Däckstryckets betydelse
Igår inför förberedelserna inför Lida Loop gjorde jag något som jag inte har tänkt på så mycket tidigare; jag brydde mig omsorgsfullt om mitt däckstryck. Vanligtvis brukar jag pumpa 3,5 - 4 kg i däcken. Jag tänkte tidigare att det är så jädra mycket grus och asfalt ändå så det man forlorar i stöket vinner man på gruset. Igår hade jag på skoj tagit fasta på ett tips om att ha som grund ett tryck på 2,7 kg för en cyklist på 70 kg och öka med ett halvt kilos tryck för varje 10 kgs ökning av cyklisten. Jag väger cirka 75 så jag pumpade i strax över 2,7 och: Det blev en helt annan tävling för mig än tidigare långlopp! Jag minns till exempel Långa Lugnet förra året som en mycket skakig, sladdrig upplevelse då jag hade pumpat 4 kg. Igår bara flöt jag framöver stock och sten. Mina slitna Conti Twister (torrdäck för långlopp) upplevdes till och med som godkända i lersektionerna. Jag tyckte till och med att jag hade ett bra fäste på de leriga, superhala bergspartierna. Men det viktigaste är kanske att friktionsförlusterna på de hårdare underlagen upplevdes minimalt. Jag tyckte inte att det gick speciellt mycket trögare där för att trycket var något lägre.
Slustats: Jag har tidigare värderat egenskaperna på de hårdare materialen som viktigare än för de lösa underlagen. Effekten är dock minimal och jag förstår nu att det är enormt kraftkrävande att ha fel däckstryck i stöket eftersom man där lätt tappar rytmen och armkraften vid ständiga pareringar och halksladdar. Med rätt tryck har man rätt fäste och det flyter fint och kraftbesparande över ojämnheter och hala underlag.
Slustats: Jag har tidigare värderat egenskaperna på de hårdare materialen som viktigare än för de lösa underlagen. Effekten är dock minimal och jag förstår nu att det är enormt kraftkrävande att ha fel däckstryck i stöket eftersom man där lätt tappar rytmen och armkraften vid ständiga pareringar och halksladdar. Med rätt tryck har man rätt fäste och det flyter fint och kraftbesparande över ojämnheter och hala underlag.

