En hoppas ju att alla föreningar är det.Någon annan som är det eller känner till queer-vänliga cykelgrupper/föreningar?
det är iallafal inte min erfarenhet av detEn hoppas ju att alla föreningar är det.
jag menar en grupp eller klubb som gjort aktiva steg för att välkomna hbtq+ personer och motverka diskriminering. det finns såklart grupper som är öppna och välkomnande men tyvärr är min erfarenhet av cykelsverige att homo- och transfobi är rätt vanligt och normaliserat.Vad betyder "queer-vänlig"? Förväntar man sig särbehandling, eller bara exakt samma välkomnande som alla andra?
Ledsamt och obegripligt att det förekommer. Vilket område letar du inom?jag menar en grupp eller klubb som gjort aktiva steg för att välkomna hbtq+ personer och motverka diskriminering. det finns såklart grupper som är öppna och välkomnande men tyvärr är min erfarenhet av cykelsverige att homo- och transfobi är rätt vanligt och normaliserat.
stockholm, men också nyfiken om folks erfarenheter generelltLedsamt och obegripligt att det förekommer. Vilket område letar du inom?
Jag har nog aldrig hört någon säga något sånt på någon cykeltur eller i något cykelsammanhang där jag varit.Även om man inte berättar nåt eller för den delen har någon läggning eller religion så är det inte säkert att man vill umgås med slödder som jiddrar om judar, negrer, bögar och allt vad det är....
Jag vet, kämpigt med åsiktskorridoren i det här jävla landet.
Trodde ändå inte det förekom i storstäderna längre
i dagsläget är jag inte öppen med det i min klubb, och dem gånger någon slänger ut sig något homo- eller transfobiskt så känner jag mig sårad, det är inte så att jag inte kan hantera det, men det vore mycket trevligare att vara i en grupp där det kändes tryggt att faktiskt vara öppen med min identitet.Hmm, jag förstår inte riktigt frågan heller. De man cyklar med behöver väl inte veta ens sexuella läggning? Och vet de inte det så kan de ju inte gärna vara "ovänligt" inställda mot en på grund av det heller. Typ samma sak som med religion; håller man det för sig själv så lär det heller inte störa nån. Eller missar jag nåt?
Har du inte tänkt att försöka göra något åt saken själv? Jag tror ingen dömer dig om du kommer ut så att säga.i dagsläget är jag inte öppen med det i min klubb, och dem gånger någon slänger ut sig något homo- eller transfobiskt så känner jag mig sårad, det är inte så att jag inte kan hantera det, men det vore mycket trevligare att vara i en grupp där det kändes tryggt att faktiskt vara öppen med min identitet.
Problemet är väl när lustikurren frasse skall dra ett bögskämt eller kallar folk fjollor när de inte satsar fullt.Hmm, jag förstår inte riktigt frågan heller. De man cyklar med behöver väl inte veta ens sexuella läggning? Och vet de inte det så kan de ju inte gärna vara "ovänligt" inställda mot en på grund av det heller. Typ samma sak som med religion; håller man det för sig själv så lär det heller inte störa nån. Eller missar jag nåt?
Det finns ett gränsland där värderingar kommer fram i kommentarer. Folk är kärringar, cykeln är fjollig och det är bögigt att cykla mtb med bibs. Tyvärr så låter det fortfarande så.Har du inte tänkt att försöka göra något åt saken själv? Jag tror ingen dömer dig om du kommer ut så att säga.
För övertogs är varken politik eller sexuell läggning (eller vad det nu är) något jag bryr mig om när jag CYKLAR.
jo såklart, men en risk finns alltid där (även om den e liten). Sen finns det ju också en viss tillhörighet och trygghet när man vet att andra även är hbtq+ som inte finns om man är ensam om att vara det i gruppenHar du inte tänkt att försöka göra något åt saken själv? Jag tror ingen dömer dig om du kommer ut så att säga.
För övertogs är varken politik eller sexuell läggning (eller vad det nu är) något jag bryr mig om när jag CYKLAR.
Kanske är lätt att uttala sig som heterosexuell gift man i denna frågan, men om folk säger sådana saker hade jag också varit missnöjd med sällskapet och valt något annat i fortsättningen, även om det inte träffar mig. Tycker idioti är ganska genomgående hos folk - de som säger homofoba saker säger också en massa andra konstiga saker. Ganska bra värdemätare för deras personlighet på något vis. Det är ändå bra märkligt att man på något vis har åsikter om folks sexuella läggning när man är ute och cyklar tillsammans. Vi får hoppas och tro att folk fokuserar på viktigare saker i framtiden.i dagsläget är jag inte öppen med det i min klubb, och dem gånger någon slänger ut sig något homo- eller transfobiskt så känner jag mig sårad, det är inte så att jag inte kan hantera det, men det vore mycket trevligare att vara i en grupp där det kändes tryggt att faktiskt vara öppen med min identitet.
innom större sporter finns det definitivt, men vet inte om jag skulle få så mycket napp om man frågade en fotbollsklubb att börja med cyklingIlla att frågan ens skall behöva komma upp, men tyvärr verkar det aktuellt även 2022 ibland.
På direkt fråga lär väl alla klubbar vara öppensinnade, men jargongen kan ju variera.
En tanke: är det inte lättare att fråga i HBTQ-kretsar efter lämpliga klubbar än tvärtom? Eller är HBTQ-personerna tysta om att de är cyklister för att passa in bättre också?
Fotboll och cykling är ju ofta konkurrerande aktiviteter om ens fritid, medan sexuell läggning och idrottande åtminstone borde vara helt oberoende (jag vet att verkligheten nog inte är där än tyvärr).innom större sporter finns det definitivt, men vet inte om jag skulle få så mycket napp om man frågade en fotbollsklubb att börja med cykling
om 4,5% av befolkningen identifierar sig som hbtq+ och forumet har 547 besökare för tillfället borde det i teorin vara 24,615 hbtqhappyiter som skulle kunna se detta för tillfället... i teorinFotboll och cykling är ju ofta konkurrerande aktiviteter om ens fritid, medan sexuell läggning och idrottande åtminstone borde vara helt oberoende (jag vet att verkligheten nog inte är där än tyvärr).
Frågar jag om cykling bland 10-20 personer på mitt jobb är det ganska stor chans att någon har intresse, trodde kanske det var samma om man frågade bland 10-20 på nån HBTQ-träff?
Jag kan naturligtvis ha helt fel, de i min närhet som rör sig i de kretsarna är ganska ointresserade av cykling.
misstänker de är en viss av de större klubbarna du åker med... men generellt två klubbar ja skulle kika mot som e iaf vad jag sett öppensinniga är täby mtb o team rynkeby sen kan du ju alltid rådfråga tex team she rides dom e nog de trevligaste ja råkat på faktiskti dagsläget är jag inte öppen med det i min klubb, och dem gånger någon slänger ut sig något homo- eller transfobiskt så känner jag mig sårad, det är inte så att jag inte kan hantera det, men det vore mycket trevligare att vara i en grupp där det kändes tryggt att faktiskt vara öppen med min identitet.
Jag trodde som sagt det förekom sparsamt nu för tiden men så sportar jag inte heller inte organiserat....Jag har nog aldrig hört någon säga något sånt på någon cykeltur eller i något cykelsammanhang där jag varit.
Vilka klubbar/sällskap är detta så man kan undvika dem?
Ja vill ha en prideflagga i pvc med kardborre på baksidan till discgolf väskan.I en något lättare anda: Jag skulle gå in här på happyride.se för något år sedan, men skrev fel och råkade knappa in happypride.se i stället. Hittade flera fina klistermärken och små bi- och regnbågsflaggor (varav en sitter på min lastcykel just nu) :-)
Kanske inte det lättaste, men det vore ett ypperligt tillfälle att säga precis som det är. Jag tror att många som slänger ur sig sånt inte har någon direkt bakomliggande tanke med det. Sen får man skilja på skämt och allvar.i dagsläget är jag inte öppen med det i min klubb, och dem gånger någon slänger ut sig något homo- eller transfobiskt så känner jag mig sårad, det är inte så att jag inte kan hantera det, men det vore mycket trevligare att vara i en grupp där det kändes tryggt att faktiskt vara öppen med min identitet.
Jo det är ju lite trist, för många föreningar vore det ju fullt rimligt att utbilda sina tränare med t.ex rfsl:s kurserJag har bara hört en endaste grabbig kommentar på de gruppcyklingar och tävlingar jag varit med på, och inget kränkande eller homofobt, vilket väl för aktiviteter som till absolut majoritet gästas av män tragiskt nog får anses vara ganska bra. Cykling verkar som någon annan skrev vara ganska städat, jämfört med andra sporter och aktiviteter. Men med det sagt så nej, jag är inte hört om någon klubb eller grupp som jobbar aktivt med att vara inkluderande här i Göteborg, fast jag har inte direkt letat. Jag lever ett rätt svennigt heteroliv själv men har homo-, bi-, trans-, och intersexuella i närmsta bekantskapskretsen så man blir ju lite uppmärksam.
Ha, fy fan vad vackert. Jag skulle inte tvekat på en happyride-klibba i regnbågsfärg.skrev fel och råkade knappa in happypride.se
Det skulle vi ju haft.Ha, fy fan vad vackert. Jag skulle inte tvekat på en happyride-klibba i regnbågsfärg.
Den skulle hamnat på min, sambons och dotterns hojar direkt. Även om de sista två inte direkt har någon association till Happy..Det skulle vi ju haft.
Glöm inte gåsleverproletärerna. Alla ska med... :pDet låter mystiskt, detta. Jag upplever just cykelgrejen som den absolut mest toleranta idrott jag någonsin stött på. Min erfarenhet är att de flesta som hänger här på Happyride är välutbildad medelklass, och att vi som är här är ganska representativa för cykelhobbyn generellt. Inte jättegott om arbetarklass eller invandrare, direkt.
De politiska åsikterna varierar förstås, här finns säkert några kommunister, högerspöken, sverigedemokrater och vilsna soffliggare. Men det är ingenting som syns i diskussionerna tycker jag.
De räknas in bland kommunisterna vettu. Ett steg till höger-vänster om rödvinsvänstern.Glöm inte gåsleverproletärerna. Alla ska med... :p
Sånt är livet. Fast ibland kan "skav" vara början till en förändring. Lite som @Makten är inne på. Man måste kanske ibland våga möta de som har åsikter som avviker ifrån sina egna. En del i polariseringen i samhället är att det diskuteras allt mindre mellan de som har olika tankar om saker och folk blir kvar i sin "bubbla"Man får ha vilken åsikt man vill, nästan. Det konstiga är att en del tycker det är jobbigt när andra har åsikter om deras åsikter
Glöm inte gåsleverproletärerna. Alla ska med... :p
Jag tänkte som du förr, men diskussionerna håller såpass låg klass att det ofta inte är lönt att ta dem. Också i rikspolitiken. Det är inte som att höra Bertil Ohlin och Ernst Wigforss diskutera frihetsbegreppet, direkt.Sånt är livet. Fast ibland kan "skav" vara början till en förändring. Lite som @Makten är inne på. Man måste kanske ibland våga möta de som har åsikter som avviker ifrån sina egna. En del i polariseringen i samhället är att det diskuteras allt mindre mellan de som har olika tankar om saker och folk blir kvar i sin "bubbla"