Jag känner Kugge och har jobbat med honom i många år på Åka Skidor. Det man ska ha klart för sig är att han ofta, som den de facto rutinerade och skickliga skribent han är, slänger in vissa meningar och formuleringar för att skapa reaktion hos läsaren. Genom åren har han lyckats reta upp allt från topptursfanatiker i tights som springer upp och ner för Hammarbybacken och nu senast Sveriges stigcyklister. Sen måste jag erkänna att ibland tar dom vitsiga formuleringarna över och dränker det budskap som han egentligen vill förmedla. Och visst, han är lite av gnällgubbe också som gillar att hacka ner på saker bara för att han kan.
Men läs krönikan ordentligt, mot slutet står det:
"Vi skulle kunna separera cyklister och vandrare, vilket är vanligt i Europa. Vi skulle kunna förbjuda terrängcykling där slitaget så kräver."
Jag ser absolut inget kontroversiellt med den saken. Cyklingens snabba tillväxt har gjort att dom dagarna då man kunde använda sig av gemensamma vandringsleder och stigar är snart helt förbi. För att slippa fler konflikter och kontroverser, och även för att locka fler att börja med stigcykling, så måste vi helt enkelt börja bygga fler dedikerade cykelstigar i en ganska rejäl fart. Att bara hävda sin rätt via allemansrätten håller inte längre, det har vi fått bevis på upprepade gånger. Det är dags att vi stigcyklister tar av oss offerkoftan så fort någon tycker annorlunda, ser oss själva i spegeln och funderar på vad vi själva kan göra bättre, och det är en hel jäkla del. Eller som jag skrev i tråden på Utemagasinets Facebook:
Däremot har du (alltså Kugge) helt rätt i att stigcykling och vandring så mycket som möjligt bör skiljas åt. Både för att undvika eventuella konflikter med andra brukare, markägare och/eller myndigheter. Men även för att skapa bättre förutsättningar för stigcykling, en sysselsättning som är en av dom snabbast växande friluftsaktiviterna och eh... sporterna i Sverige just nu. Tusentals nya personer hittar ut i naturen och ägnar sig åt frisksport istället för att dega i soffan och det är väl något som vi i grunden borde omfamna med en gigantisk björnkram, inte motarbeta? Lösningen är att skapa fler roliga, njutbara, utmanande, hållbara och inbjudande cykelleder i samarbete med myndigheter och markägare, både nära och långt utanför städerna – inte skapa fler förbud. Vi borde också sänka tröskeln att hitta dit och hitta runt och ha kul däremellan. Och se till att fotgängare och cyklister kan samsas i vår natur utan att kasta onda blickar på varandra, för tvärt emot vad många tror vill majoriteten av alla stigcyklister göra saker rätt och undvika konflikter. Det finns hundratals fantastiska exempel på det ute i den stora världen, och det börjar ploppa upp bra trail centers för cykling på många ställen även här i Sverige men det kräver arbete, planering och en hel del byråkrati att få till. Vinsten är att vi slipper fler krönikor som den här och kan använda vår tid till att njuta av att vara ute istället.
www.utemagasinet.se
www.skogssverige.se
