[Kalender] Randonnée 1000 km - Södertälje 2022-06-16

[Kalender] Randonnée 1000 km - Södertälje 2022-06-16
Det är ju faktiskt enklare för oss internetcyklister att kolla upp...
Vad jag hörde av väderprognosen igår kväll så är det ganska fint väder och medvind. Lite mulet till början, sedan alltmer sol, temp ca 20 grader, och vind från sydväst som sedan vrider till väst.
Låter som trevligt cykel väder.
Frågan var ställd då jag misstänkte att de har kikat en del på väderprognoser inför dagens hemåtfärd och om de var inne i tråden kunde svara rätt kvickt
Men, såklart, hade jag kunnat internetsurfa fram svaret själv.
 
[Kalender] Randonnée 1000 km - Södertälje 2022-06-16
Fortsätter han så är det alltså målgång vid kvart i åtta ikväll.

Edit: Korrigering för att banan är lite längre än nominell längd
 
Senast ändrad:
[Kalender] Randonnée 1000 km - Södertälje 2022-06-16
Vegby 1134. 26 min före repet. Lite trötta men glada.
20220618_113356.jpg
 
[Kalender] Randonnée 1000 km - Södertälje 2022-06-16
Det brukar låta så direkt efter. Ge det ett par tre timmar så har minnet av allt det onda bleknat, och bara det roliga och härliga finns kvar.
Håller inte riktigt med, just denna 100 milare tycker jag också är riktigt jävligt. Iaf om man vill köra lite halvt snabbt. Inte så många roliga och härliga minnen kvar, även om de såklart finns under ett sånt långt lopp också ?

Grymt jobbat helt solo Adam!!!
 
[Kalender] Randonnée 1000 km - Södertälje 2022-06-16
Om jag ser rätt är det ca 7,5 mil från Stigtomta till mål. Västliga vindar och hemlängtan kanske delvis kompenserar för trötta ben och en del backar. Ska vi gissa på målgång vid tresnåret?
 
[Kalender] Randonnée 1000 km - Södertälje 2022-06-16
Race report
Bland det värsta jag gjort, mer missär än kul skulle man kunna säga (60/40 missär/njut). Men har ganska länge velat testa om jag kan köra allt i ett svep. Det gick ju, dock tveksam om jag skulle göra om det. Hade absolut massa fina stunder där jag njöt. Första natten och dom första 35 milen va bara ren njutning. Sen efter runt 40 mil började det ta emot lite. Andra natten va rätt vidrig, regn i mer än 8 timmar. Blev ordentligt nedkyld så pass att dunjackan knappt hjälpte. Tog tre power naps på runt 15 minuter, vaknade kallare efter varje gång. Ville inte sova något mer för att slippa vakna kallare. Så jag fick istället jobba hårt för att hålla mig vaken. Det blev en salig blandning av hög musik, örfilar, koffein, sång, skrik, godis och konstiga dialoger med mig själv. Måste säga att det funkade rätt bra faktiskt trots att hallucinationerna kvarstod:) tog jag mig ur dom djupaste trötthets dipparna. Men jag vaknade nog till som mest kl 04:00 andra natten då jag råkade köra ner framhjulet i ett tågspår. Blev en duktig flygtur och några meter glid på asfalten. Klarade mig undan någon större skada som tur var. Skrapsår, uprivna kläder och piggnde till rejält va det jag fick med mig från vurpan. Höll mig pigg långt in på morgonen. Sen kom äntligen solen tillbaka efter den regniga natten. Blev för första gången varm i kroppen på väldigt länge. Fick ny energi och kunde dundra på igen. Det flöt på fint i många timmar, jag njöt igen:) Det varade rätt länge men någon stans runt 700km in började vänster knä göra lite ont. Käkade värktabletter och blev av med smärtan. Allt va frid och fröjd igen, trodde jag. När jag närmade mig näst sista kontrollen (söderköping) började högra låret göra ont. Det va hanterbart till en början men ökade fort i intensitet. Smärtstillande bet inte och jag började bli orolig. Jag trampade vidare trots smärtan, det gick inte fort men kom framåt. Men när jag bara hade 65km kvar till mål fick jag nog. Det gjorde för ont att fortsätta, jag stannade vid sidan av en väg där jag la mig på marken. Jag uppdaterad mina vänner på min status och hur jag mådde i vår gemensamma chat. Ringde min flickvän och sa att jag skiter i det här nu. Efter någon minut ringde min vän Hagen upp mig. Jag va uppgiven men Hagen va bestämd och sa bland annat " du har inte sovit på väldigt länge och ska inte fatta några förhastade beslut, lämna tänkandet till oss" det kändes skönt att låta någon annan styra. Jag fick instruktioner att lägga mig och vila, försöka igen och trampa med det andra benet så gott det går. Det gjorde fortfarande väldigt ont och gick sakta, va nära till att lipa av smärta sista milen men tog mig i mål och det är jag så himla tacksam för❤️
Har såklart såhär några dagar efter målgång redan förträngt en del av det jobbiga och längtar redan efter nya äventyr:)
 
Tillbaka
Topp