldigt mycket och rätt detaljerade krav. Vid nybyggnation. Nu är visserligen nya PBL betydligt mer öppet skriven, men det är ändå mycket som ska checkas av.
Jag tycker artikeln ovan sätter fingret på en mycket viktig aspekt kring cykelpendling (som går igen inom då många områden kopplade till hälsosamt leverne, jfr. skillnad i medellivslängd utifrån ekonomiska förutsättningar till exempel): rättvisa. Det är uppenbarligen ingenting som kommer "av sig självt" och då är lagstiftning en rimlig väg att gå.
Ja jag tänkte mer på redan befintliga arbetsplatser. Av majoriteten som arbetar tror jag få faktiskt jobbar i speciellt nya lokaler. Då blir det svårare att införa dessa krav på CNC-firman som består av 4 personer ute på landet.
Ja och förutsättningarna finns att hitta i flera former. Fysisk infrastruktur både på stan, i hemmet och på arbetsplatsen är en del men absolut inte allt som behövs för att det ska vara attraktivt att cykla.
Så är det givetvis. Det gäller ju bostäder också, de allra flesta bostäder vi behöver är redan byggda. Det nya står för en relativt liten del även om det fläckvis kan vara mycket nytt.
Nej då, det är bara att införa lagen och en ny myndighet som övervakar att företagen följer den. Att tänka efter innan man inför lagar är bara dumt och bakåtsträvande. Inför man bara regler kommer folk simsalabim att ändra sina vanor.
Ändrar man reglerna och håller i med efterlevnaden så kommer folk ändra sina vanor. Det är bara att titta på när vi planerade för och säkerställde att vi fick in bilen som en vana hos befolkningen i stort. Det gick inte av sig själv på grund av nån naturlag även om det finns en del som lever i den tron. Det lagstiftades, byggdes och revs friskt för att nå det målet.
Det är fascinerande att det kan vara så fantastiskt kontroversiellt att tycka att man ska fundera igenom lagstiftning och inte bara skjuta från höften. För det är allt jag har sagt.
Självklart ska man det. Det görs allt för sällan generellt. Jag ville bara säga att ändrade regler faktiskt leder till ändrade vanor.
Lagstiftning, oavsett område och syfte, behöver givetvis beredas ordentligt (något som vi de senaste åren förefaller frångått närmast regelmässigt). Men diskussionen behöver ju också börja någonstans.
Huruvida det är rimligt att lagstifta för att styra än det ena och än det andra i hur folk lever sina liv skulle jag säga att det råder delade meningar om. Det är också i ganska hög grad en politisk fråga så det går inte riktigt att debattera.Lagstiftning, oavsett område och syfte, behöver givetvis beredas ordentligt. Men diskussionen behöver ju också börja någonstans.
Att få folk ändra sina beteenden (vanor) är ofta en mycket stor del av varför ny lagstiftning införs. För en gångs skull är jag dessutom för ren och skär symbolpolitik; för ökad rättvisa, folkhälsa och cyklande.
Ibland är det svårt att debattera på helt andra grunder än att ämnet kan anses vara politiskt...
