100 %ot poesi
- Trådstartare vito
- Start datum
100 %ot poesi
Dagen svalnar mot kvällen...
Drick värmen ur min hand,
min hand har samma blod som våren.
Tag min hand, tag min vita arm,
tag mina smala axlars längtan...
Det vore underligt att känna,
en enda natt, en natt som denna,
ditt tunga huvud mot mitt bröst.
E. Södergran
Drick värmen ur min hand,
min hand har samma blod som våren.
Tag min hand, tag min vita arm,
tag mina smala axlars längtan...
Det vore underligt att känna,
en enda natt, en natt som denna,
ditt tunga huvud mot mitt bröst.
E. Södergran
Tobias/Frost
Aktiv medlem
100 %ot poesi
Bort i hagen vid grinden klockan tolv
en cylinder raggade på en kolv
Ekelöf
en cylinder raggade på en kolv
Ekelöf
100 %ot poesi
Jaha, Tobias. Samma dikt fast i mer raffinerad form:
Och med huvudet bakåt i kyssande böjt
och med skötet mot famnaren höjt
drack hon livets och kärlekens yppersta drick
i vart störtvåg, hon fick
av hans livseldsaft,
i var gnista som gick
av hans kraft.
(och så fortsätter det, men man blir nästan knäsvag så det är lika bra att sluta här)
G Fröding
Och med huvudet bakåt i kyssande böjt
och med skötet mot famnaren höjt
drack hon livets och kärlekens yppersta drick
i vart störtvåg, hon fick
av hans livseldsaft,
i var gnista som gick
av hans kraft.
(och så fortsätter det, men man blir nästan knäsvag så det är lika bra att sluta här)
G Fröding
Tobias/Frost
Aktiv medlem
100 %ot poesi
Jag kan inte evigt brinna
utan syre
du är som detta
kall och flytande
och trots den svala lisa du skänker
är det du som får mig att hett förtäras
T. Erensgisle
utan syre
du är som detta
kall och flytande
och trots den svala lisa du skänker
är det du som får mig att hett förtäras
T. Erensgisle
ianthewelshman
Ny medlem
100 %ot poesi
there once was a man from venus.....
100 %ot poesi
Han sitter ensam på sin pinnstol efter att ha suttit tillsammans med henne i en stor , färgglad soffa med blommor och som hade en lätt doft av en gammal vindsvåning.
Pinnstolen som står i ett mörkt hörn i det annars ljusa rummet.
På den hårda stolen, hård som livet, som värkligheten. Han som var en man, som kände sig mogen som ett perfekt äpple, som har mognat alldeles perfekt i den röd gula höst solen.
Nu är han ensam igen.
Ensam som ett ende löv ett kargt höst träd.
Hon och han var som två löv i morgon vinden, dom hade blommat ut tillsammans, i den stora lövrika träd kronan.
Hösten kommer, löven blir höstgula och brandröda.
Ett fåtal av löven faller mot marken ,
marken är brun,
nattsvart,
marken är fuktig, det finns pölar av vatten som stilla havet fast i ett litet format,
löven faller och täcker dom stora pölarna.
Löven blir alldeles mörka, som tappar sin starka färg. Dom börjar förmultna och kylan kommer, man känner lukten av höst.
Nu är det bara två ensamma löv kvar som sitter kvar i trädkronan.
En köld knäpp kommer och löven tyr sig till varandra,
dom är ensamma,
natten kommer och kylan kniper om barnens kinder som springer förbi i höst mörkret.
Ett av löven klarar inte av kylan, hon klarar inte av ensamheten, kylan.
Hon tappar taget och dalar ner mot marken, som är kal, sorgensen, ensam, kall.
Nu hänger han ensam kvar,
ensam i träd kronan,
i kylan,
ensam och inväntar våren för att inte vara ensam igen.
Men kommer han att klara av kylan, ensamheten som en stjärna i universum,
Lövet fäller en tår för alla andra löv som ligger på marken…
Vila i frid alla löv på marken
till min Älskade Anna
Pinnstolen som står i ett mörkt hörn i det annars ljusa rummet.
På den hårda stolen, hård som livet, som värkligheten. Han som var en man, som kände sig mogen som ett perfekt äpple, som har mognat alldeles perfekt i den röd gula höst solen.
Nu är han ensam igen.
Ensam som ett ende löv ett kargt höst träd.
Hon och han var som två löv i morgon vinden, dom hade blommat ut tillsammans, i den stora lövrika träd kronan.
Hösten kommer, löven blir höstgula och brandröda.
Ett fåtal av löven faller mot marken ,
marken är brun,
nattsvart,
marken är fuktig, det finns pölar av vatten som stilla havet fast i ett litet format,
löven faller och täcker dom stora pölarna.
Löven blir alldeles mörka, som tappar sin starka färg. Dom börjar förmultna och kylan kommer, man känner lukten av höst.
Nu är det bara två ensamma löv kvar som sitter kvar i trädkronan.
En köld knäpp kommer och löven tyr sig till varandra,
dom är ensamma,
natten kommer och kylan kniper om barnens kinder som springer förbi i höst mörkret.
Ett av löven klarar inte av kylan, hon klarar inte av ensamheten, kylan.
Hon tappar taget och dalar ner mot marken, som är kal, sorgensen, ensam, kall.
Nu hänger han ensam kvar,
ensam i träd kronan,
i kylan,
ensam och inväntar våren för att inte vara ensam igen.
Men kommer han att klara av kylan, ensamheten som en stjärna i universum,
Lövet fäller en tår för alla andra löv som ligger på marken…
Vila i frid alla löv på marken
till min Älskade Anna
Mathias
Aktiv medlem
100 %ot poesi
Jag sitter mitt ibland gamla och unga människor på det här fiket. Framför mig står en bricka, med en kopp kaffe, med två sockerbitar liggandes på koppens tallrik. Snart ska dom ner i det varma kaffet och kämpa för att inte bli nedsmälta. Jag greppar dem mellan tummen och pekfingert. Precis när jag är ovanför koppens runda väggar tappar jag ner dem, båda två, i kaffet. Plopp lät det, samtidigt som en droppe kaffe far upp ur koppen. Liksom den hade legat där nere på bottnen och bara väntat på att hämnas. Hämnas bara för att sockerbitarna sjönk ner på bottnen och tog hans plats. Så nu befinner sig droppen hotfullt långt ovanför koppen. Plötsligt vänder den och tar fart mot mig och min vita tröja. Jag hinner inte undan. Droppen träffar mig mitt på magen. Jag tittar ner och ser den dra ut sig lika stor som en tumnagel. Jag har helt glömt bort sockerbitarna som ligger där nere på botten och får lungorna fyllda med svart kaffe. Dom dör bara för att ge mig njutning. På bordet står också en askkopp. Det ligger fem fimpade cigaretter i den. Tillsammans bildar de en fruktansvärd massgrav. En onödig massgrav. Så jag reser mig upp och går min väg. De flesta liv tänds och släcks alltför snabbt.
100 %ot poesi
stycke ur tao te ching
30 ekrar förenas i hjulets nav
det är hålet i mitten som gör det användbart
Forma lera till ett kärl
det är tomrummet som gör det användbart
Skär till dörrar och fönster på huset
det är hålen som gör det användbart
därför kommer värdet av vad som är där
och nyttan av vad som inte är där
30 ekrar förenas i hjulets nav
det är hålet i mitten som gör det användbart
Forma lera till ett kärl
det är tomrummet som gör det användbart
Skär till dörrar och fönster på huset
det är hålen som gör det användbart
därför kommer värdet av vad som är där
och nyttan av vad som inte är där
Liknande trådar
Köp & Sälj
-
Säljes i Kronoberg -
Säljes i Östergötland -
Säljes i Stockholm -
Säljes i Östergötland -
Säljes i Stockholm
