sciroccoforever skrev:
-------------------------------------------------------
> Hej.
>
> Gå till någon som kan knän och stå på dig så
> du får klart för dig vad det är som besvärar
> dig. Säger de att de "tror" så fråga vidare,
> tills du hittar en som vet.
>
> Jag själv har haft ganska snarlika problem, jag
> fick ofta ont efter en viss tid oavsett
> belastningen, det var mest tiden som var
> problemet, och jag fick som första diagnos veta
> att det var självklart IT-bandet. Bara stretcha
> så skulle det bli bra.
>
> 6 månader senare och jag hade fortfarande inte
> blivit ett dugg bättre till trots att jag
> slaviskt följde det stretch/träningsprogram jag
> fick av första sjukgymnasten.
>
> Lyckades då få kontakt med en knäspecialist
> på en idrottsmedicinklinik.
> Efter en massa belastningsprov och tester, så
> skickades jag på magnetröntgen.
>
> Läkaren förklarade det på följande sätt till
> mig. Min menisk hade släppt från benet, vilket
> medförde att längre tid i aktivitet skapar
> vätska i knät som ger smärta.
> Så när jag tränar för många/långa pass
> hinner inte kroppen ta hand om vätskan och
> smärtan ökar, viss svullnad bakom knät kan
> också märkas.
>
>
> Lärdomen är att ge dig inte förrän du har
> fått ett svar/behandling som fungerar.
Filosofisk fråga. När och hur avgör du att du fått rätt svar ?
Edit: Min poäng: Med denna strategi måste man ha en bedömning av just huruvida man fått rätt svar eller ej. Om kriteriet för rätt svar är "när det slutar göra ont", så förutsätter det att problemet överhuvudtaget är åtgärdbart. Det är långt ifrån säkert så. Och då är man på djupt vatten, vilket inses om man sätter sig in i det problematiska begreppet Iatrogenics (
https://en.wikipedia.org/wiki/Iatrogenesis). Att kräva att få "rätt svar" och att fråga gång på gång medför en exponering mot just skadlig medicinskt interventionsim, som kan göra att man egentligen får det sämre. Till slut träffar man på ngn som föreslår en behandling som inte blir rätt. Inte sällan kan svaret "det finns ingen säker orsak, och alltså skall vi inte förhasta med en åtgärd" vara det enda rätta svaret, trots att patienten "kräver rätt svar". Den intellektuellt hederlige läkaren som helt korreklt ger det osäkra svaret, blir inte direkt hjälten. Det är ett stort problem.