spännande tråd, eller spännande, det finns resultat i alla fall. Det är roligt hur förutsättningar förändras, men man själv är inte alltid sugen på att följa sin egen kropp. Skaffade sambo, en sambo som inte riktigt fixade grundtanken att vi åt för mycket (Hon var handbollsproffs då, vilket hon hoppade av), visst mat är gott, men vi hade kunnat klara oss på hälften, mycket mat idag är anpassat för fyra personer hur man än ser på det. jag sprang mycket, men jag bodde i skogås, under ett antal år där, löpträningen var i skog. flytta till bromma, och knäna börja spöka omgående, men man är envis och skiter i att lyssna, sakta flöt kilona på från att väga ca 80 (ex-sambon från 65 till 83) till att klocka in på vågen för 2 år sedan, 104,5 kg. och de första man blir blind på är ögonen.
Förra sommaren, 2019, lånade jag ex svärfars cykel i spannien, det funka bra, motivation att röra sig, lyssna på poddar, fundera över kreativa livsval.
till vintern 2019 stod vågen under 100, nämligen 99,3. Exet tyckte allt var bajs av flera anledningar, men mestadels ytligheter. jag bestämde mig för att gå all in, cykla 4 dagar i veckan, lägga ner alkoholen helt i 6 månader, fokus på att bygga upp mig mentalt och gå ner i vikt, för när man ser sig i spegeln, så inser man till slut att detta är inte bra alls. vissa saker ser man ändå inte.
mitten av februari kom, fick en bra deal på begagnad merida cx någonting, mycket slitna och mörbultade delar, inkl casett, kedja och helt slut bromsar. (väl hemma från spanien körde jag en singlespeed för träning, långsamt mend et gick)
resultaten lät inte vänta på sig, medan jag utvecklades, började lyssna på ekonomipoddar, historia, brott, sport och annat kul, parallelt med cyklingen, började jag investera på börsen.
i början av juni, bestämde sig exsambon för att hon ska finna sig själv. jag körde på ett tag till, hamnade i mitten av juli för första gången under 80 k. vågen stod på 77,8
idag står den på 84-85, målet är att gå ner lite till. Själv är jag 177 lång.
MEn min poäng är att cyklingen skiter jag i, förändring,, alltså riktig förändring kräver mental omställning och att vilja vidareutvecklas, jag hoppas jag inte hamnar på övervikt igen, men framförallt, så är jag glad över det jag lärde mig under tiden, vägarna jag mötte, övergivna hus som besöktes, människor med både en trasig och fri värld samtidigt.
min portfölj ligger på 100k idag, jag jobbar som barnskötare, det är kul men utan framtid, jag har aldrig tidigare haft ett sparkapital.
Jag saknar mitt ex, men hon slutade utvecklas. Så jag tror inte vi möts igen.
