Alright, nu har jag läst de senaste 10 sidorna på tråden. Vill varna för ett långt inlägg men behöver verkligen skriva av mig. Det har lite varit som att se två passagerartåg krocka i slowmotion... man kan inte riktigt kolla bort men det börjar nu bli för uppenbart att tågen går i motsatt riktning på samma spår i väldigt hög fart.
Som många tidigare har sagt, Geologen, så framstår det väldigt tydligt att du inte vill förändra din situation.
Hur många jobb har du sökt sedan beskedet kom i våras om er förlängda uppsägningstid?
Hur många av de jobb man har rekommenderat dig att söka har du faktiskt sök?
Hur många av de tips, som upprepats gång på gång igen i förhoppning om att du någonstans ska kunna ta dig till dom, har du varit mottaglig för? Hur många företag har du ens varit i kontakt med?
Jag är ganska säker på att svaret på nästan samtliga frågor är 0.
Jag skulle vilja framhäva ett visdomsord som jag läste häromåret och försöker ta till mig själv. Det har faktiskt gjort mycket för att förbättra min egen situation, då jag också är bra tjurskallig och det hjälper mig att identifiera när jag stångar mitt huvud blodigt i väggen:
Om en person du möter är en idiot, så är det antagligen sant att personen är en idiot. Om majoriteten av personer du möter är idioter, så är det större sannolikhet att det är du som är idioten.
Sätt ovan "ordspråk", eller vad du vill kalla det, i relation till nedan citat och alla svar du fått här på forumet från människor som genuint försöker hjälpa dig men som du avfärdar:
geologen sa:
Just nu är det så illa ställt att jag varje dag oroar mig för ekonomin. Det är därför jag vill ändra på det.
Nu kommer jag vara brutalt ärlig, men du framstår lite som alla generiska sk. nice-guys i datingvärlden. Du vet, killar som beklagar sig att ingen tjej vill vara med dom trots att dom är "snälla killar" eftersom alla tjejer är "horor". Du väntar på att någon ska kasta ett bättre jobb i knät på dig, men förväntar dig inte att arbeta för det själv och blir bitter och deprimerad när inget jobberbjudande dyker upp.
Du har ju gjort det uppenbart gång på gång igen att du inte VILL ändra på något. Gå igenom tråden igen - de sista 10 sidorna. Hade du velat så hade du gjort dig mottaglig för råd och tips, inte bara avfärdat samtliga personer som försöker hjälpa dig. Lyssna på de som har erfarenhet - speciellt e120guru och liknande personer. Avfärda dom inte, för det får dig att framstå som en otrolig snobb eftersom det är DU som vädjar efter hjälp för att sedan bara avfärda de som hjälper dig.
Jag tror det första du måste göra är att ta dig till en psykolog eller doktor. Jag är själv varken eller, och för den delen heller inte överens om att man sätter diagnoser på var och varannan människa, men det börjar bli plågsamt uppenbart att du antingen lider av depression eller en diagnos i stil med aspergers. Att ta tag i det är absolut första steget, för du kommer åtminstone kunna lära dig hur du ska hantera dig själv i relation till eventuell diagnos.
Förresten, om du nu inte kan hålla med om att det finns människor som har en drivkraft i arbetslivet UTÖVER pengar - varför ville du då ursprungligen arbeta med geologi? Det låter knappast som att det finns pengar där, så det kan inte vara anledningen eller? Du har till och med identifierat dig till den grad med den yrkesbanan att du kallar dig geologen. Var det ett sätt att få mer lön? Härifrån låter det snarare som att det var ett kall för din del. Varför är det då så svårt att tro att andra personer känner liknande inför sina egna yrkesval?
En sista sak, en vädjan till alla de andra förutom Geologen som skriver i denna tråd. Om han inte tagit till sig något tips, något jobb, något råd på låt oss säga en vecka från nu - sluta svara. Ni/vi måste börja ställa motkrav för att han faktiskt ska bli benägen att hjälpa sig själv, annars kan tråden lika gärna få dö ut nu - det kommer aldrig bli bättre.
Förslag: Ge honom ett rimligt jobb att söka som uppgift och om han inte producerar ett CV/personligt brev OCH följer upp sin ansökan per telefon inom att ansökningstiden gått ut så låt tråden dö.