Kashmirsocialist
Aktiv medlem
[OT] Vad hör du på för pop rock blues?
Fick blodad tand. Generellt gillar jag inte amerikansk, vit musik och lyssnar nästan enbart på brittiskt, men det här är svårt att värja sig emot. Magiskt.
Följ med i videon nedan för att se hur du installerar vår webbplats som en webbapp på din startskärm.
Notera: This feature may not be available in some browsers.
Ja, det känns bekant.Stones kunde ju lira Blues själva också!
Det här är väl även den en Robert Johnson från början?
Är helt renons på den dessvärre, vilka är de bästa låtarna på den? Är det inte den som spelades in i källaren på det där franska kråkslottet nere på riviäran när de flydde hemlandet pga skatteskulder?1972, Exile on Main ST, är det bästa rockalbum
Japp! Den spelades in till stor del i frankrike.Är helt renons på den dessvärre, vilka är de bästa låtarna på den? Är det inte den som spelades in i källaren på det där franska kråkslottet nere på riviäran när de flydde hemlandet pga skatteskulder?
Vad är det du har problem med?(Jag verkar dock inte kunna hantera tekniken…)
Oj oj oj, vilken musik, vilka låtar de gjorde Stones!Jag kan tyvärr bara Beggars Banquet, det var den enda som fanns hemma i vårt hushåll. Insåg det aldrig då, men Beggars är nästan ett helt akustiskt album, lång innan Unplugged genren hade uppfunnits. Apropå slide så var ju Brian väldigt duktig på det. Gillade särskilt sliden på:
Men visste aldrig vem det var. Långt långt senare blev jag varse att det så klart var Brian och att detta var det sista större bidraget i inspelningsstudion som Brian nånsin gjorde innan han för alltid försvann in i dimmorna.
Det snyggaste soundet på den här låten kommer vid 1:59 där Brians slide blandas med Nicky Hopkins grand piano. Det är ett fantastiskt snyggt akustiskt sound och en fantastiskt snygg och gles mixning! Faktiskt ett av de snyggaste jag kan påminna mig. Suveränt att köra i hörlurar.
På den här rullen kan man se Brian livs levande köra sina slides till den här låten, det är lite sorgligt att se:
Bästa låten på det albumet är den 11eOch sådär 40 år senare
Det där är min favorit i stones-katalogen.
Moonlight Mile...jösses vad bra!Det där är min favorit i stones-katalogen.
Den här är fin också.
Från Some Girls från 1978!nästa låt att lyssna på blir denna
Det som bla är slående är hur stabil kärnan Jagger, Richards, Watts varit genom åren. Beatles fanns "bara" mellan 1960 - 1970. Stones startade 1962, och finns väl än som aktiv grupp? En viktig kommersiell ide snodde de dock från Beatles. De såg vilket starkt varumärke det utvecklades till, den här stämpeln "Lennon & McCartney" som sattes som upphovsman till allt som skapades dem emellan. Så de skapade "Jagger & Richards" som en liknande konstruktion och höll fast vid den lika hårt som Beatlarna gjorde över tid.Oj oj oj, vilken musik, vilka låtar de gjorde Stones!
Beggars Banquet, Let it Bleed och Sticky Fingers...
Jösses vilka bra album.
Att Keith ens lever ännu är väl ett rent mirakel.Det som bla är slående är hur stabil kärnan Jagger, Richards, Watts varit genom åren. Beatles fanns "bara" mellan 1960 - 1970. Stones startade 1962, och finns väl än som aktiv grupp? En viktig kommersiell ide snodde de dock från Beatles. De såg vilket starkt varumärke det utvecklades till, den här stämpeln "Lennon & McCartney" som sattes som upphovsman till allt som skapades dem emellan. Så de skapade "Jagger & Richards" som en liknande konstruktion och höll fast vid den lika hårt som Beatlarna gjorde över tid.
En i mitt tycke utmärkt självbio är Keiths "Livet" på svenska, med spökskrivaren James Fox. Det som förvånar mig allra mest, givet Keiths omfattande, långvariga och tunga knarkmissbruk, är att han synbarligen aldrig åkte på nån riktig överdos som tog kål på honom.
Nä, nu skojar du...Eller gillar du inte Stones.Stones bästa låt:
Ja, det är ju riktigt bra!Jag tycker de gamla låtarna står sig förvånansvärt bra!
Så fruktansvärt roligt. Extremt välgjort också.Nä, nu skojar du...Eller gillar du inte Stones.
Det är en av mina favvosar också! Man känner sig som en sönderstucken nåldyna när låten sent omsider tonar ut. Lyriken är ju guld också: Killed the tszar and his ministers, Anastasia screamed in vain, eller: Rode a tank as a generals rank when the blietzkrieg raged, and the bodies stank, eller: Use all your well learned politese or I'll lay your soul to waste! Och så det det där ljuvliga piano klunket av oförlikneliga Nicky Hopkins. Inspirationskällan? Mästaren och Margerita av Bulgakov!Med det sagt är licksen i originalversionen av Sympathy For The Devil det elakaste som någonsin spelats in på platta.