Dagens ros...
...till alla de oförvägna unge (och något äldre) män och kvinna som så våghalsigt begav sig ut i de södertörnska skogarna på sina underbara velocipeder och där publiken närmast gick man ur huse för att hurra och heja. Hundar skällde. Hästar gnäggade. Bilar tutade. Däck smällde. Kedjor likaså. Inte ett öga var torrt. Maten var ljuvlig, påstod de som smakade på den innan de svalde. Vi som fick tillfälle att tjuvträna en och en halv extra mil strax före lunch tackar särskilt för detta. Funktionärerna och arrangörerna slet som galningar, bjöd på öl(?) och delade ut kartor med röda streck på ("följ den röda linjen") samt s.k. jordnötskakor till höger och vänster. Fylleriet lyste trots ölen nästan med sin frånvaro. Det internationella inslaget var särkilt pittoreskt. Här kom folk dragande från såväl Irland som Göteborg, tro't eller ej! Och målgången slutligen gav en äkta velodromkänsla, i närheten av ett högt berg dessutom!
Kort sagt ett toppenarrangemang!
(Edit: kartorna ovan bestod av vita papperslappar.)