[OT] Vad lyssnar du på för musik just nu?

[GoranS]

Det är klart att de spelade sönder öronen.

Det blir olika karaktär på disten beroende på vilken effekt du har, hur högt i vilken låda, vilka rör, transistorer etc. Går inte återskapa helt.

Då frågar man sig i så fall, blir det bättre med högre effekt? Blir den ännu bättre med 100 watt än med den aktuella förstärkarens 30 watt? Eller finns det en "bästa effekt"?

En naiv tanke vore att det skulle gå att ta en förstärkare som levererar ett önskvärt resultat men med "för hög" volym och skala ner den. Förmodligen är allt inte linjärt så att det är lättare sagt än gjort. Går det att säga vad det är som gör det svårt att behålla den önskade ljudegenskapen om man konstruerar förstärkaren så att den ger lägre volym?

 

[UprightCitizen]

En naiv tanke vore att det skulle gå att ta en förstärkare som levererar ett önskvärt resultat men med "för hög" volym och skala ner den. Förmodligen är allt inte linjärt så att det är lättare sagt än gjort. Går det att säga vad det är som gör det svårt att behålla den önskade ljudegenskapen om man konstruerar förstärkaren så att den ger lägre volym?

Det är ju oftast rör. Olika rör har lite olika karaktär och tål olika effekter/ström och lämpar sig olika bra för olika konstruktioner. Men att göra förstärkare med mindre effekt för att kunna spela med lägre volym och ändå få overdrive är legio. Idag finns väldigt små rörförstärkare av just den anledningen, kan inte uttala mig om hur bra dessa implementationer är dock.

 

[Deleted member 77490]

Då frågar man sig i så fall, blir det bättre med högre effekt? Blir den ännu bättre med 100 watt än med den aktuella förstärkarens 30 watt? Eller finns det en "bästa effekt"?

En naiv tanke vore att det skulle gå att ta en förstärkare som levererar ett önskvärt resultat men med "för hög" volym och skala ner den. Förmodligen är allt inte linjärt så att det är lättare sagt än gjort. Går det att säga vad det är som gör det svårt att behålla den önskade ljudegenskapen om man konstruerar förstärkaren så att den ger lägre volym?

Ingenjörer och instrumentbyggare och matematiker har hållit på med sånt sedan Hedenhös (80-talet, då jag föddes) men har aldrig riktigt lyckats få till lika ”bra” ljud som i mickarna på en Les Paul från 1959. Eller bygga en större/mindre/svagare/starkare stärkare som låter som en AC30 från första halvan av 60-talet.

Det är klart att det finns en mytbildning, det är ingen exakt vetenskap med ljud utan det handlar mycket om inspiration och upplevelse. Samtidigt är det onekligen så att det inte går att fullt ut kopiera en viss förstärkare och tro att den ska låta exakt likadant som originalet.

Jag har testat många effektpedaler, det finns mängder med kloner på klassiska stompboxar, och ibland kommer de väldigt nära. Men när det handlar om analoga transistorer, rör, motstånd och så vidare, är det så många parametrar som samspelar att det nästan är omöjligt uppdrag.

Det är också skillnad i hur ljudet upplevs vid olika volym. Min gamla Fender Twin hade jävligt mycket kropp på högre volym, ett slags rörtwang som kändes speciell. På lägre volym blev det inte samma grej. Jag vet, för alla ljudtekniker tvingade mig alltid att dra ned stärkaren så mycket eftersom de envisades med att micka upp den. Det lät skit live.

 

[UprightCitizen]

Ingenjörer och instrumentbyggare och matematiker har hållit på med sånt sedan Hedenhös (80-talet, då jag föddes) men har aldrig riktigt lyckats få till lika ”bra” ljud som i mickarna på en Les Paul från 1959. Eller bygga en större/mindre/svagare/starkare stärkare som låter som en AC30 från första halvan av 60-talet.

Det här ställer jag mig tveksam till. Gitarrpickups är väldigt enkla konstruktioner och bygger på fysiska väl kartlaggda storheter. Att det inte skulle gå att klona en sån låter helt orimligt. Problemet med annan elektronik som tex effektpedaler är ju att många komponenter inte tillverkas längre eftersom dom i alla andra hänseenden är sämre än nyare komponenter du kan köpa snorbilligt. Men här tror jag också att en del mytbildning kommer in, människor är extremt påverkansbara inför hur man upplever ljud. Har man redan facit från en auktoritet att någonting är det bästa så kommer man förmodligen uppleva det så. Jag tycker inte att man ska överdriva hur svårt det bör vara att komma väldigt nära i princip vilket sound som helst. Sen ska vi inte tala om hur extremt kasst elgitarrer ofta låter på inspelningar där man mosar sönder all dynamik i mastringen, du skulle kunna spelat på i princip vad som helst.

 

[UprightCitizen]

I fallet med små förstärkare misstänker jag att det ofta är att högtalarna också är mindre som gör att det låter klent. Kan också vara att svagare förstärkare inte orkar driva större högtalare till samma grad av oniljaritet som större förstärkare. Och också sag-effekten som jag nämnt är oftast inte förekommande på mindre förstärkare, men borde gå att få till om man vill då det bara handlar om en underdimensionering.

Det är heller inte i allmänhet så att det är världens främsta ingenjörer, fysiker och matematiker som verkar inom elgitarr-branschen. Snarare har jag ofta blivit förvånad över hur dålig koll många "experter" i den branschen har och det är rätt uppenbart att många inte har någon formell utbildning.

 

[Deleted member 77490]

Det här ställer jag mig tveksam till. Gitarrpickups är väldigt enkla konstruktioner och bygger på fysiska väl kartlaggda storheter. Att det inte skulle gå att klona en sån låter helt orimligt. Problemet med annan elektronik som tex effektpedaler är ju att många komponenter inte tillverkas längre eftersom dom i alla andra hänseenden är sämre än nyare komponenter du kan köpa snorbilligt. Men här tror jag också att en del mytbildning kommer in, människor är extremt påverkansbara inför hur man upplever ljud. Har man redan facit från en auktoritet att någonting är det bästa så kommer man förmodligen uppleva det så. Jag tycker inte att man ska överdriva hur svårt det bör vara att komma väldigt nära i princip vilket sound som helst. Sen ska vi inte tala om hur extremt kasst elgitarrer ofta låter på inspelningar där man mosar sönder all dynamik i mastringen, du skulle kunna spelat på i princip vad som helst.

Tja, du får tro vad du vill såklart. Det finns fortfarande ingen som lyckats återskapa ljudet från en -59 Les Paul. Jag tror att du har en överdriven tilltro till modern teknik.

Jag har spelat på en gitarr som kom väldigt nära - mickarna var handbyggda av en kille som köpt en av Gibsons gamla maskiner.

Precis som du säger, exempelvis äldre transistorer var ”sämre” och de lät i många fall bättre. Men det är ju tycke och smak. Jag tycker att en enda överhängsmick och ett bra rum får de flesta trummor att låta bra, medan andra kör med närmickade pukor och sånt vilket jag nästan alltid tycker låter som skit.

Jag vet inte hur duktiga Gibsons ingenjörer är, eller de som programmerar och klonar stärkare och pedaler i ProTools. Du kanske kan göra jobbet bättre, det är möjligt.

Jag tror att @LWB skulle kunna ha något att säga om detta, faktiskt.

 

[UprightCitizen]

Tja, du får tro vad du vill såklart. Det finns fortfarande ingen som lyckats återskapa ljudet från en -59 Les Paul. Jag tror att du har en överdriven tilltro till modern teknik.

Jag har spelat på en gitarr som kom väldigt nära - mickarna var handbyggda av en kille som köpt en av Gibsons gamla maskiner.

Precis som du säger, exempelvis äldre transistorer var ”sämre” och de lät i många fall bättre. Men det är ju tycke och smak. Jag tycker att en enda överhängsmick och ett bra rum får de flesta trummor att låta bra, medan andra kör med närmickade pukor och sånt vilket jag nästan alltid tycker låter som skit.

Jag vet inte hur duktiga Gibsons ingenjörer är, eller de som programmerar och klonar stärkare och pedaler i ProTools. Du kanske kan göra jobbet bättre, det är möjligt.

Gitarren som helhet säger jag inget om, men pickuperna i sig skulle förvåna mig mycket om det inte gick att klona väldigt exakt iom att det bara är några magneter och lite koppar. Finns inget magiskt med detta.

Jag har inte övertro till modern teknik och jag vet att det inte är världens lättaste grej att imitera olinjära system. Däremot vet jag att det finns en övertro på den mänskliga hörseln, en total oförstående för placeboeffekter och en drös av människor som tror att elektronik har någon slags magisk kärna. Det har den inte, det är alltid elektriska egenskaper.
Jag säger inte att alla ingenjörer i den branschen är inkompetenta, absolut inte. Tror tex gänget bakom kemper har grymma skills. Men det är en bransch där det verkar en hel del folk som inte har jättebra koll. Det är faktum. Dom har kommit in genom att vara hängivna entusiaster, och dom säger tokigheter i youtubekanaler osv och folk lyssnar.

 

[Skruff]

 

[GoranS]

Gitarren som helhet säger jag inget om, men pickuperna i sig skulle förvåna mig mycket om det inte gick att klona väldigt exakt iom att det bara är några magneter och lite koppar. Finns inget magiskt med detta.

Jag har inte övertro till modern teknik och jag vet att det inte är världens lätttaste grej att imitera olinjära system. Därmed vet jag att det finns en övertro på den mänskliga hörseln, en total oförstående för placeboeffekter och en drös av människor som tror att elektronik har någon slags magisk kärna. Det har den inte, det är alltid elektriska egenskaper.
Jag säger inte att alla ingenjörer i den branschen är inkompetenta, absolut inte. Tror tex gänget bakom kemper har grymma skills. Men det är en bransch där det verkar en hel del folk som inte har jättebra koll. Det är faktum. Dom har kommit in genom att vara hängivna entusiaster, och dom säger tokigheter i youtubekanaler osv och folk lyssnar.

Görs det några hyggligt seriösa (blind)tester för att avgöra huruvida människor faktiskt kan höra skillnad på olika saker? Man skulle ju kunna tänka sig att tillverkare vore intresserade av att veta var det är lönt att lägga jobb om man vill ändra/förbättra något och vilka saker som människor typiskt inte kan höra någon skillnad på?

Edit: Eller är det för många samverkande parametrar för att det för tillverkare ska vara intressant att göra sådana undersökningar?

 

[SIE]

Gitarren som helhet säger jag inget om, men pickuperna i sig skulle förvåna mig mycket om det inte gick att klona väldigt exakt iom att det bara är några magneter och lite koppar. Finns inget magiskt med detta.

Ändock har sökandet efter exakt replikering av 1959-tonen pågått under årtionden, inte endast av källarmekare med tveksam hygien utan även av större bolag som ser den potentiella ekonomiska uppsidan (edit). Gibson släpper med jämna mellanrum replika-serier som kommer nära, men som varje gång kommer lite kort när de recenseras i de femtiljoner gitarrtidningar som förvånansvärt nog fortfarande är vid liv.
Jag är själv inte ingenjör, men känner ändå att om Gibson själva, med vad jag förmodar är ett kompetent gäng musiker och ingenjörer, inte förmår återskapa tonen från sina egna PAF-pickuper, så är det kanske inget som görs med vänstran i förbifarten.

 

[Deleted member 77490]

Gitarren som helhet säger jag inget om, men pickuperna i sig skulle förvåna mig mycket om det inte gick att klona väldigt exakt iom att det bara är några magneter och lite koppar. Finns inget magiskt med detta.

Jag har inte övertro till modern teknik och jag vet att det inte är världens lätttaste grej att imitera olinjära system. Därmed vet jag att det finns en övertro på den mänskliga hörseln, en total oförstående för placeboeffekter och en drös av människor som tror att elektronik har någon slags magisk kärna. Det har den inte, det är alltid elektriska egenskaper.
Jag säger inte att alla ingenjörer i den branschen är inkompetenta, absolut inte. Tror tex gänget bakom kemper har grymma skills. Men det är en bransch där det verkar en hel del folk som inte har jättebra koll. Det är faktum. Dom har kommit in genom att vara hängivna entusiaster, och dom säger tokigheter i youtubekanaler osv och folk lyssnar.

Så är det, precis som med cykling finns det en massa åsikter och felaktigheter (”Stålramar fjädrar tillbaka och ger energi!”) men nu pratar jag om ljudet och det är jävligt svårt att återskapa ett visst ljud. Det handlar om högtalarelement, rör, kabinett, lindning, signalstyrka och mycket mer.

Jag kör ju själv en liten rörstärkare för att kunna få slutstegsdist och värme utan att blåsa ut fönstren i studio och replokal, men den låter ju inte exakt som en större Vox på hög volym bara för det.

En annan sak man lätt glömmer är att soundet på ”Have You Heard” ovan har lika mycket med Clapton att göra som med hans utrustning. Frasering. Ton. Tajming. Jag hade kunnat hoppa in direkt efter honom i den där studion i London och spela på hans grejer och det skulle låta helt annorlunda.

Och extremt mycket sämre. ?

 

[Deleted member 77490]

Ändock har sökandet efter exakt replikering av 1959-tonen pågått under årtionden, inte endast av källarmekare med tveksam hygien utan även av större bolag som ser den potentiella ekonomiska utsidan. Gibson släpper med jämna mellanrum replika-serier som kommer nära, men som varje gång kommer lite kort när de recenseras i de femtiljoner gitarrtidningar som förvånansvärt nog fortfarande är vid liv.
Jag är själv inte ingenjör, men känner ändå att om Gibson själva, med vad jag förmodar är ett kompetent gäng musiker och ingenjörer, inte förmår återskapa tonen från sina egna PAF-pickuper, så är det kanske inget som görs med vänstran i förbifarten.

De lindades ju med maskiner som en tekniker själv satte på och stängde av, så de låter väl lite olika allihop kan jag tro. Sedan brukar väl de där Alnicomagneterna tappa laddning med tiden så en PAF låter väl inte likadant nu som den gjorde som ny.

O s v, o s v.

 

[UprightCitizen]

Görs det några hyggligt seriösa (blind)tester för att avgöra huruvida människor faktiskt kan höra skillnad på olika saker? Man skulle ju kunna tänka sig att tillverkare vore intresserade av att veta var det är lönt att lägga jobb om man vill ändra/förbättra något och vilka saker som människor typiskt inte kan höra någon skillnad på?

Edit: Eller är det för många samverkande parametrar för att det för tillverkare ska vara intressant att göra sådana undersökningar?

Nej det har jag svårt att tro. Men det är klart, det ÄR många samverkande parametrar.
Dom större aktörerna har nog resurser och kompetens, men är nog nöjda med att göra "bra nog" förstärkare att sälja i massupplagor. Det finns många olika "boutique"-märken. Här är risken större att det dyker upp entusiaster som är tveksamma ur ingenjörshänseende. Men många produkter i gitarrhistorien kommit till på detta sätt. Ta hendrix legendariska fuzz-pedal. Det är en katastrofdesign egentligen, men den låter ju coolt. Många av dom drlar i soundet som folk älskar har ju tillkommit av misstag från början.

 

[UprightCitizen]

Så är det, precis som med cykling finns det en massa åsikter och felaktigheter (”Stålramar fjädrar tillbaka och ger energi!”) men nu pratar jag om ljudet och det är jävligt svårt att återskapa ett visst ljud. Det handlar om högtalarelement, rör, kabinett, lindning, signalstyrka och mycket mer.

Jag kör ju själv en liten rörstärkare för att kunna få slutstegsdist och värme utan att blåsa ut fönstren i studio och replokal, men den låter ju inte exakt som en större Vox på hög volym bara för det.

En annan sak man lätt glömmer är att soundet på ”Have You Heard” ovan har lika mycket med Clapton att göra som med hans utrustning. Frasering. Ton. Tajming. Jag hade kunnat hoppa in direkt efter honom i den där studion i London och spela på hans grejer och det skulle låta helt annorlunda.

Och extremt mycket sämre. ?

Det är väldigt svårt att återskapa exakt. Det är bara det att jag tror att det går ganska lätt att komma "tillräckligt nära". Dvs ingen skulle märka någon skillnad i ett blindtest. Med analoga delar alltså. Dom digitala signalbehandlarna har en liten bit kvar, även om dom är imponerande för vad dom är.

 

[GoranS]

Det är väldigt svårt att återskapa exakt. Det är bara det att jag tror att det går ganska lätt att komma "tillräckligt nära". Dvs ingen skulle märka någon skillnad i ett blindtest. Med analoga delar alltså. Dom digitala signalbehandlarna har en liten bit kvar, även om dom är imponerande för vad dom är.

Om ingen märker ngn skillnad i ett blindtest tycker jag att de i praktiken bör anses vara ekvivalenta. Jag misstänker att två original Les Paul 59-pickuper är fullkomligen identiska heller.

 

[UprightCitizen]

Ändock har sökandet efter exakt replikering av 1959-tonen pågått under årtionden, inte endast av källarmekare med tveksam hygien utan även av större bolag som ser den potentiella ekonomiska utsidan. Gibson släpper med jämna mellanrum replika-serier som kommer nära, men som varje gång kommer lite kort när de recenseras i de femtiljoner gitarrtidningar som förvånansvärt nog fortfarande är vid liv.
Jag är själv inte ingenjör, men känner ändå att om Gibson själva, med vad jag förmodar är ett kompetent gäng musiker och ingenjörer, inte förmår återskapa tonen från sina egna PAF-pickuper, så är det kanske inget som görs med vänstran i förbifarten.

Ja, jag har ju blivit förvånad förr men jag står fast vid det jag har skrivit. Att folk skulle märka någon skillnad på en ny klon när saker som bara ingångsimpedansen på olika pedaler eller förstärkare kan förändra tonen av pickupen ...

 

[Deleted member 77490]

Om ingen märker ngn skillnad i ett blindtest tycker jag att de i praktiken bör anses vara ekvivalenta. Jag misstänker att två original Les Paul 59-pickuper är fullkomligen identiska heller.

Eller så tänker du ”det är coolt med mycket volym” och så vrider du upp din rörstärkare så att den låter fint och så ställer du dig i ett annat rum och spelar bara.

Live kan man fuska, det är inte så noga.

Det krävs ju lite nörderi för att gå in i detta, de flesta människor hör ju inte skillnad på en rörförstärkare och en gitarr lajnad rätt in i mixerbordet. Och bryr sig inte heller.

Jag bryr mig. Därför har jag lagt ohemult mycket tid på att sätta ihop ett bra pedalbord t ex.

 

[UprightCitizen]

Om ingen märker ngn skillnad i ett blindtest tycker jag att de i praktiken bör anses vara ekvivalenta. Jag misstänker att två original Les Paul 59-pickuper är fullkomligen identiska heller.

Nej, precis. Gissningsvis är dom handlindade (?), så risken är mog stor att två olika pickuper från 59 (och magnetisering avtar med tid, så att dom låter exakt som dom gjorde när dom var nya är bara att glömma) låter mer olika än klonen.

 

[Deleted member 77490]

Nej, precis. Gissningsvis är dom handlindade (?), så risken är mog stor att två olika pickuper från 59 (och magnetisering avtar med tid, så att dom låter exakt som dom gjorde när dom var nya är bara att glömma) låter mer olika än klonen.

Så är det. Se ovan.

 

[UprightCitizen]

Så är det. Se ovan.

Eller iof, dom är väl gjorda med permanentmagneter och inte magnetiserad metall va? Så då kan dom hålla bra med tiden. Så där backar jag.

 

[LWB]

Det finns nånstans på the interwebs en artikel som heter ”Keith Richards comes clean on distortion…” nånting, där han beskriver att knepet för bra studioljud är att micka upp små femwattare som får svettas.

Det fina med en liten 5F1 är att den är en riktig liten rörförstärkare som distar, och att den därför låter just som en liten rörförstärkare som distar. Bygg en sådan så kan du sälja av alla dina distpedaler, de som marknadsfördes som att de lät ”som en riktig liten rörförstärkare som distar” men som mest låter som hunden när grannens tik löper, och köpa cykelprylar för pengarna istället.

Edit: från artikeln:

”Traditionally, how would you go about getting a nice distortion?

I'd set up that Twin and maybe slave a little Champ. Put it through the both of 'em and then mix. If I'm looking for some kind of distortion, I usually use two amps rather than go for it out of one thing, because I've always found that a really good distortion needs to come from two different places. Obviously it's not true for "Satisfaction," where it's an obvious thing, but you want some distortion and some clarity at the same time where you need it, so I'd rather put it through two amps and overload one of them.

Small amps?

Yeah. Champ or a little Silvertone, a Kay thing. I've got these little relics lying around, all of those weirdo amps. Bump that one up, use the other one for clear, and then you can mix the two in where you want them. It's very rare on a track that you want the same sort of distortion all the way through. I like to be able to play with it, so I can bring one amp up. Put them on separate tracks so you can juice the distortion where you want it. You have the opportunity to play around with it after you've played it, because when you're playing it, you're not going to hear exactly what's going down on the tape. You've got the cans on.”

 

[Sam00]

 

[GoranS]

As

Eller så tänker du ”det är coolt med mycket volym” och så vrider du upp din rörstärkare så att den låter fint och så ställer du dig i ett annat rum och spelar bara.

Har svårt att tycka att hög volym är coolt. Kanske kopplat till att jag inte gillar hög volym. Sen kan jag förstå att det en gång i tiden kan ha funnits en fascination över allt högre volymer. Känns dock som den tiden är passerad sen länge. I alla fall vad det gäller flertalet människor.

Om det är så att man måste ta till hög volym för att åstadkomma det ljud man eftersöker känns det mer som lite av ett ingenjörsmässigt misslyckande att man inte lyckas åstadkomma det även vid lägre volymer. Dessutom verkar det en aning opraktiskt att inte kunna vara i samma rum som förstärkaren när man spelar.

 

[GoranS]

 

[SIE]

Allt detta blues-snack alltså..

 

[GoranS]

Kanske fullbordar denna i så fall varvet?

 

[Deleted member 77490]

Kanske fullbordar denna i så fall varvet?

Haha, Gary ändå.

 

[Deleted member 77490]

As

Har svårt att tycka att hög volym är coolt. Kanske kopplat till att jag inte gillar hög volym. Sen kan jag förstå att det en gång i tiden kan ha funnits en fascination över allt högre volymer. Känns dock som den tiden är passerad sen länge. I alla fall vad det gäller flertalet människor.

Om det är så att man måste ta till hög volym för att åstadkomma det ljud man eftersöker känns det mer som lite av ett ingenjörsmässigt misslyckande att man inte lyckas åstadkomma det även vid lägre volymer. Dessutom verkar det en aning opraktiskt att inte kunna vara i samma rum som förstärkaren när man spelar.

Inte opraktiskt ett dugg, så länge du har en förlängningskabel.

Ang. volym så handlar den musik jag lyssnar på inte om ingenjörskonst. Det handlar om glädje och ångest och kärlek. (Och väldigt ofta om sex.)

Möjligen finns det vissa symfonirockband (eller band från liknande genre) som tycker annorlunda.

Jag lyssnar på många olika grejer, och undantagen är flera, men grundinställningen är nog alltid alltid att det du inte kan säga på två-och-en-halv minut, det kan du hoppa över.

 

[ADD]

Kanske fullbordar denna i så fall varvet?

Gärna en opolerad variant först. Mera dist än watt?

 

[Deleted member 77490]

Gärna en opolerad variant först. Mera dist än watt?

Eller om vi vill posta lite kritvit blues:

 

[GoranS]

Inte opraktiskt ett dugg, så länge du har en förlängningskabel.

Ang. volym så handlar den musik jag lyssnar på inte om ingenjörskonst. Det handlar om glädje och ångest och kärlek. (Och väldigt ofta om sex.)

Möjligen finns det vissa symfonirockband (eller band från liknande genre) som tycker annorlunda.

Jag lyssnar på många olika grejer, och undantagen är flera, men grundinställningen är nog alltid alltid att det du inte kan säga på två-och-en-halv minut, det kan du hoppa över.

Klart att det går att lösa problemet. Om man jämför att kunna spela i samtliga rum inklusive det där förstärkaren står jämfört med att inte kunna spela i det rum förstärkaren står tycker jag dock att det förstnämnda verkar mer praktiskt.

Vad du menar med resten av det du skriver är för mig inte glasklart. Menar du att musik som handlar om glädje, ångest och kärlek måste framföras på hög volym? Eller menar du att att musik som inte kräver volym för att kunna uppskattas handlar om ingenjörskonst? Vad nu det musik som handlar om ingenjörskonst är?

Och vad är det symfonirockband tycker annorlunda om - volym, vad musik handlar om eller något annat (sex?)?

Angående längd på musikstycken har jag inga preferenser som så. Vissa stycken tycker jag passar utmärkt som ett par minuter långa. Andra skulle jag absolut inte vilja att de komprimerades ner till den längden. Om man t.ex. tänker sig att en symfoni eller konsert som jag gillar komprimerades till ett format som var 2,5 minuter har jag väldigt svårt att tänka mig att jag skulle uppskatta verket lika mycket som originalet.

En sorts analogi från sportens värld vore att jag kan uppskatta ett 800 meterslopp (löpning) som tar under två minuter och jag kan uppskatta en femmil på skidor (med intervallstart!) som kanske tar 2,5+ timmar. Ett 2,5 minuter långt sammandrag av femmilen har jag dock inte så stor behållning av. Å andra sidan finns det de som inom sportens värld mer allmänt föredrar korta och intensiva grenar och jag kan förstås inte hävda att de har fel som inte tycker om femmilar.

Sen är det förstås inte så att jag tycker att ett stycke per automatik blir bättre för det är längre eller att det inte finns stycken som skulle tjäna på att kortas ner. Finns låtar jag tycker är tjatiga efter en halv minut och där känslan kvarstår låten ut. Jag har bara ingen generell uppfattning om hur lång en låt max bör vara för att inte börja "gå på tomgång". Jag säger att det beror på både låt och lyssnare.

En fundering kring längd på verk är hur det ser ut i skrivandets värld. Där finns allt från kort dikter upp till enormt långa romaner/romansviter. Jag tycker det vore udda med en grundinställning att det du inte kan säga på, t.ex., 150 sidor, det kan du hoppa över. Skulle rensa bort en väldigt stor del av romanerna.

 

[GoranS]

Haha, Gary ändå.

?

 

[Deleted member 77490]

Klart att det går att lösa problemet. Om man jämför att kunna spela i samtliga rum inklusive det där förstärkaren står jämfört med att inte kunna spela i det rum förstärkaren står tycker jag dock att det förstnämnda verkar mer praktiskt.

Vad du menar med resten av det du skriver är för mig inte glasklart. Menar du att musik som handlar om glädje, ångest och kärlek måste framföras på hög volym? Eller menar du att att musik som inte kräver volym för att kunna uppskattas handlar om ingenjörskonst? Vad nu det musik som handlar om ingenjörskonst är?

Och vad är det symfonirockband tycker annorlunda om - volym, vad musik handlar om eller något annat (sex?)?

Angående längd på musikstycken har jag inga preferenser som så. Vissa stycken tycker jag passar utmärkt som ett par minuter långa. Andra skulle jag absolut inte vilja att de komprimerades ner till den längden. Om man t.ex. tänker sig att en symfoni eller konsert som jag gillar komprimerades till ett format som var 2,5 minuter har jag väldigt svårt att tänka mig att jag skulle uppskatta verket lika mycket som originalet.

En sorts analogi från sportens värld vore att jag kan uppskatta ett 800 meterslopp (löpning) som tar under två minuter och jag kan uppskatta en femmil på skidor (med intervallstart!) som kanske tar 2,5+ timmar. Ett 2,5 minuter långt sammandrag av femmilen har jag dock inte så stor behållning av. Å andra sidan finns det de som inom sportens värld mer allmänt föredrar korta och intensiva grenar och jag kan förstås inte hävda att de har fel som inte tycker om femmilar.

Sen är det förstås inte så att jag tycker att ett stycke per automatik blir bättre för det är längre eller att det inte finns stycken som skulle tjäna på att kortas ner. Finns låtar jag tycker är tjatiga efter en halv minut och där känslan kvarstår låten ut. Jag har bara ingen generell uppfattning om hur lång en låt max bör vara för att inte börja "gå på tomgång". Jag säger att det beror på både låt och lyssnare.

En fundering kring längd på verk är hur det ser ut i skrivandets värld. Där finns allt från kort dikter upp till enormt långa romaner/romansviter. Jag tycker det vore udda med en grundinställning att det du inte kan säga på, t.ex., 150 sidor, det kan du hoppa över. Skulle rensa bort en väldigt stor del av romanerna.

Jag tänker så här: Om du fokuserar på att det är dålig ingenjörskonst att behöva ställa stärkaren i ett annat rum, istället för att fokusera på att ljudet som kommer ur stärkaren får ett välbehag att sprida sig i din kropp och du bara kan förlora dig i musiken och skita totalt i det ”opraktiska”, då tror jag att vi tänker väldigt annorlunda. Jag struntar i om jag spelar högt eller lågt eller hängande upp och ned i en trapets så länge det känns som att det blir… rätt. Jag har gjort sångpålägg liggande på golvet för att det kändes som att rösten fick en annan kvalitet. Jag har spelat in tamburiner och körer i trappuppgångar och gitarrer på toaletter. Det skulle liksom vara mig väldigt främmande att se det som tekniska problem som behöver lösas. Är du med?

Vrid upp förstärkaren, drick dig berusad, hångla med ljudteknikern, rulla in mikrofonen i en matta.

Huvudsaken är att det blir något som är du.

 

[squarepusher]

https://soundcloud.com/introspective_electronics%2Faugust-22

 

[Deleted member 77490]

 

[Domestique]

Avslutar denna dag med lite Joe Morello-trummor från Take Five.

 

[Skruff]

Så är det, precis som med cykling finns det en massa åsikter och felaktigheter (”Stålramar fjädrar tillbaka och ger energi!”)

?
Jag trodde vi va på samma sida ?

 

[Fd Paco]

 

[Skruff]

 

[Manurhin2]

Kontrar med denna?

 

[Skruff]

.

 

[Skruff]

Fan vad viktigt med grupper som talar till ungdomen ändå. Som står upp för något ofiltrerat. Som är på den känsliges sida när det känns som att man måste passa in i den trubbiga mall som vi ibland kallar samhälle. Som visar att det är okey att vara, inte bara spela med.

 

[MrGunnar]

 

[Bovelius]

 

[GoranS]

Jag tänker så här: Om du fokuserar på att det är dålig ingenjörskonst att behöva ställa stärkaren i ett annat rum, istället för att fokusera på att ljudet som kommer ur stärkaren får ett välbehag att sprida sig i din kropp och du bara kan förlora dig i musiken och skita totalt i det ”opraktiska”, då tror jag att vi tänker väldigt annorlunda. Jag struntar i om jag spelar högt eller lågt eller hängande upp och ned i en trapets så länge det känns som att det blir… rätt. Jag har gjort sångpålägg liggande på golvet för att det kändes som att rösten fick en annan kvalitet. Jag har spelat in tamburiner och körer i trappuppgångar och gitarrer på toaletter. Det skulle liksom vara mig väldigt främmande att se det som tekniska problem som behöver lösas. Är du med?

Vrid upp förstärkaren, drick dig berusad, hångla med ljudteknikern, rulla in mikrofonen i en matta.

Huvudsaken är att det blir något som är du.

Jag argumenterar inte på något sätt mot att man ska försöka nå ett så bra resultat som möjligt. Däremot kan jag inte se att man nödvändigtvis behöver strunta i hur man åstadkommer detta resultat givet att det finns olika sätt att göra det. Eller för att hänga på ditt exempel, om det fanns ett sätt att uppnå samma resultat utan att behöva hänga upp och ned i en trapets och riskera och trilla ner och bryta nacken så skulle jag tycka den lösningen var mer praktik och föredra den.

Sen skulle man kunna fundera kring vad det innebär att resultatet är "jag" och dess relation till att förändra sin personlighet medelst externa medel. En diskussion om det låter dock som en egen OT-märkt tråd i så fall.

För att inte helt spåra ur från trådens ämne slänger jag in en låt som jag ser som en kort och kärnfull hyllning till alla lidande musiker som inte kan sitta i samma rum som sin förstärkare.