Saobs text om idrott (i den betydelse som här avses):
[urspr. återgivande eng. sport] idkande av kroppsövningar som avse att bibringa kroppen styrka o. sundhet o. den utövande personen vissa fysiska färdigheter; dels i inskränktare anv. (äv. kallat allmän, ävensom fri idrott) om gång, löpning, simning, hopp, kast o. d., dels (mindre br.) allmännare, med inbegrepp av sådana prestationer för vilkas fullgörande den utövande personen betjänar sig av vissa fortskaffningsmedel o. d., ss. häst, båt, motorfordon o. d.: sport. Militär idrott, sammanfattande benämning på vissa idrottsgrenar (löpning, ridt o. fäktning) som ingå i den militära utbildningen.
Tidning för idrott (1881; tidskriftstitel). Skridskoåkningen, såsom en frisk vinteridrott, torde kunna jemföras med sommarens idrott, simning. TIdr. 1883, s. 49. Ridning, fäktning och simning — idrotter, i hvilka .. (Karl den store) ej hade sin öfverman. Pallin MedeltH 16 (1884). Täflingar i fri idrott. NordIdrL 1902, s. 247. Idrotten skall verka uppfriskande, stärka kroppen och härda viljan. VFl. 1905, s. 154. IdrArmén 1926, s. 5. — jfr RID-, SEGEL-, SKID-, VINTER-IDROTT m. fl.