Här kommer en RR från turen ner till Malaga. Tidpunkten att åka är väl inte helt optimal, januari i södra Spanien kallar de själva för vinter. Jag skulle vilja jämföra det med svenskt aprilväder. Skönt i solen när den kommer fram men rätt mycket regn och rusk. Hursomhelst, det var nu som jag är lite mellan jobb och semesterdagar behövde kvitteras ut.
Tanken med denna trip var att få ner all packning i sadelväskan och cykla dit vinden blåser. Cykeln checkades in utan väska, den fick lite bubbelplast på valda ställen. SAS är ju generösa och erbjuder cykel utan kostnad om det är det enda incheckade bagaget. Cykeln kom fram utan problem och jag skruvade ihop alltihopa. Då jag kom fram sent på eftermiddagen fick jag leta efter ett hotell i närheten. Jag hade ingen lust att börja med att cykla i mörker.
De enda ”civila” kläder jag hade med var ett par ¾-shorts och en kortärmad tröja. Det kändes lite märkligt att gå omkring i cykelskor på kvällarna, tur att man kör med SPD.
Vädret för första dagen såg inte bra ut. Prognosen var ca 5-9 grader, regn och ingen vind. Efter frukost så kändes det tungt att behöva ge sig ut i regnet. Rummet var varmt och skönt och ute var det kallt och blött. Men som någon klok har sagt, vädret ser alltid sämre ut inifrån fönstret än när man väl kommer ut. För att motivera mig att inte såsa bort dagen så bokade jag ett rum i Gibraltar, 140km bort. Nu var jag tvungen att skynda mig iväg så att jag kunde komma fram innan det blev mörkt.
Kustvägen verkade inte så lockande, utan jag ville upp på småvägarna i bergen så jag tog sikte på Coin. I början regnade det bara lite grann, fötter och händer höll sig varma så det var bara att trampa på. Efter någon timme så kom det riktiga ösregnet och allt började bli kallt och blött. Jag körde vägen över Monda mot Marbella. Temperaturen på 500möh kan inte har varit mycket över nollan. Nedförkörningenarna blev riktigt kalla. Vid ett tillfälle vände jag om och cyklade upp en bit igen för att få upp temperaturen.
Nere vid kusten var det lite varmare men lika mycket regn. Jag började tänka på ett varmt bad när jag kommer fram och tryckte på för att få upp värmen. Infrastrukturen för cykel längs kusten är riktigt dålig. Det finns en stor motorled som inte är speciellt inbjudande att cykla på och sedan småvägar som i många fall inte knyts ihop. Till slut så dök klippan i Gibraltar upp. När jag kom in i hotellrummet så kändes det som det var värmegolv i hela rummet – det var det inte märkte jag sedan när fötterna tinat upp.
Nästa dag så hade regnet försvunnit och solen tittade fram mellan molnen. Jag passerade gränskontrollen och titta runt lite på staden. Naturligtvis måste man ju cykla upp till toppen av klippan för att hälsa på aporna. Ca 400 höjdmeter på 3,5km cykling. Trots 34/28 gick det trögt uppför. Fin utsikt uppe på Upper Cliff. Det finns en massa gamla försvarsanordningar i och på berget. Här 9,2” som siktar på Afrika. Nedförskörningen var klart läskig. Ojämn asfalt, riktigt brant och man vill ju inte värma upp fälgarna alltför mycket.
Efter turen på klippan blev det lite fram och tillbaka upp längs kusten. Här hittade jag en en cykelväg som dessvärre bestod av mjuk sand.
På den tredje och sista cykeldagen så var prognosen sol och kallt på förmiddagen och regn framåt eftermiddagen. Jag cyklade upp till Mijas så fort solen gått upp. Där uppe var det lite frost kvar i skuggan. Sedan irrade jag runt på olika vägar, fikade, undersökte potentiellt investeringsobjekt för den händige och letade rätt på ett hotell innan regnet började.
Sedan var det dags att ta sig hem. På flygplatsen så tyckte de att cykeln var för stor för att få igenom deras röntgen. Efter tagit av sadeln gick den dock igenom. På security tyckte de dock att en sadelstolpe kan vara ett möjligt vapen så det blev att gå tillbaka och checka in sadeln oxå. Tur att jag var ute i god tid.
För att höja upp gubbcyklingen till en ny nivå så prövade jag två för mig nya attribut.
Windfree – funkar bra för att minska vindbruset och värmer lite över öronen. När det var under 10 grader var de ganska lagom. Uppför stigningarna så är de mest jobbiga att ha på sig.
Backspegel på hjälmen – funkade bättre än vad jag trodde. Gör det lättare att ha koll på när man blir omkörd samt viktigare ha koll på hur mycket trafik det kommer efter den första bilen som kör om.
