[OT] Spara ström tråden

[kebarb]

Nja, kanske är så, och numer (de senaste 15-isch åren) pysslar jag sällan med denna typ av frågor. Men fukt från varma sidan i bostäder genom byggdelar var i alla fall förr ansett problematiskt huvudsakligen om det möter daggpunkten i byggdelen (vägg eller vindsbjälklag) inte att det kondenserar på ytor på vinden (men det kanske var det du menade). Om det inte är en väldigt liten volym på vinden, typ motsvarande att man inte ens kan krypa på vinden.

Även moderna hus som är välisolerade i bjälklaget ventilerade kallvindar har ju en naturlig fukt, det är ju liksom nära uteklimat. Men med luftomsättning och volym så är det inga problem. Även om flyttlådor av papp med gamla kläder mycket väl kan mögla av fukten, så tål byggdelarna det hela. Så länge inte nämnda lådor trycks mot takfoten så att luftningen sabbas.

Ja precis, och även om det blir lite mögel på någon trädetalj så är inte det ett problem. Så länge den håller bärighet. Man skall inte leva och bo där uppe.

Men min poäng var att man kan skapa problem om detta inte görs rätt, och precis som du påpekar så är det helt annorlunda från situation till situation. Man bör veta vad man gör och förstå konsekvenserna av det innan man gör det.

Huset jag bor i idag har endast isolering i innertaket mot vind. Vinden är helt oisolerad. Men det sitter också en fuktspärr i taket och är FTX i huset. Dessutom så torkar ju hela vinden ut rejält sommartid när solen steker på.

Jag tror de flesta problem uppstår när konstruktionen aldrig får möjlighet att återhämta sig. Träkonstruktioner tål nog fukt i perioder så länge det får chans att torka ut helt delar av året.

Detta är inte något jag kan väldigt mycket om, men har förstått att det finns vansinnigt många osanningar om ute bland snickare och handlare + försäljare av produkter och material.

//K

 

[kebarb]

Vet inte om någon nämnt det, men tillbaka till ämnet att spara pengar, inte energi..

I perioder har det varit tema med "nattsänkning" av värme i bostäder, för att spara energi. Man har då resonerat så att man inte behöver värme på natten vilket kanske är sant.

Men med de nya digitala mätarna vi fått och timdebitering kan detta vara en stor fälla att trampa rakt ned i, så man kan tänka över saken noga och se på den termiska trögheten i sitt hus och ta beslut därifrån. Detta förutsätter att man har uppvärmningsanläggning som tillåter tidsstyrning (nattsänkning) av temperaturer.

Jag har golvvärme i betonggolv i alla rum, här är det direkt elektrisk uppvärmning av 120m2. Platta på mark. Väldigt trögt system som slukar energi.

Plattan är enormt trög att värma upp, och om man låter den bli kall vintertid kan det ta lång tid (tänk dygn) innan den blir varm igen. Men det fungerar även omvänt. Om den är varm så tar det lång tid innan den blir kall.

Under denna tid för uppvärmning får man en enorm PEAK i energiförbrukningen om den blivit kall i en längre period.

Om man har liknande förutsättningar som mig, eller möjlighet till ackumulering av värme i tank, så kan man leka med försök att istället sänka temperaturen den delen av dygnet när strömmen är som dyrast. Man kan då egentligen helt eliminera uppvärmning några timmar på dagen. Temperaturen kanske inte påverkas nämnvärt om det är en trög byggnad. Man kan även välja att öka temperaturen någon grad extra sista timmarna på dygnet innan man kliver upp, när det är lågt pris.

Vissa värmepumpar och många golvvärmetermostater har inbyggd tiddstyrning.

De som har denna typ av termostater i sitt hus kan då eventuellt flytta en del av uppvärmningen till den tid på dygnet då strömmen är billigare, och spara kanske upp till 50% eller mer av kostnaden för uppvärmningen. Allt beror på vilken typ av uppvärmning man har, hur isolerat huset är, vart man bor osv. Ett tungt och välisolerat hus i en varm del av landet svänger sakta och är kanske en lämpligare kandidat än ett lätt (trä) och dåligt isolerat hus i Kiruna. Om man gör såhär så kan konsekvensen bli att det är lite svalare dagtid, och varmare nattetid. Och förbrukningen i kWh/år ökar, men kostnaden minskar.

Har bifogat en bild på hur det kan se ut om man flyttar uppvärmning och varmvattensproduktion till natten. Detta är en utläsning lokalt från min elmätare.

Just denna specifika dag har jag flyttat kanske 80% av energiförbrukningen till timmarna mellan 22:00 och 05:00. Tvättmaskin, diskmaskin, varmvatten, golvvärme dusch, laddning elbil, laddning mobil, laddning laptop osv. kan styras av brukaren med ganska stor noggranhet.

Om man kan flytta 50% av energiförbrukningen till den billigaste tiden på dygnet så sparar man nog över 25% på räkningen. Kanske mer. (nu gissar jag bara)

En viktig sak att tänka på är om man har effekttariffer i avtalet. Om jag går över 5kW kontinuerlig effekt i en timma så hamnar jag ett hack upp i avtalstrappan, då ökar månadsavgiften på abbonemanget med några hundra direkt. Så det kan vara smart att planera laddning av elbil, körning av varmvattenstanken, diskmaskinen osv. så att de inte dunkar in samtidigt. Då sparar man en peng bara där, men energiförbrukningen är lik.



Exempel på variation i spotpriserna, slår här mellan 40-80öre/kWh, gammal bild:



//K

 

[Hasse#7]

FTX med roterande eller kryssväxlare? Den roterande modellen kan tåla att du kopplar bort tillsatsvärmen.. Men kryssväxlaren kan bli en dyr läropeng. Det finns tilsatsvärme på friskluftsidan i många aggregat, detta för att förvärma uteluften när det är så kallt att man får fuktutfällning och frostsprängningsrisk i växlaren.

Det finns en urtappning för kondensvatten på dessa modeller, som regel.

Den roterande återför ofta en del av fukten, och är dessutom på grund av sin konstruktion mindre känslig.

Kanske någon redan påpekat detta, ber då om ursäkt för upprepandet.

Om du har värmepump i huset, kan du iallafall med fördel eliminera eftervärmen i FTXen om den är direktelektrisk.

Optimalt skulle man kanske haft förvärme direkt mot borrhål på en FTX, alltså för VVX. Men det kommer väl om 10-20år =)

//K

Jag har roterande värmeväxlare. Elvärmen är avsedd att värma tilluften om den är för kall.

 

[kebarb]

Jag har roterande värmeväxlare. Elvärmen är avsedd att värma tilluften om den är för kall.

Då kan du slå av tillsatsvärmen i FTX, och spara energi om du har värmepump L/L eller bergvärme i huset. Mängden energi du kan spara beror på hur ofta tillsatsvärmen går. Det kan också bli kalldrag av detta, så man får ju ha komfort i baktanken. Men omrörningen av luften kan samtidigt bli bättre.

Tanken kanske generellt bör vara att eleminiera direkt-elektriska värmekällor.

Ett väldigt litet antal FTX system har vattenburen värme kopplat till en värmepump eller liknande. Vinsten av detta är försvinnande liten jämfört med kostnaden för rördragning osv.

Om du tänker dig att man fint klarar 2-4 gr i diff mellan tilluft och önskad rumstemperatur så kan man räkna sig fram till brytpunkten. Om frånluften är 24gr, utetemp är -10gr och VVX klarar 80% så ligger man kanske runt 17gr på tilluften. (Luftfuktigheten och entalpi oräknat)

Jag har länge undrat varför man inte har ett förvärmebatteri på friskluftintag kopplat direkt mot energibrunn i hus som har bergvärme. Då skulle man förmodligen eliminera behovet helt av tillsatsvärmen på tilluftsidan.. Men det får man väl fråga swegon och munters om ;)

//K

 

[Hasse#7]

Då kan du slå av tillsatsvärmen i FTX, och spara energi om du har värmepump L/L eller bergvärme i huset. Mängden energi du kan spara beror på hur ofta tillsatsvärmen går. Det kan också bli kalldrag av detta, så man får ju ha komfort i baktanken. Men omrörningen av luften kan samtidigt bli bättre.

Tanken kanske generellt bör vara att eleminiera direkt-elektriska värmekällor.

Ett väldigt litet antal FTX system har vattenburen värme kopplat till en värmepump eller liknande. Vinsten av detta är försvinnande liten jämfört med kostnaden för rördragning osv.

Om du tänker dig att man fint klarar 2-4 gr i diff mellan tilluft och önskad rumstemperatur så kan man räkna sig fram till brytpunkten. Om frånluften är 24gr, utetemp är -10gr och VVX klarar 80% så ligger man kanske runt 17gr på tilluften. (Luftfuktigheten och entalpi oräknat)

Jag har länge undrat varför man inte har ett förvärmebatteri på friskluftintag kopplat direkt mot energibrunn i hus som har bergvärme. Då skulle man förmodligen eliminera behovet helt av tillsatsvärmen på tilluftsidan.. Men det får man väl fråga swegon och munters om ;)

//K

Jag har en luft-vattenvärmepump och vattenburen värme. Tar ut frånluften ur huset genom värmeväxlaren. Tilluften är tillräckligt varm för att ta in som tillskott i köket och balansera huset. Det blir ett överskott av tilluft, det släpps i ett 3 kvadratmeters varmförråd som då håller 15 grader utan ytterligare värmekälla. FTX-aggregatet sitter i förrådet.

 

[kebarb]

Jag har en luft-vattenvärmepump och vattenburen värme. Tar ut frånluften ur huset genom värmeväxlaren. Tilluften är tillräckligt varm för att ta in som tillskott i köket och balansera huset. Det blir ett överskott av tilluft, det släpps i ett 3 kvadratmeters varmförråd som då håller 15 grader utan ytterligare värmekälla. FTX-aggregatet sitter i förrådet.

Har du obalans över värmeväxlaren? Har du övertryck i varmförrådet?

Utan att veta närmare så kan du ta i betraktning att övertrycket i förrådet (om det är luft som bär med sig fukt från inne i huset) kan ge fuktproblem på lång sikt.. Samt att verkningsgraden på värmeväxlaren kan påverkas stort om du inte har balans över den. Luft kan även smita mellan där inne i ventilationsaggregatet.

Den delen av värmen som (jag gissar här) du skjuter ut i varmförrådet blir inte återvunnen, om det är övertryck där så lämnar den värmen huset genom klimatskärmen.

Om du driftar med balans, och har circulation över varmförrådet istället, så blir verkningsgraden totalt på ventilationen bättre när du har bra balans i systemet. Kanske även luftkvalitet, men det låter jag vara osagt.

Övertryck i byggnader generellt kan ge skador på sikt, även om jag ser många som kör så för att undvika kallras. Det beror väl på fuktbelastning också. Men största problemet blir nog verkningsgraden på VVX.

Om detta ger någon mening på bostadshus vet jag inte, men på kontorsbyggnader, butiker och fabriker blir det fort tiotusentals kronor pr. år.

//K

 

[Hasse#7]

Har du obalans över värmeväxlaren? Har du övertryck i varmförrådet?

Utan att veta närmare så kan du ta i betraktning att övertrycket i förrådet (om det är luft som bär med sig fukt från inne i huset) kan ge fuktproblem på lång sikt.. Samt att verkningsgraden på värmeväxlaren kan påverkas stort om du inte har balans över den. Luft kan även smita mellan där inne i ventilationsaggregatet.

Den delen av värmen som (jag gissar här) du skjuter ut i varmförrådet blir inte återvunnen, om det är övertryck där så lämnar den värmen huset genom klimatskärmen.

Om du driftar med balans, och har circulation över varmförrådet istället, så blir verkningsgraden totalt på ventilationen bättre när du har bra balans i systemet. Kanske även luftkvalitet, men det låter jag vara osagt.

Övertryck i byggnader generellt kan ge skador på sikt, även om jag ser många som kör så för att undvika kallras. Det beror väl på fuktbelastning också. Men största problemet blir nog verkningsgraden på VVX.

Om detta ger någon mening på bostadshus vet jag inte, men på kontorsbyggnader, butiker och fabriker blir det fort tiotusentals kronor pr. år.

//K

Jag är tacksam för ditt intresse men jag är inte ett dugg orolig för min lösning. Luften lämnar förrådet som återvunnen och förbrukad. Det räcker att förrådet håller lite värme. Det är nära balans, svagt övertryck. Förrådet är ju på utsidan av byggnaden och har inte haft några problem med fukt, lukt eller annat senaste 10 åren. Jag har arbetat som ventilationsinjusterare ett antal år. Gör inte jobb hos andra men kan ta ansvar för mitt eget hus.

 

[Barrett]

Jag tror inte verkningsgraden blir sämre. Men om man bara räknar på temperaturen så kan det ju indikera det, men det beror ju på att mängen luft som kräver energi överskrider den som ska ge energi.

Så länge förrådet inte är allt för tätt skulle nog inte jag heller vara orolig. Men fönster- eller friskluftsintag (i detta fall med omvänd funktion) är att rekommendera.

Sen ska väl understrykas att mixtra med ventilationen i många fall leda till att man gör lika fel som i exemplet med vvb/legionella tidigare i tråden.

 

[mzi]

man gör lika fel som i exemplet med vvb/legionella tidigare i tråden.

Men där var det väl att sänka den stadiga temperaturen men fortfarande värma upp (spika) till 80° ibland (I stället för att ligga på 60° och spika på 80°). Det ser jag inget fel i.

 

[JPL]

Jag är tacksam för ditt intresse men jag är inte ett dugg orolig för min lösning. Luften lämnar förrådet som återvunnen och förbrukad. Det räcker att förrådet håller lite värme. Det är nära balans, svagt övertryck. Förrådet är ju på utsidan av byggnaden och har inte haft några problem med fukt, lukt eller annat senaste 10 åren. Jag har arbetat som ventilationsinjusterare ett antal år. Gör inte jobb hos andra men kan ta ansvar för mitt eget hus.

Vad har du för verkningsgrad på din FTX?

Förra året bollade jag med specialister i frågan om att dra om kanalen för att flytta frånluften till bakom min luft-vatten-värmepump, för att ta till vara på de ca 2 grader varmare som min frånluft har jmf uteluften. Fick då lära mig att undvika för krångliga kanaldragningar då verkningsgraden är känslig för allt påfört motstånd. Svaret var typ "jo, det kan fungera, men med besvär/kostnader för arbetet samt med tydlig risken för sämre verkningsgrad så är det tveksamt...." Så jag la ner den idéen. (Mitt aggregat brukar ligga mellan 78 - 83 %.)

Jag kör dock ut utblåset från radonfläkten bakom värmepumpen, då den luften är ganska ljummen. Så man kan ju fundera på om energiförlusten av min radonventilation är större avseende uppvärmning av luften via den kanalen är större än den relativt låga energin som fläkten drar.

 

[Hasse#7]

Jag tror inte verkningsgraden blir sämre. Men om man bara räknar på temperaturen så kan det ju indikera det, men det beror ju på att mängen luft som kräver energi överskrider den som ska ge energi.

Så länge förrådet inte är allt för tätt skulle nog inte jag heller vara orolig. Men fönster- eller friskluftsintag (i detta fall med omvänd funktion) är att rekommendera.

Sen ska väl understrykas att mixtra med ventilationen i många fall leda till att man gör lika fel som i exemplet med vvb/legionella tidigare i tråden.

Anledningen till att jag måste leda bort tilluft är att huset är byggt för enbart frånluft från början. Det sitter luftintag utifrån i vissa rum. Det gör att om jag tar in all tilluft får jag övertryck vilket inte är bra. Nu har jag ett svagt undertryck i huset. I förrådet skulle det bli övertryck, om jag inte hade ett friskluftsintag i kompenserande storlek. Visst, det går ut värme där men inga mängder jag kan jobba med ytterligare.

 

[Hasse#7]

Vad har du för verkningsgrad på din FTX?

Förra året bollade jag med specialister i frågan om att dra om kanalen för att flytta frånluften till bakom min luft-vatten-värmepump, för att ta till vara på de ca 2 grader varmare som min frånluft har jmf uteluften. Fick då lära mig att undvika för krångliga kanaldragningar då verkningsgraden är känslig för allt påfört motstånd. Svaret var typ "jo, det kan fungera, men med besvär/kostnader för arbetet samt med tydlig risken för sämre verkningsgrad så är det tveksamt...." Så jag la ner den idéen. (Mitt aggregat brukar ligga mellan 78 - 83 %.)

Jag kör dock ut utblåset från radonfläkten bakom värmepumpen, då den luften är ganska ljummen. Så man kan ju fundera på om energiförlusten av min radonventilation är större avseende uppvärmning av luften via den kanalen är större än den relativt låga energin som fläkten drar.

Har ingen siffra på verkningsgraden men min lösning har hittills gett en energiförbrukning på ca 13500 kWh/år för 150 m2 (16000 kWh inklusive elbilar), det duger åt mig. Men jag kommer som sagt försöka avgränsa övervåningen i vinter.

 

[moros]

I perioder har det varit tema med "nattsänkning" av värme i bostäder, för att spara energi. Man har då resonerat så att man inte behöver värme på natten vilket kanske är sant.

Grubblade lite över detta för ett tag sen men då att man egentligen skulle "invertera" sin nattsänkning på sin halvdumma LVVP och ha svalare på dagen när man inte är hemma. Såg en viss logik i det men har inte kommit dit.

Men nu med närmare eftertanke så borde det i lägen som nu då det exempelvis här i Malmö gått ner till kanske 8-9 grader på natten men ca 18 på dagen, vara betydligt mer effektivt att låta pumpen jobba så mycket som möjligt på dagtid då det är mycket varmare utomhus och pumpen kan producera mer värme på mindre energi. Dvs nästan öka en grad eller två på dagen och buffra lite värme i huset för att sen sänka 2-3 grader på natten. Eller tänker jag fel? Har inte timdebitering utan rörligt månadspris.

 

[Fredrik S]

Sen har vi dom som inte är med på tåget...

 

[kebarb]

Jag tror inte verkningsgraden blir sämre. Men om man bara räknar på temperaturen så kan det ju indikera det, men det beror ju på att mängen luft som kräver energi överskrider den som ska ge energi.

Så länge förrådet inte är allt för tätt skulle nog inte jag heller vara orolig. Men fönster- eller friskluftsintag (i detta fall med omvänd funktion) är att rekommendera.

Sen ska väl understrykas att mixtra med ventilationen i många fall leda till att man gör lika fel som i exemplet med vvb/legionella tidigare i tråden.

Ja precis.

Jag hade nog heller inte varit så orolig för förrådet. Luften tar lättaste vägen och finns det en ventil där så åker luften ut där, och inte genom isoleringen och träreglarna. Men finns där ingen öppning så kommer luften pressas ut överallt där den kan på grund av övertrycket, beroende på hur man löst det. Och då KAN man få fuktproblem i konstruktionen.

Om man ser på all ventilation av byggnaden som ett system, och inte bara det som händer i FTX, så blir verkningsgraden sämre.

Om man ser endast på det som händer i FTX så kan man tvärt om få det att se ut som att verkningsgraden ökar.

Om man utgår ifrån en vanlig beräkning med temperaturverkningsgrad så kan det ju se ut som man har SUPERBRA verkningsgrad när man har dubbla frånluft // halva tilluften. Anledningen är ju att rotorn då blir väldigt varm (med roterande vvx) och tilluften nästan ser lika varm ut som frånluften.

Problemet är bara att man då har undertryck i byggnaden, och en lika stor mängd som man har diff över VVX kommer att ta sig över klimatskärmen på ett annat ställe. Och den luften är inte värmeväxlad. Så om man i detta driftsexempel uppnår 100% verkningsgrad över vvx. (temperaturverkningsgrad) så kommer ändå 50% a luften komma oväxlad in, och då har man i realiteten endast 50% verknigsgrad på hela systemet om man räknar på hela byggnadens totala luftutbyte.

Om man mäter temperaturen på avkastluften så vill man nog ha lägsta möjliga temperatur där, men det får man inte om man har obalans för exempel med dubbla frånluften som i mitt exempel, eftersom det inte kommer nog med friskluft för att kyla rotorn.

(luften som inte passerar VVX, utan går över klimatskärmen, är uppvärmd av byggnadens uppvärmningssystem)

Jag räknar alltid på hela byggnaden och alla energiströmmarna, men har många gånger träffat på folk som räknat annorlunda. Vad som är rätt får man nog bestämma själv. Men jag tror att mitt sätt att räkna återspeglar talet som står på fakturan på energileverantören bäst.

Nu är vi långt ute på nerd-territoriet. Men i formeln för beräkning av temperaturverkningsgrad så finns det en korrektionsfaktor för luftmängden som är i obalans, och det är så jag räknar. Många kollar bara på temperaturerna och räknar därifrån och det blir missvisande.

//K

 

[kebarb]

Grubblade lite över detta för ett tag sen men då att man egentligen skulle "invertera" sin nattsänkning på sin halvdumma LVVP och ha svalare på dagen när man inte är hemma. Såg en viss logik i det men har inte kommit dit.

Men nu med närmare eftertanke så borde det i lägen som nu då det exempelvis här i Malmö gått ner till kanske 8-9 grader på natten men ca 18 på dagen, vara betydligt mer effektivt att låta pumpen jobba så mycket som möjligt på dagtid då det är mycket varmare utomhus och pumpen kan producera mer värme på mindre energi. Dvs nästan öka en grad eller två på dagen och buffra lite värme i huset för att sen sänka 2-3 grader på natten. Eller tänker jag fel? Har inte timdebitering utan rörligt månadspris.

Ja precis, mitt räkneexempel håller ENDAST om man har timdebitering med varierande timpris. Har du samma pris över hela dygnet är det vansinne att göra som jag föreslår, speciellt om du har en värmepump. Man sover ju bättre när det är svalt, rent generellt, så det är ville ju även ge sämre komfort.

Precis som du säger har pumpen bättre COP på dagen när det är varmt, men husets termiska förluster är även högre när det är kallt ute (större delta-t över klimatskärmen) så allt faller platt med fast pris. Likaså med mitt exempel på varmtvattenstanken.

//K

 

[JPL]

Visa bilaga 582172
Sen har vi dom som inte är med på tåget...

Utveckla gärna, för det kan ju vara tidsstyrt antar jag. Och det handlar ju inte rakt av att minska förbrukningen, utan att minska förbrukningen under tid då förväntad belastning av nätet/försörjningen är hög.

 

[Hasse#7]

Ja precis.

Jag hade nog heller inte varit så orolig för förrådet. Luften tar lättaste vägen och finns det en ventil där så åker luften ut där, och inte genom isoleringen och träreglarna. Men finns där ingen öppning så kommer luften pressas ut överallt där den kan på grund av övertrycket, beroende på hur man löst det. Och då KAN man få fuktproblem i konstruktionen.

Om man ser på all ventilation av byggnaden som ett system, och inte bara det som händer i FTX, så blir verkningsgraden sämre.

Om man ser endast på det som händer i FTX så kan man tvärt om få det att se ut som att verkningsgraden ökar.

Om man utgår ifrån en vanlig beräkning med temperaturverkningsgrad så kan det ju se ut som man har SUPERBRA verkningsgrad när man har dubbla frånluft // halva tilluften. Anledningen är ju att rotorn då blir väldigt varm (med roterande vvx) och tilluften nästan ser lika varm ut som frånluften.

Problemet är bara att man då har undertryck i byggnaden, och en lika stor mängd som man har diff över VVX kommer att ta sig över klimatskärmen på ett annat ställe. Och den luften är inte värmeväxlad. Så om man i detta driftsexempel uppnår 100% verkningsgrad över vvx. (temperaturverkningsgrad) så kommer ändå 50% a luften komma oväxlad in, och då har man i realiteten endast 50% verknigsgrad på hela systemet om man räknar på hela byggnadens totala luftutbyte.

Om man mäter temperaturen på avkastluften så vill man nog ha lägsta möjliga temperatur där, men det får man inte om man har obalans för exempel med dubbla frånluften som i mitt exempel, eftersom det inte kommer nog med friskluft för att kyla rotorn.

(luften som inte passerar VVX, utan går över klimatskärmen, är uppvärmd av byggnadens uppvärmningssystem)

Jag räknar alltid på hela byggnaden och alla energiströmmarna, men har många gånger träffat på folk som räknat annorlunda. Vad som är rätt får man nog bestämma själv. Men jag tror att mitt sätt att räkna återspeglar talet som står på fakturan på energileverantören bäst.

Nu är vi långt ute på nerd-territoriet. Men i formeln för beräkning av temperaturverkningsgrad så finns det en korrektionsfaktor för luftmängden som är i obalans, och det är så jag räknar. Många kollar bara på temperaturerna och räknar därifrån och det blir missvisande.

//K

Jag är ganska säker på att min empiriska bedömning av läget är bra nog hemma hos mig. Jag svarade på lite till tidigare, vet inte om du såg det?

 

[kebarb]

Har ingen siffra på verkningsgraden men min lösning har hittills gett en energiförbrukning på ca 13500 kWh/år för 150 m2 (16000 kWh inklusive elbilar), det duger åt mig. Men jag kommer som sagt försöka avgränsa övervåningen i vinter.

Din värmepump får 2-4% bättre verkningsgrad om du lyckas höja temperaturen på HELA luftströmmen som passerar förångaren med 1-2 gr. Det gör man kanske inte från en vanlig villaventilation som har så små luftmängder, typ 250m3/h. Detta då utedelen på en värmepumpe kanske ligger på 1000-1500m3/h. Men om det är på en komersiell fastighet så kan det vara smart att blåsa avkastluften direkt på värmepumpen. Luftmängden på ett kontor kan vara ca 10x större än på en bostad (/m2). Så från 150m2 kontor kan man ge en märkbar förbättring på en LVP som står direkt i avkastluften.

Tryckfallet från kanalböjar och kanalsträckningar kan vara betydlig, vilket då gör att du kanske måste höja pådraget på frånluftfläkten något för att få aggregatet i balans. Jag vet inte om man gör så, eller om man balanserar genom att strypa andra sidan. Anläggningens SFP tal ökar rejält om man har en dåligt genomfört kanaldragning eller för små dimensioner i förhållande till luftmängden.

För att få en sån där lösning med avkastluften lönsam kanske man borde ha den med när man planerar placeringen av FTX och utedelen för LVP, direkt när man bygger huset. Hos mig kunde det ha fungerat helt ok, bortsett från att värmepumpens utedel då hade blivit hängande på sovrumsväggen vilket jag inte hade accepterat. Kanaldragningen för ventilationen hade blivit precis likadan oavsett, så det blir ju inte nödvändigtvis en merkostnad. Och även om man får litet utbyte av det så kanske man sparar några glada tusenlappar över hela livscykeln för installationen, och det är ju ändå bättre än ingenting.

En sak man kan ha med i tanken när man funderar på detta, är att man vid utblås av avkastluften på en värmepump även kan återvinna spillvärmen från fläkten. Eftersom denna energi tillförs luftströmmen när den redan har passerat värmeväxlaren. Temperaturen på avkastluften efter fläkten kan vara 1gr högre än temp direkt efter vvx.

Jag tror man kan spara en del på att hålla värmepumpen ren (damsugen inne och rengjord ute). Det är sällan folk bryr sig i detta, men det är ju nästan gratis att genomföra och kan ge en fin förbättring om det inte blivit utfört på länge.

//K

 

[Oskar]

Det här med hus verkar sjukt krångligt.

 

[kebarb]

Det här med hus verkar sjukt krångligt.

Ja! Håller helt med.

Men du kan spara ström i lägenheten också ;) Om du har tvättmaskin och diskmaskin kan du köpa modeller som kan tillkopplas varmvatten och kallvatten (båda). Då drar du lite extra av kollektiva energin som förmodligen är fjärrvärme. Det är faktiskt smart även för de som har värmepump som gör varmvatten hemma. Hur stor effekt det gör vet jag inte, man behöver förmodligen ändå eftervärma vattnet för att det legat en stund i rören och svalnat av innan maskinen drar in det.

Det är ej att förväxlas då med att koppla varmvatten direkt på en maskin avsedd för tilkoppling kallvatten.

Sällsynt med lägenheter idag där man betalar för värme och varmvatten, även om det blir allt med vanligt.

Nu vet jag inte hur stor del av hushållselen som diskmaskinen och tvättmaskinen står för, men det är väl nån hundring om året iallafall.

//K

 

[Hasse#7]

Din värmepump får 2-4% bättre verkningsgrad om du lyckas höja temperaturen på HELA luftströmmen som passerar förångaren med 1-2 gr. Det gör man kanske inte från en vanlig villaventilation som har så små luftmängder, typ 250m3/h. Detta då utedelen på en värmepumpe kanske ligger på 1000-1500m3/h. Men om det är på en komersiell fastighet så kan det vara smart att blåsa avkastluften direkt på värmepumpen. Luftmängden på ett kontor kan vara ca 10x större än på en bostad (/m2). Så från 150m2 kontor kan man ge en märkbar förbättring på en LVP som står direkt i avkastluften.

Tryckfallet från kanalböjar och kanalsträckningar kan vara betydlig, vilket då gör att du kanske måste höja pådraget på frånluftfläkten något för att få aggregatet i balans. Jag vet inte om man gör så, eller om man balanserar genom att strypa andra sidan. Anläggningens SFP tal ökar rejält om man har en dåligt genomfört kanaldragning eller för små dimensioner i förhållande till luftmängden.

För att få en sån där lösning med avkastluften lönsam kanske man borde ha den med när man planerar placeringen av FTX och utedelen för LVP, direkt när man bygger huset. Hos mig kunde det ha fungerat helt ok, bortsett från att värmepumpens utedel då hade blivit hängande på sovrumsväggen vilket jag inte hade accepterat. Kanaldragningen för ventilationen hade blivit precis likadan oavsett, så det blir ju inte nödvändigtvis en merkostnad. Och även om man får litet utbyte av det så kanske man sparar några glada tusenlappar över hela livscykeln för installationen, och det är ju ändå bättre än ingenting.

En sak man kan ha med i tanken när man funderar på detta, är att man vid utblås av avkastluften på en värmepump även kan återvinna spillvärmen från fläkten. Eftersom denna energi tillförs luftströmmen när den redan har passerat värmeväxlaren. Temperaturen på avkastluften efter fläkten kan vara 1gr högre än temp direkt efter vvx.

Jag tror man kan spara en del på att hålla värmepumpen ren (damsugen inne och rengjord ute). Det är sällan folk bryr sig i detta, men det är ju nästan gratis att genomföra och kan ge en fin förbättring om det inte blivit utfört på länge.

//K

Jag hade förmodligen kunnat rikta avluften mot utedelen på lvvp. Nu är det krångligare att bygga om. Svårt att veta vad en lufthastighet ställer till med också. Sannolikt ackumulerar den smuts på utedelen. Energiinnehållet är nog lågt? Det blir en fläck som har barmark längre nu. Men dels kommer det inte mycket snö där och dels ger nog redan ett luftflöde lite förutsättningar för att snö inte skall lägga sig. Jag uppskattar att du brinner för ditt jobb. Hur skall något bli bättre utan kunskap och intresse att utveckla? Klar framtidsbransch.

 

[johan44]

Sen har vi dom som inte är med på tåget...

Känslan av att starta en varm motor som går mjukt från start är värd nån enstaka kW, åtminstone för en ingenjör i maskinkonstruktion som mig. Om man kör enbart motorvärmare så drar den kanske 300 W, klart värt! Kupévärmare däremot... ;-)

 

[fhloston]

Din värmepump får 2-4% bättre verkningsgrad om du lyckas höja temperaturen på HELA luftströmmen som passerar förångaren med 1-2 gr. Det gör man kanske inte från en vanlig villaventilation som har så små luftmängder, typ 250m3/h. Detta då utedelen på en värmepumpe kanske ligger på 1000-1500m3/h. Men om det är på en komersiell fastighet så kan det vara smart att blåsa avkastluften direkt på värmepumpen. Luftmängden på ett kontor kan vara ca 10x större än på en bostad (/m2). Så från 150m2 kontor kan man ge en märkbar förbättring på en LVP som står direkt i avkastluften.

Tryckfallet från kanalböjar och kanalsträckningar kan vara betydlig, vilket då gör att du kanske måste höja pådraget på frånluftfläkten något för att få aggregatet i balans. Jag vet inte om man gör så, eller om man balanserar genom att strypa andra sidan. Anläggningens SFP tal ökar rejält om man har en dåligt genomfört kanaldragning eller för små dimensioner i förhållande till luftmängden.

För att få en sån där lösning med avkastluften lönsam kanske man borde ha den med när man planerar placeringen av FTX och utedelen för LVP, direkt när man bygger huset. Hos mig kunde det ha fungerat helt ok, bortsett från att värmepumpens utedel då hade blivit hängande på sovrumsväggen vilket jag inte hade accepterat. Kanaldragningen för ventilationen hade blivit precis likadan oavsett, så det blir ju inte nödvändigtvis en merkostnad. Och även om man får litet utbyte av det så kanske man sparar några glada tusenlappar över hela livscykeln för installationen, och det är ju ändå bättre än ingenting.

En sak man kan ha med i tanken när man funderar på detta, är att man vid utblås av avkastluften på en värmepump även kan återvinna spillvärmen från fläkten. Eftersom denna energi tillförs luftströmmen när den redan har passerat värmeväxlaren. Temperaturen på avkastluften efter fläkten kan vara 1gr högre än temp direkt efter vvx.

Jag tror man kan spara en del på att hålla värmepumpen ren (damsugen inne och rengjord ute). Det är sällan folk bryr sig i detta, men det är ju nästan gratis att genomföra och kan ge en fin förbättring om det inte blivit utfört på länge.

//K

Jag har lekt med tanken att montera badrumsfläkt som får blåsa på LVP, när/om den kommer, den kommer att stå utanför badrummet. Huset är från - 59 och har bara självdrag, tidigare ägare har monterat tilluftsventiler i sovrum och vardagsrum, dessutom finns två tilluftsventiler i källaren. Planlösningen är väldigt öppen med 4 etage/halva våningar.

Men det låter inte värt det?

 

[42Hz]

Ska man spara strömmen i ett batteri eller omvandla till värme som lagras? Jag tror jag håller mig till att minska förbrukningen i stället, verkar enklare... ;)

 

[fiskarn]

Jag har en 200l direkt elektrisk tank, den drar ca 900 kWh/år på tomgång tror jag (har mätt /loggat upp den och kikat på resultatet över en längre period).

Jag har en 500 liters tank i källaren med en slags mjuk isolering som ändå är ganska ny. Den har ju både varmvattenslingor osv för element men används nästan bara till varmvatten. Jag har uppskattat att den kanske läcker 5 kWh per dygn i rent läckage om den står på 50-60 grader, men då är det ju ofta ganska kallt i källaren med.

 

[Rattnalle]

Ja! Håller helt med.

Men du kan spara ström i lägenheten också ;) Om du har tvättmaskin och diskmaskin kan du köpa modeller som kan tillkopplas varmvatten och kallvatten (båda). Då drar du lite extra av kollektiva energin som förmodligen är fjärrvärme. Det är faktiskt smart även för de som har värmepump som gör varmvatten hemma. Hur stor effekt det gör vet jag inte, man behöver förmodligen ändå eftervärma vattnet för att det legat en stund i rören och svalnat av innan maskinen drar in det.

Det är ej att förväxlas då med att koppla varmvatten direkt på en maskin avsedd för tilkoppling kallvatten.

Sällsynt med lägenheter idag där man betalar för värme och varmvatten, även om det blir allt med vanligt.

Nu vet jag inte hur stor del av hushållselen som diskmaskinen och tvättmaskinen står för, men det är väl nån hundring om året iallafall.

//K

I nyproduktion är att väl att betala varmvatten rätt vanligt. Den förbrukningen styr man ju helt själv. Men värme sällsynt eftersom det är svårt att beräkna en rättvis taxa beroende på hur många väggar du har mot grannar osv. Vi bor överst med tre ytterväggar och på våningen under finns lägenheter med yttervägg på tre eller bara på en sida. Det är ju inte heller du som individ som har rådighet att göra större åtgärder för att minska uppvärmningsbehovet utan föreningen eller hyresvärden så incitamentet blir fel.

Vi gör f ö av med knappt en tredjedel av den "normalförbrukning" av varmvatten som vi debiterades för som schablon första månaderna innan mätningen kom ikapp. Tycker ändå inte vi snålar direkt men det är mindre än en kubik mot tre beräknat på 70 kvm. Vissa måste göra av med enorma mängder.

Det är nog också just varmvattnet och att inte vädra ut värme med fönster på glänt över tid som är den största besparingen i en lägenhet men det sparar ju inget man ser som hyresgäst.

Diskmaskinen står nog för säkert 20-30 av 150 kWh per månad. Tvättmaskinen mindre eftersom den går mindre men säkert också märkbart.

 

[jomper]

Nu vet jag inte hur stor del av hushållselen som diskmaskinen och tvättmaskinen står för, men det är väl nån hundring om året iallafall.

//K

Jag har ju nyss mätt upp vår tvättmaskin (0,5 kWh / tvätt) och diskmaskin (0,7 kWh / tvätt med rätt program), båda går nästan dagligen så 1,5 kWh/ dygn. Säg att de går 300 dagar om året så är det 450 kWh. Ungefär lika mycket som jag laddar bilen hemma på 2-3 månader.

Edit: Diskmaskinen är ungefär ett år gammal, tvättmaskinen säkert 10. Kylen som är ca 15 år gammal verkar dra ca 0,5 kWh på ett dygn men jag är inte klar med den mätningen ännu, stoppade i pluggen igår kväll.

 

[HåkanC]

Om man kör enbart motorvärmare så drar den kanske 300 W, klart värt!

När jag köpte motorvärmare till en bil jag hade för flera år sedan så var både Defa och Caltex på 500-550W
Men i en Kia Cee´d CRDi med fabriksmonterad motorvärmare (anpassad för södra Europa?) var den på under 300W om jag kommer ihåg rätt.

 

[Fredrik S]

Utveckla gärna, för det kan ju vara tidsstyrt antar jag. Och det handlar ju inte rakt av att minska förbrukningen, utan att minska förbrukningen under tid då förväntad belastning av nätet/försörjningen är hög.

Den är min sambos bil. Hon kör en 1200W kupévärmare i två timmar innan hon åker till jobbet i 8 plusgrader för att hon tycker det är irriterande att bakrutan är fuktig när hon ska backa ut från garageuppfarten.

 

[HåkanC]

Den är min sambos bil. Hon kör en 1200W kupévärmare i två timmar innan hon åker till jobbet i 8 plusgrader för att hon tycker det är irriterande att bakrutan är fuktig när hon ska backa ut från garageuppfarten.

Varför inte backa in i rutan med varm kupé och motor när hon kommer hem?
Då slipper hon dessutom att backa ut genom det avgasmoln det alltid blir vid kallstart,
och andas in avgaserna eftersom de sugs in i kupén.

 

[ooms]

När jag köpte motorvärmare till en bil jag hade för flera år sedan så var både Defa och Caltex på 500-550W
Men i en Kia Cee´d CRDi med fabriksmonterad motorvärmare (anpassad för södra Europa?) var den på under 300W om jag kommer ihåg rätt.

Förr i tiden var motorvärmarna av typen doppvärmare inskruvade i motorblocket, de drog ofta ganska höga watt. Numer (eller iaf 20 år tillbaka) är de oftare av typen kontaktvärmare, dvs en platta som är fastskruvad på motorblocket, de ligger typiskt på 300 watt.

 

[HåkanC]

Numer (eller iaf 20 år tillbaka) är de oftare av typen kontaktvärmare, dvs en platta som är fastskruvad på motorblocket, de ligger typiskt på 300 watt.

Stämmer säkert i många fall.
Men jag har även kollat effekten hos en annan bil med fabriksmonterad motorvärmare (från 2014) den var på knappt 500W.
Ägaren klagade över hur dåligt den värmde upp motorn, därför var den troligen en kontaktvärmare.

 

[Fredrik S]

Det här med hus verkar sjukt krångligt.

Till för ungefär 11 månader sedan kunde man binda sitt elpris på en nivå som var helt OK, men vissa var inte sugna på det, utan ville krama ur de sista tioöringarna ur sin ekonomi och valde därför timpris. Nu sitter dessa människor i delvis kallställda hus i vinter och kan bara duscha och tvätta på natten. Livet blir krångligt om man gör det krångligt.

 

[fiskarn]

Till för ungefär 11 månader sedan kunde man binda sitt elpris på en nivå som var helt OK, men vissa var inte sugna på det, utan ville krama ur de sista tioöringarna ur sin ekonomi och valde därför timpris. Nu sitter dessa människor i delvis kallställda hus i vinter och kan bara duscha och tvätta på natten. Livet blir krångligt om man gör det krångligt.

Att binda elavtalet är väl en rätt kortsiktig lösning på ett längre problem.. Visst kunde man förra vintern och denna ha ett bundet avtal till väldigt förmånligt pris jämfört med rörligt men många binder väl på 1-2 år och då är ju problemet snabbt ikapp igen. Men visst band man förra hösten på fem år till 49 öre per kWh är det ju bra. Men min uppfattning är att det är få som har jobbat så?

Ja jag har rörligt :)

 

[Fredrik S]

Att binda elavtalet är väl en rätt kortsiktig lösning på ett längre problem.. Visst kunde man förra vintern och denna ha ett bundet avtal till väldigt förmånligt pris jämfört med rörligt men många binder väl på 1-2 år och då är ju problemet snabbt ikapp igen. Men visst band man förra hösten på fem år till 49 öre per kWh är det ju bra. Men min uppfattning är att det är få som har jobbat så?

Ja jag har rörligt :)

Jag försökte kasta in en brandfackla. Och så kommer du in i tråden och svarar seriöst. Fy fan vad lågt.

 

[fiskarn]

Jag försökte kasta in en brandfackla. Och så kommer du in i tråden och svarar seriöst. Fy fan vad lågt.

Haha jag känner inte dig så på forat så tänkte faktiskt att du var seriös därav mitt svar. Många som skriver i sådana här trådar vet man exakt vad de tycker men jag visste inte i detta fallet.

 

[Luktapåblommorna]

Jag försökte kasta in en brandfackla. Och så kommer du in i tråden och svarar seriöst. Fy fan vad lågt.

Jag ville fortsätta på mitt avtal med fast pris men det bedrägliga piss-elbolaget Eon hade formulerat erbjudandet som att det skulle fortsätta av sig själv vilket visade sig vara lögn när jag kontaktade dem. De hade också glömt att vara tydliga med att en skulle svara senast en månad innan avtalet går ut.

 

[rouster]

Att binda elavtalet är väl en rätt kortsiktig lösning på ett längre problem.. Visst kunde man förra vintern och denna ha ett bundet avtal till väldigt förmånligt pris jämfört med rörligt men många binder väl på 1-2 år och då är ju problemet snabbt ikapp igen. Men visst band man förra hösten på fem år till 49 öre per kWh är det ju bra. Men min uppfattning är att det är få som har jobbat så?

Ja jag har rörligt :)

Jag band på 60 öre i december 2021 till december 2024 efter att priset varit över två kronor. Trodde det var ett dåligt pris då men hatar osäkerheten och litar inte det minsta på sveriges (eller EUs) energisystem. I vinter känns det väldigt bra med bundet.

 

[fiskarn]

Jag band på 60 öre i december 2021 till december 2024 efter att priset varit över två kronor. Trodde det var ett dåligt pris då men hatar osäkerheten och litar inte det minsta på sveriges (eller EUs) energisystem. I vinter känns det väldigt bra med bundet.

Då är du ju en verklig vinnare :) De jag vet som alltid "vintersäkrar" gör ju det varje år typ och i nu har det ju inte gått att binda till något vettigt pris på några månader

 

[rouster]

Då är du ju en verklig vinnare :) De jag vet som alltid "vintersäkrar" gör ju det varje år typ och i nu har det ju inte gått att binda till något vettigt pris på några månader

Jag skall flytta i oktober och det var väldigt nervöst att få flyttat med elavtalet som de bara gör om man har samma eller mindre förbrukning, det hade jag givetvis inte kollat när vi köpte huset men det var det som tur var.. Igår ringde de från elbolaget, mitt hjärta stannade. Det var tydligen bara någt datum som blivit galet. Hade aldrig kunnat ana att man skulle kunna få puls av något så tråkigt som elavtal.

 

[ejma]

Känns som våra sista årtionden haft energiministrar och rådgivare med fel kompetens. https://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_energiminister

Om de fokuserat på att bygga den svenska infrastrukturen hade situationen kanske varit mindre kritisk än nu.

 

[Laan84]

Känns som våra sista årtionden haft energiministrar och rådgivare med fel kompetens. https://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_energiminister

Om de fokuserat på att bygga den svenska infrastrukturen hade situationen kanske varit mindre kritisk än nu.

Att tänka långsiktigt och investera inför framtiden är väl en av svagheterna med ”modern politik” i de flesta länder.

 

[Raggamuffin]

Känns som våra sista årtionden haft energiministrar och rådgivare med fel kompetens. https://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_energiminister

Om de fokuserat på att bygga den svenska infrastrukturen hade situationen kanske varit mindre kritisk än nu.

Vad är det för fel på filosofi och kulturgeografi?

 

[Hälsingland]

Att binda elavtalet är väl en rätt kortsiktig lösning på ett längre problem.. Visst kunde man förra vintern och denna ha ett bundet avtal till väldigt förmånligt pris jämfört med rörligt men många binder väl på 1-2 år och då är ju problemet snabbt ikapp igen. Men visst band man förra hösten på fem år till 49 öre per kWh är det ju bra. Men min uppfattning är att det är få som har jobbat så?

Ja jag har rörligt :)

Jag band tre år till 36 öre december -21, känns helt ok nu. Har tidigare brukat binda ett år i taget på våren när det varit riktigt låga priser eller inte alls senaste åren, men nu kändes det som det var läge.

Men jag försöker vara en god kamrat och ändå dra ner förbrukningen hemma