Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!

Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
Ju mer "banor" som finns desto mindre problem blir det om man själv avviker lite från reservatet. Sen har väl kanske volymen peakat snart
Det hoppas jag oxå på, iaf här i Skåne har det ju byggts rätt många banor senaste tiden. Risken är väl att kommunen tycker att nu har ni fått den här soptippen att leka på så nu förbjuder vi cykling på övriga stigar. Helsingborg verkar iaf resonera så.
Oavsett så minskar ju trycket på stigarna med fler byggda banor och det är ju positivt.
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
Lagstiftades, nja, den nämns med en mening. Absolut ingenting om vad den omfattar eller innebär. Begreppet allemansrätt myntades redan på 1940-talet.
Nej begreppet kommer från medeltiden. Men oavsett. Mountainbike fanns på 1940 med. Det hette däremot terrängcykel på den tiden och liknar mer det vi idag kallar cyclocross
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
F.ö. påminner "Kugges" problemställning och lösningar väldigt mycket om den konflikt som fanns mellan skoteråkning och turskidåkning i fjällen för 15-20 år sedan. En "mjukare" användargrupp som länge haft en frizon med lugn och ro, ställs mot en växande användargrupp med fordon som därmed både tar sig snabbare fram och upplevs störa lugnet och ron. Där blev lösningen dedikerade leder och i vissa fall förbudsområden, dvs de lösningar som även "Kugge" nämner.
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
Om man märker ord så kan man ju se det så. Jag menade mer att slippa konflikter med andra brukargrupper, som i det här fallet en grinig krönikör.


Kalla det skrattretande om du vill men efter att ha besökt ett gäng olika större cykeldestinationer i världen och pratat med drivande krafter inom cykelnäringen där är jag skapligt övertygad om vilken väg vi bör gå för att både få sporten att växa och minska konflikterna med andra brukare. Den gemensamma nämnaren på alla dom ställena att dom tagit tag i ledsituationen och byggt nätverk med dedikerade cykelleder och skapat en hållbar organisation som bygger och underhåller dom lederna.

Jag vill absolut inte hamna i en verklighet där vi cyklister förpassas till enbart auktoriserade cykelleder, tvärtom. Men med allt fler som hittar till stigcyklingen och ut i skogarna så kommer problemen att öka. Mitt perspektiv i frågan kommer från Åre (och om du väljer att kalla det storstad så får du väl göra det) och jag har sett på nära hand hur konflikterna och dom negativa tongångarna ökar i takt med antalet cyklisterna på dom naturliga lederna. Jag har även sett hur Länsstyrelsen och diverse markägare och andra intressenter (jakt, renägare m.m.) skärpt tongångarna gentemot oss cyklister och mer och mer pratat om förbud. Dom senaste två åren har debatten tystnat ganska rejält, nästan helt och hållet tack vare dom nya XC-lederna i Björnen som hjälper till att kanalisera cyklister och ta hand om den stora massan. Möjligheten att cykla på ställen som Bäverkroken, Issjödalen och Välliste finns fortfarande kvar men nu är det kanske lite färre cyklister totalt som hittar dit även om cyklingen i byn ökat rejält på slutet.

Sen läser jag en delord här om att trail centers är att likställa med reservat. Jag vet inte riktigt om jag skulle vilja kalla cyklingen i exempelvis Squamish, Fruita eller Bellingham för reservat bara för att den är koncentrerad på vissa ställen. Tvärtom så är ju ledutbudet på sådana ställen långt mycket bättre än här i Sverige, just för att man hittat ett sätt att bygga hållbara leder och samarbeta med marrkägare och myndigheter. Jag tror helt enkelt att det faktiskt går att både äta tårtan och ha den kvar, men det innebär samtidigt att vi inte automatiskt kan fortsätta exakt i våra gamla cykelspår utan att vi som kollektiv behöver tänka i nya banor.
Jag ber om ursäkt för det där första, men du hade lagt upp det för smash! ;-) När man skrivit ett lite längre inlägg tycker jag också att det kan bli svårt att knyta ihop säcken.

Nu när du utvecklat dina tankar så låter det inte skrattretande. Nu säger du att utbyggda leder och trailcenters ska finnas som komplement. Det är ju liknande den tanken jag hade i mitt sista stycke, att det kan finnas lokala behov.
Det verkar som du varit runt på många häftiga ställen och cyklat, grattis! Men jag är inte intresserad av några Squamish, Fruitas eller Bellinghams. Jag vill cykla i mina lokala skogar (och på mina lokala landsvägar) en tisdagskväll efter jobbet. Jag vill ta en lite längre sväng längs vandringsleden en tidig lördagsmorgon men ändå hinna hem och skjutsa till fotbollen. Sen vill jag gärna dra iväg familjen en helg då och då, eller kanske en semestervecka, och då är det ju trevligt att ha lite lokala Moabs att välja på inom tre timmars körning. Men det första är så otroligt mycket viktigare för mig än det andra.
Så nej, jag tänker inte arbeta för att cykling ska ses som en sport som utförs på en bana.
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
Man kan väl argumentera emot att promenad i närskogen är mer friluftsliv än att cykla i närskog är.

Men denna kullen tänker jag dö på; Jag har byggt och underhållit stig i hela mitt liv. Och jag kan mycket väl konstatera att mtb däck inte trollar fram fukt i marken och magiskt skapar lerpölar. Det är helt och hållet skapat av dålig dränering OCH vandrare. Vandrare går inte igenom lerpölar, dom går runt. Då blir lerpölarna större och det blir svårare för marken att suga åt sig det(Detta är även kallat stigbredning som också är olagligt enligt allemansrätten).
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
20200819_213021.jpg

Aja, nu behöver man ju inte köpa fler av den här tidningen.
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
Så kommer det tröttsamma icke-argumentet igen...
Det är (som tur är) viss skillnad på vad en skogsägare får göra med sin mark med stöd av äganderätten, och vad man som gäst på nämnda mark har rätt att göra med stöd av allemansrätten. Det går liksom inte att ställa de aspekterna mot varandra, det är två helt skilda frågor.
Syftet att lägga dessa mot varandra är att se hur skev diskussionen ibland kan bli, det ger någonstans en visuell bild på två olika problem där ena är ok i stort sett alla aspekter och på riktigt förstör allt i sin väg, visserligen växer ny flora upp på en skövlad mark även om floran oftast förändras. Trampade/cyklande stigar förstör naturen på ett annat sätt där allt på riktigt dör, lämnar bara en lång kanal av sand/jord/rötter/sten, men en stig oavsett om det är en terränglöpare, cyklist eller ett annat djur, så sabbar dessa inte den lokala naturen och floran.
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
Ur ett ekologiskt perspektiv så måste väl en förstörd smal stig i en stor skog vara en rätt försumbar förteelse? Eller påverkar det ett större rotsystem i sin helhet?
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
Ur ett ekologiskt perspektiv så måste väl en förstörd smal stig i en stor skog vara en rätt försumbar förteelse? Eller påverkar det ett större rotsystem i sin helhet?


Om vi säger så här åk och kolla på ett nyligen slutavverkat hygge. Ser ut som en krigsfält och traktor spåren kan va nästa 2m djupa på ställen. På 10år kommer du i princip inte se spåren och plantor växer i full fart. Visst sällsynta arter är lite av ett problem men finns stigen redan så är det lite kört ändå. Finns det såna biotoper kan avverkningar stoppas tex.


Slitage är lite av ett non-issue för marken kommer hela sig själv på ett par år. Problemet är att trampa upp en ny en bit bredvid.

Personligen kan jag tycka att det finns jäkligt mycket yta i Sverige med skog, vi har råd att främja en aktiv livsstil med att annektera nån halv promille mark att ha lite stigar på. Så problemet är att cyklister åker "över" vandrare på ett fåtal "flaskhalsar" och i min mening tycker jag vi kan börja utöka cykelstigar i välbesökta områden. Ska man vara lite fundersam kan man ju tänka på att det kanske fanns mer stigar förut när urbaniseringen inte va lika stor? Kanske vi kan få tillbaka lite "allemansrätt yta" i form av nya dedikerade stigar för cykling?
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
Tro fan att skogen inte tar skada av cykel om det går bra att köra traktor. Det stör viltet och sinnesfriden. Sen finns det alltid nån som fyller igen dike och liknande. Klart greven blir arg då.
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
Tro fan att skogen inte tar skada av cykel om det går bra att köra traktor. Det stör viltet och sinnesfriden. Sen finns det alltid nån som fyller igen dike och liknande. Klart greven blir arg då.
Typ så. Jag förstår att det kan förstöra naturupplevelsen om det nu är stigen som står för denna, men som helhet känns stigen i skogen som en droppe i havet.
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
Haha. Hemma körde de just bulldozer i hela undervegetationen för markberedning inför självsådd av bokskog. Alltså hela skogen, inte på traktorvägar. Fast de glömde kanske kolla med dig.
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
Jag har sagt min point att skogsbruket i stor skala ofta är bedrövligt skött (cash is king), och att Länsstyrelsen allt ofta vill ha en tårta på fredagar och godkänner ibland det mest vulgära. Ex. samtidigt stoppar samma myndighet en uppbyggnad av en parkeringsplats avsett för 10 bilar för att det finns en speciell fjäril i skogsområdet på 5 ha, precis bredvid en skövlad större yta :unsure:. Att granska människans påverkan av naturen är bra, vilket borde göras på många fler ställen, men att svartmåla stigcyklister som Jävulen själv på två hjul är fel, även om vissa cyklister tror sig vara guds gåva till cykelvärlden. Det är bara att se utvecklingen i Rörbäcksnäs, har cyklat där sen tidens begynnelse då cykellederna bara var vanliga vandringsleder. I år noterade jag att lederna blivit bredare, fler stickspår än tidigare där cyklisterna valt andra spårval bredvid den utmärkta leden, nya stigar har skapats av cyklisterna, och allt för att slippa svänga och undvika lite jobbiga hinder? Så jag förstår orsaken till reaktion, men jag ser även i parameter till andra påverkan en skev diskussion som inte gör sig rättvis. Ett fint exempel är leder på fjäll där inga träd växer, utan floran är mossa och lavar. Att cykling och vandring påverkar miljön och sliter på 5000 år gammal lav fattar vi, men att se ett världsligt problem när man ser en smal stig på ett stenfält så långt ögat kan nå, det blir på något inte trovärdigt att kalla det ett invasivt bekymmer. Det rättfärdigar i.o.f inte vilka beteenden som helst, sköter man sig snyggt och håller rent om sin egen cykel, då blir heller inte bekymren så stor från omgivningen.
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
Jag ber om ursäkt för det där första, men du hade lagt upp det för smash! ;-) När man skrivit ett lite längre inlägg tycker jag också att det kan bli svårt att knyta ihop säcken.

Nu när du utvecklat dina tankar så låter det inte skrattretande. Nu säger du att utbyggda leder och trailcenters ska finnas som komplement. Det är ju liknande den tanken jag hade i mitt sista stycke, att det kan finnas lokala behov.
Det verkar som du varit runt på många häftiga ställen och cyklat, grattis! Men jag är inte intresserad av några Squamish, Fruitas eller Bellinghams. Jag vill cykla i mina lokala skogar (och på mina lokala landsvägar) en tisdagskväll efter jobbet. Jag vill ta en lite längre sväng längs vandringsleden en tidig lördagsmorgon men ändå hinna hem och skjutsa till fotbollen. Sen vill jag gärna dra iväg familjen en helg då och då, eller kanske en semestervecka, och då är det ju trevligt att ha lite lokala Moabs att välja på inom tre timmars körning. Men det första är så otroligt mycket viktigare för mig än det andra.
Så nej, jag tänker inte arbeta för att cykling ska ses som en sport som utförs på en bana.

Det är exakt vad jag vill och gör för det mesta och det funkar princip alltid bra. Eller i princip förresten. Det funkar alltid bra.
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
Det är inte tillåtet att ha åsikter om storskaligt skogsbruk? Det är väl lika värt att diskutera som mycket annat tycker jag.
Åsikter får man ha. Det är okunskapen jag förbluffas över. Och att man försöker jämställa bruk av egen mark med skadegörelse på annans mark. Finns det nån annan egendom där nån ens kommer på tanken att göra det?
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
Åsikter får man ha. Det är okunskapen jag förbluffas över. Och att man försöker jämställa bruk av egen mark med skadegörelse på annans mark. Finns det nån annan egendom där nån ens kommer på tanken att göra det?

Jag vet inte exakt vad du syftar på. Någon tyckte att slutavverkningar ger djupa spår? Du tycker att cykla lite MTB är skadegörelse antar jag? Det är klart att det är en enorm skillnad på att bruka sin egen mark och ha den som lekplats/rekreation. Och det är väl så det är också. Tycker du marken och skogen påverkas i liknande omfattning av lite cyklister eller orienterare eller vandrare som av en skördare?
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
Åsikter får man ha. Det är okunskapen jag förbluffas över. Och att man försöker jämställa bruk av egen mark med skadegörelse på annans mark. Finns det nån annan egendom där nån ens kommer på tanken att göra det?
Det var sakfrågan om träd tar skada av att mormor cyklar över marken eller inte som det gällde.
Den har inte med ägande att göra.
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
Åsikter får man ha. Det är okunskapen jag förbluffas över. Och att man försöker jämställa bruk av egen mark med skadegörelse på annans mark. Finns det nån annan egendom där nån ens kommer på tanken att göra det?
Ja, jag förbluffas varje dag över att dagens skogsbruk får fortsätta på samma sätt när massor av forskning visar på skadorna och nackdelarna det har för miljön... men dom har ju mycket pengar att lobba och göra reklam med... så det fortsätter väl vara så att mammon går före jord, människor och liv. :-/
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
Jag vet inte exakt vad du syftar på. Någon tyckte att slutavverkningar ger djupa spår? Du tycker att cykla lite MTB är skadegörelse antar jag? Det är klart att det är en enorm skillnad på att bruka sin egen mark och ha den som lekplats/rekreation. Och det är väl så det är också. Tycker du marken och skogen påverkas i liknande omfattning av lite cyklister eller orienterare eller vandrare som av en skördare?
Jag förstår inte vad det är för jämförelse du är ute efter. Skördaren är en del av skogsbruket, cyklister/vandrare är gäster som nyttjar allemansrätten. Självklart blir det mer spår efter en skördare. Det jag förbluffas över är hur man försöker ursäkta skador efter cykling med att det blir större skador efter skördaren. Ungefär som att jag skulle ursäkta att jag klottrade lite på grannens hus med att han målat om det i en enligt mig ful färg.
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
Det var sakfrågan om träd tar skada av att mormor cyklar över marken eller inte som det gällde.
Den har inte med ägande att göra.

Nu skall jag försöka mig på något klurigt, är inte jämt och hela tiden jag förstår eller håller med ooms men här tror jag faktiskt att jag förstår vad som avses.
Att försöka anföra skillnaderna i slitage på eventuell natur när vi försiktigt susar fram i skogen med hur det ser ut på ett hygge efter avverkning är helt irellevant.

Om vi eller en vandrare börjar slita på en rot som kommer det slitaget pågå i minst 50 år till innan det är dags för skogsägaren att skörda, dvs vi trampar i dennes "grödor" och kan påverka framtida inkomster. När en avverkning väl är gjord så handlar det inte längre om en skönhetstävling eller hur skogen kommer se ut/må de närmaste 10-20 åren eftersom det är impedient som kommer ge närsta generation något att skörda, så det viktigaste är att ha en fungerande grund för nyplantering.

Så om man skall jämföra så blir det närmaste att fundera på om man förstör mest genom att rulla över en stybbig åker efter skörd eller cykla runt i en växande åker, sen är det ju helt i linje med modernt skogsbruk att göra slutavverkningar med efterföljande markberedning, så det resultat som förfasar oss är så som det skall vara.

Om vi skall leva i god symbios med ägare av skog, så är det nog bra att förstå vad skogen är för dem och att all form av onödigt "spring" i en skog i perioden mellan platsättning och avverkning är en potentiell risk för skogsägaren oavsett vad som står i allemansrätten eller vad som varit norm i massor med år, sen är skogsägare också människor som man kan resonera med. Skulle jag själv ha mer skog än ett par stackars träd så skulle jag också fundera minst 1 gång om hur frekventa besök jag skulle vilja ha i min skog innan jag sanktionerade vandringsstigar och andra mer eller mindre fasta installationer som inbjuder till mer besökare.
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
Jag förstår inte vad det är för jämförelse du är ute efter. Skördaren är en del av skogsbruket, cyklister/vandrare är gäster som nyttjar allemansrätten. Självklart blir det mer spår efter en skördare. Det jag förbluffas över är hur man försöker ursäkta skador efter cykling med att det blir större skador efter skördaren. Ungefär som att jag skulle ursäkta att jag klottrade lite på grannens hus med att han målat om det i en enligt mig ful färg.
”Dina rävungar! Din skog! Rävungarna är sina egna, förstår du det? Och de lever i rävarnas skog. Som också är vargarnas och björnarnas och älgarnas och vildhästarnas skog. Och uvens och ormvråkens och skogsduvans och hökarnas och gökarnas skog. Dessutom är det min skog! Och din skog! Men vill du ha den för dig själv, då är du dummare än jag trodde, när jag först såg dej!” - Birk Borkason

Det där tycker jag sammanfattar hela diskussionen om vem som har rätt till skogen och ger också en bra tanke till hur vi bör se på äganderätt och bruk av skogen.
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
”Dina rävungar! Din skog! Rävungarna är sina egna, förstår du det? Och de lever i rävarnas skog. Som också är vargarnas och björnarnas och älgarnas och vildhästarnas skog. Och uvens och ormvråkens och skogsduvans och hökarnas och gökarnas skog. Dessutom är det min skog! Och din skog! Men vill du ha den för dig själv, då är du dummare än jag trodde, när jag först såg dej!” - Birk Borkason

Det där tycker jag sammanfattar hela diskussionen om vem som har rätt till skogen och ger också en bra tanke till hur vi bör se på äganderätt och bruk av skogen.
och

Jag är övertygad att det är Sigurd Isborrurssons skog, han hade nämligen nordens längsta isborr och bosatte sig såvitt man vet på smålänska höglandet redan 200år innan inlandsisen drog sig tillbaka och Norden befolkades.

Självklart kan vi välja att leva i fablernas värld och det är jättefint att drömma om en altruistisk tillvaro där alla älskar varandra på mjuka mossbelagda stenar, men ett steg på väg till detta är att först visa förståelse för andras behov, respektera dessa oavsett om de inte är i linje med våra och försöka hitta en kompromiss som alla kan leva med.

De flesta trådar som denna handlar ju om att hävda intressegruppens cyklisters större behov till stigar än andra intressenter och som försvar jämför vi cykeldäck med entreprenadmaskiner för skogsbruk och annat. Ibland skulle det faktiskt inte skada att göra ett studiebesök utanför sin egen tillvaro och försöka förstå hur de som äger och brukar skogen faktiskt tänker, det skulle ju kunna leda till att skapa nya fungerande relationer.
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
som försvar jämför vi cykeldäck med entreprenadmaskiner för skogsbruk och annat.

Lägger mig inte i skogsbruksdiskussionen och tycker inte den är särskilt relevant i den här diskussionen.

Men bara ett tillägg. VI i stort jämför inte med entreprenadmaskiner, har aldrig hört någon prata om detta ni nu diskuterar i tråden i seriösa rum med förvaltare, markägare, länsstyrelsen. Att flytta fokus och lyfta fram något helt annat som framstår som subjektivt värre känns inte som en produktiv strategi. Däremot pratar vi om att de studier som faktiskt jämfört slitage från cyklar med fotgängare visar på samma mängd slitage per passage. Lite olika beteendemönster kring stigbreddning mm men samma totala ytslitageeffekt från nyttjande.

Se skogsstyrelsen rapport, referens och sidnummer till dem och fler studier finns på GSCs hemsida.

I övrigt verkar tråden mer handla om trängsel och skrämsel än slitage från nyttjande resp dåligt beteende, men båda dom brukar vara huvudproblemen att hitta lösningar kring.
 
Senast ändrad:
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
Lägger mig inte i skogsbruksdiskussionen och tycker inte den är särskilt relevant i den här diskussionen.

Men bara ett tillägg. VI i stort jämför inte med entreprenadmaskiner, har aldrig hört någon prata om detta ni nu diskuterar i tråden i seriösa rum med förvaltare, markägare, länsstyrelsen. Att flytta fokus och lyfta fram något helt annat som framstår som subjektivt värre känns inte som en produktiv strategi. Däremot pratar vi om att de studier som faktiskt jämfört slitage från cyklar med fotgängare visar på samma mängd slitage per passage. Lite olika beteendemönster kring stigbreddning mm men samma totala ytslitageeffekt från nyttjande.

Se skogsstyrelsen rapport, referens och sidnummer till dem och fler studier finns på GSCs hemsida.

I övrigt verkar tråden mer handla om trängsel och skrämsel än slitage från nyttjande resp dåligt beteende, men båda dom brukar vara huvudproblemen att hitta lösningar kring.

Nu skall jag undvika att pissa bensin på denna eld men i de flesta trådar gällandes någon form av hot mot ett fritt stigcyklande lyfts följande argument fram:

Vandrarrna går runt vattenpölarna och skapar olaglig stigbreddning därför bör vi stoppa vandring före cykling.
Vandrarna är fler så de orsakar mer skador än cyklister.
Dubdäck kanske skrapar lite på rötterna men har ni sett hur rötterna ser ut längs vandringslederna.
Däckspår kanske ser illa ut när det är blött men sen försvinner de, har ni sett hur det ser ut när man kört med skogsmaskiner.
Elcyklar är tunga och utvecklar en massa effekt och sliter upp stigarna, de måste förbjudas.
osv osv.

Allt helt förståeligt om man vill försvara sitt intresse, men om man vill skapa ett klimat där vi kan samexistera med andra grupper så tror jag att det finns förbättringspotential i vilken retorik man använder. Uppenbarlingen har ju vandrare lyckats övertyga både markägare och förvaltare av reservat att deras aktivitet inte stör mer än acceptabelt, vi kanske borde försöka klura ut hur detta gick till och samtidigt skapa en fungerande relation med denna intressegrupp.
Jag säger inte att alla som har en stigcykel är egoistiska strava jägare, men jag tror att vi kan som kollektiv skapa en positivare bild av vilka vi är hos allmänheten genom att försöka samarbeta mer och argumentera vår sak lite mindre.

Personligen har jag ingen som helst lust att få min cyklig förpassad till enskilda områden då det inte är så jag vill använda min cykel i naturen, men jag kan definitivt tänka mig att bättre integrera med andra grupper som vistas i naturen för att vi alla skall kunna njuta av samma natur.
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
Intressant och oroande utveckling. Dock föga förvånande med tanke på ökningen av stigcyklister kring de större städerna under de senaste 5 åren. MTB har ju som blivit den nya längdskidåkningen i brist på snö i södra Sverige.

Nån skrev tidigare i tråden att MTB-åkare uppfattas som invasiva av omgivningen till följd av den stora ökningen och det är väl precis debatten egentligen handlar om. Faktiskt slitage, jämförelse med skogsmaskiner eller andra motionärers beteende i skogen är egentligen helt irrelevant när det gäller allmänhetens syn på vår sport/friluftsaktivitet. Vill vi värna på riktigt om vår frihet att fortsätta utöva stigcykling på annat än byggda leder måste vi först och främst tänka på hur vi uppfattas och jobba med den biten. Allt annat blir ett oändligt skyttegravskrig och pajkastning.

Det betyder i praktiken att Strava-tiden är sekundär jämfört med att behålla en god relation till mötande vandrare, ryttare, bärplockare, hundägare. Sakta ner och hälsa så får man oftast ett leende tillbaka och en person mindre som ställer sig bakom ett cykelförbud på din lokala stig.

Vidare, bygg inte stigar utan markägarens tillstånd! Detta är cykelpolitiskt självmord och leder till förbudsskyltar snabbare än nåt annat. Oavsett vilken bild man har av allemansrätten så har man aldrig rätt att anlägga nåt på annans mark, även om det är bredvid en fult kalhygge med djupa skogsmaskinsspår. För det handlar inte om slitaget i grunden, utan om att markägaren blir förbannad över att man gör nåt på dennes mark utan tillstånd. Vissa markägare har stort inflytande och kan driva utvecklingen åt helt fel håll. Man kan såklart debattera markägarens rättigheter att förbjuda tillträde till dennes mark, men det betyder inte denne inte kommer att försöka.

Så hur man än vrider och vänder på det är vårt anseende som grupp det som ytterst kommer att påverka framtiden för sport och det är nåt som vi alla kan jobba på att förbättra.
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
Uppenbarlingen har ju vandrare lyckats övertyga både markägare och förvaltare av reservat att deras aktivitet inte stör mer än acceptabelt, vi kanske borde försöka klura ut hur detta gick till och samtidigt skapa en fungerande relation med denna intressegrupp.
gick det till så verkligen?

jag tror tvärtom att fotfarare inte ses som en enhetlig intressegrupp. de som flanörer, bärplockare, svampjägare, hundrastare, joggare, fågelskådare, naturintresserade, aktiva i hembygdsföreningen, etc etc.

det tror jag är en modell att sträva efter, att försöka splittra bilden av cyklister. för det är i grunden sjukt att beteendet hos enstaka rötägg på mountainbike ska drabba en 70-åring på damcykel med ballongdäck som cyklar och badar på en bred stig. eller pendlaren som sneddar genom skogen. eller den cyklande bärplockaren, svampjägaren, hundrastaren, fågelskådaren, naturintresserade etc etc.

hur vi ska göra det har jag gett flera förslag på i tråden. men det står absolut inte i motsats till att föregå med gott exempel. tvärtom, den överjävligt trevliga cyklisten hjälper till att slå hål på myten om cyklister som en enhetlig hänsynslös grupp.

det oroar mig att så många internaliserat den grovt förenklade idén om cyklister som något slags kollektiv. den idén måste punkas.

men samtidigt är det självklart otroligt viktigt att föregå med gott exempel.

jag begriper överhuvudtaget inte vad saken vinner på att "vi" ska argumentera mindre.
försöka samarbeta mer och argumentera vår sak lite mindre

ladda upp med alla argument ni har! annars vinner cykelhatarna problemformuleringsprivilegiet direkt på walk over.
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
Nu skall jag undvika att pissa bensin på denna eld men i de flesta trådar gällandes någon form av hot mot ett fritt stigcyklande lyfts följande argument fram:

Vandrarrna går runt vattenpölarna och skapar olaglig stigbreddning därför bör vi stoppa vandring före cykling.
Vandrarna är fler så de orsakar mer skador än cyklister.
Dubdäck kanske skrapar lite på rötterna men har ni sett hur rötterna ser ut längs vandringslederna.
Däckspår kanske ser illa ut när det är blött men sen försvinner de, har ni sett hur det ser ut när man kört med skogsmaskiner.
Elcyklar är tunga och utvecklar en massa effekt och sliter upp stigarna, de måste förbjudas.
osv osv.

Allt helt förståeligt om man vill försvara sitt intresse, men om man vill skapa ett klimat där vi kan samexistera med andra grupper så tror jag att det finns förbättringspotential i vilken retorik man använder. Uppenbarlingen har ju vandrare lyckats övertyga både markägare och förvaltare av reservat att deras aktivitet inte stör mer än acceptabelt, vi kanske borde försöka klura ut hur detta gick till och samtidigt skapa en fungerande relation med denna intressegrupp.
Jag säger inte att alla som har en stigcykel är egoistiska strava jägare, men jag tror att vi kan som kollektiv skapa en positivare bild av vilka vi är hos allmänheten genom att försöka samarbeta mer och argumentera vår sak lite mindre.

Personligen har jag ingen som helst lust att få min cyklig förpassad till enskilda områden då det inte är så jag vill använda min cykel i naturen, men jag kan definitivt tänka mig att bättre integrera med andra grupper som vistas i naturen för att vi alla skall kunna njuta av samma natur.
I de flesta trådar härjar _individer_ fritt, det syns ju en del okonstruktiva idéer även i den här tråden. Jag jobbar med dialogfrågan för GSC tillsammans med förvaltare, reglerare och ibland representanter för markägare. Vi använder inte dom exempel på argumentation du nämner att du sett från forumtrådar. Inte heller vill vi begränsa någon annan nyttjargrupp eller någons rättigheter. Motanfall är inte en bättre strategi än självrannsakan. Jag tror inte heller att Glisseur som gör motsvarande kring Åre förflyttar fokus utan vi båda ser problemen, står för dom relevanta delarna av fom och försöker hitta mjuka resp hårda lösningar. Sedan behöver man ifrågasätta en ensidig eller förenklad bild ibland och konstruktivt skapa samförstånd.

Andra delen av ditt inlägg håller jag med om och jag önskar att fler såg att problembeteenden kommer begränsa oss alla och ändrade sina beteenden till det bättre ist för att vifta bort problem andra upplever. Det kostar inte särskilt mycket mer än en strava-tid nån gång ibland och att välja bort dom känsligaste stigarna när det är som lerigast.
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
I de flesta trådar härjar _individer_ fritt, det syns ju en del okonstruktiva idéer även i den här tråden. Jag jobbar med dialogfrågan för GSC tillsammans med förvaltare, reglerare och ibland representanter för markägare. Vi använder inte dom exempel på argumentation du nämner att du sett från forumtrådar. Inte heller vill vi begränsa någon annan nyttjargrupp eller någons rättigheter. Motanfall är inte en bättre strategi än självrannsakan. Jag tror inte heller att Glisseur som gör motsvarande kring Åre förflyttar fokus utan vi båda ser problemen, står för dom relevanta delarna av fom och försöker hitta mjuka resp hårda lösningar. Sedan behöver man ifrågasätta en ensidig eller förenklad bild ibland och konstruktivt skapa samförstånd.

Andra delen av ditt inlägg håller jag med om och jag önskar att fler såg att problembeteenden kommer begränsa oss alla och ändrade sina beteenden till det bättre ist för att vifta bort problem andra upplever. Det kostar inte särskilt mycket mer än en strava-tid nån gång ibland och att välja bort dom känsligaste stigarna när det är som lerigast.

Det glädjer mig att höra för den första delen av inlägget var avsett att visa exakt hur man inte bör agera om man vill öppna för dialog och sedan kunna delta i densamma med sina egna argument.
Jag hoppas att jag är ganska typisk som skogsbesökare men ibland undrar jag, för mig är skogen ett ställe där det växer bär och svamp, mina hundar gillar att gå där ibland springer jag där ibland går jag länger prommenader eller vandrar och har jag tur så hinner jag oxå ha en tur med cykeln i skogen.

I ingen annan kapacitet känner jag mig mer vilsen eller ifrågasatt än som cyklist, inte för att jag har problem att växla mellan mina intressen, men så snart man sitter upp på en mtb så har plötligt en massa fredliga bärplockare och svampletare en åsikt och vill stoppa in en i ett ganska otrevligt cyklistfack. Jag är helt övertygad om det är ytterst få som beter sig illa i skogen, men så länge någon av dessa färdas på en cykel så kommer det att skapas en kategori cyklister, de otrevliga.

Jag må aldrig bli politiker eller hög chef någonstans men en sak har jag tagit med mig från ett otal förhandlingar, vill jag att någon skall lyssna på mina behov så är det inte alls en dum ide att börja med att lyssna på de andras behov innan man slänger ur sig en oandlig lista på argument för sin sak. För att exemplifiera, hur många ggr har en forumdeltagare som skrivit om eMTB mötts av fråga varför denne valde en elektrifierad cykel, har de något handikapp? Nej men 3-4 sidor om hur det inte är välkommna i skogen det får man lätt på köpet.
Om vi framgångsrikt skall kunna argumentera vår sak bör vi inse att oavsett om vi ser oss som ett kollektiv eller ej så ser de som inte förstår oss så, och vill vi få vår sak hörd, måste vi sluta att vara stendöva för andra behov.
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
Jag tycker det verkar som att de flesta andra nyttjargrupperna/brukargrupperna (vad säger man?) borde ta sig en funderare varför dom anser sig ha ensamrätt i naturen. Jag som cykelintresserad anser VERKLIGEN INTE att jag har ensamrätt i naturen och jag blir inte arg när jag ser joggare, vandrare, bärplockare och hundrastare i skogen. Tvärtom kan det ju ibland pigga upp, för det är fasiken inte i parti och minut som man träffar på folk (som tur är ändå :P).

Jag är lite inne på @freddag's line att vi inte ska ge upp och bara se oss själva i spegeln, även om lite självrannsakan och självinsikt kan vara klädsamt, men det borde ju i så fall gälla ALLA, såväl cyklister som vandrare som ryttare.

Men det är väl inte jätteotippat att det ofta är äldre personer som har svårt att acceptera utveckling. Bara för att det inte var lika vanligt att folk cyklade i skogen när dom var yngre så betyder ju inte det att det kommer vara så för evigt. Lite som "det var bättre förr"-tänket. Tröttsamt.
 
Mtb ifrågasätts på allvar - dags för alla att kamma sig!
Motanfall är inte en bättre strategi än självrannsakan.

innefattar självrannsakan att fundera på hur gsc eventuellt kan bidra till att förenkla bilden av cyklister? jag tror absolut ni gör ett bra arbete, men har ni diskuterat hur den där balansakten ska gå till? har ni en idé om vilka cyklister ni representerar?

enligt hemsidan är ni "engagerade inom stigcykling, allmountain, enduro och downhill." det låter i mina öron som slagsida mot den typ av cykling som retar upp folk mest. finns det en risk att ni, i iver att rädda möjlighet till enduro, drar med alla som rullar fram på hjul i skogen i fallet? om det är enduroåkarna i gsc som makthavarna får på näthinnan när de tänker cykel.

jag spetsar till det och säger inte att det är så, eller blir så. men har ni resonerat kring det?

i bästa fall blir ni ju en stark röst som kan förklara hur spretig cykelvärlden är, men det känns inte som ett självklart utfall för mig.

det känns inte otänkbart att en stigcykelorganisatiom med tendenser åt downhillhållet kan gå med på en kompromiss som förbjuder cykling i stadsnära skogar med löftet om att få lite schysta enduroåk byggda på lagom bilavstånd.
 
Tillbaka
Topp