Nu har man sunkat ner sig, men i januari då föräldraledigheten är slut så börjar pendlandet till jobbet igen. Snö, regn, is...man vänjer sig. Ofta motvind till jobbet då det är västerut och här kommer oftast vindarna därifrån (det är säkert danskjävlarnas fel på nåt vis...).
Men det innebär då att man kan gotta sig med en schysst medvind hem å andra sidan.
15 km enkel väg Kviberg till Volvo PVH = 30-35 minuter till jobbet + duscha och annat krafs 10 minuter, summa summarum trekvart typ.
Bil tar 20-25 minuter. Men man är vaken då man kommer till jobbet efter en cykeltur. Tar man bilen så är man ju fortfarande i morgon-koma då man stämplar in.
Men den stora fördelen med cykeln kommer på hemvägen - då brukar det ta 40 minuter till 1 timme att komma hem med bil : ) Men med cykeln svoshar man bara förbi den stillastående trafikormen av volvotjänstemän i sina e-bilar som står i kö ibland ända in på p-däcket vid Volvo. Sen då man närmar sig Leråkersmotet och Tingstadstunnel-området växer smilet och den där självgoda "fan-vad-jag-är-miljömedveten-he-he-där-kan-de-sitta-känslan" igen då man ser bilköerna stå och ryka.
Försöker ta cykeln 5 dar i veckan, men ibland blir det tyvärr så att man trots allt måste häda och starta upp otto-motorn i 307:an på morgonen....