Tack för alla tips. Tog till mig en del ideér, kombinerade med lite egna och även lite lokala tips. Till sist blev det en tur!
Att hitta en cykel
Jag talade med en uthyrare på telefon då jag inte kunnat hitta deras lokaler (tror det var Pro Bike Hire Tenerife) men hyrde bara ut i minst två dagar. De var dock väldigt hjälpsamma och föreslog att jag skulle kolla i Los Christianos eller Las Americas. Där skulle det finnas bättre förutsättningar för "walk ins".
När familjen gett mig klartecken en morgon att lämna dem vid hotellpoolen och ge mig iväg satte jag mig på buss 473. Min research var enkel. Jag hade sökt på Google Maps efter "bike rental" och hade ett par kandidater på skärmen. Efter en rätt lång och varm busstur (och rätt lång väntan på bussen också) närmade vi oss slutstationen Los Christianos. Såg att vi var väldigt nära en av de potentiella uthyrarna så jag hoppade av nån hållplats tidigare.
Glatt traskade jag in på Free Motion Bikecenter och förklarade att jag ville hyra en landsvägscykel för dagen.
"Today?" frågade mannen bakom disken.
"A roadbike?"
Han såg mycket skeptisk ut. Inte blev det bättre när han fick reda på min längd heller. Han ville uppenbarligen inte att jag skulle ha några större förhoppningar, baserat på hans ansiktsuttryck, medan han klickade runt i systemet.
"As long as I can sit on it it's fine" sa jag, "I don't need anything fancy".
Han ursäktade sig ett ögonblick och försvann in till verkstan. Kort därpå återvände han med en cykel. Det var den enda cykeln som fanns inne i min storlek men den var redan preppad för dagen efter. Han förklarade att jag måste återvända en stund innan stängning så att han hade tid att göra i ordning den för nästa kund. Jag lovade att så skulle ske.
Efter lite formalia var jag nästan redo att ge mig av. Då denna tur var rätt oplanerad var jag också rätt oförberedd på många sätt. Klädd i vanliga shorts, en pikettröja och vanliga skor samt en hyrd hjälm var det ändå en sak jag visste att jag inte kunde vara utan så det blev till köpa ett par nya cykelhandskar av märket Mavic. Fick 15% rabatt vilket var schysst!
Förberedelser?
Mina förberedelser var, som antytt, högst måttliga. Det enda i form jag hade i form av förberedelser var två 33 cl flaskor vatten (varav en fryst) och två bananer från frukostbuffén. I Google Maps hade jag kikat runt på möjliga vägar att prova, en del med era svar här som guide. TF-47 var mycket riktigt vältrafikerad och rätt tråkig (i alla fall som den upplevts från bussen) så den tänkte jag undvika.
Jag frågade personalen i Free Motion om lite tips och de gav mig ett förslag på en runda som tycktes vara ungefär lagom lång och som införlivade idéer både från er och mig själv.
Efter en kort provtur för att känna på cykeln och en justering av sadelhöjden var jag "redo".
Avfärd
Första delen av turen betraktar jag lite som en transportsträcka. Jag tänkte inte så mycket på det då, men nu i efterhand har det blivit så. Denna etapp 0 tog mig via vältrafikerade vägar ut ur Los Christianos och ut på väg TF-28. Första biten var lite nervös men det faktum att jag såg många andra landsvägscyklister i trafiken var lugnande. Vi var helt enkelt ett normalt inslag i dessa trakter och alla bilister visade hänsyn utan att tveka.
Transporten förde mig upp för längs den vältrafikerade vägen men TF-28 hade, till största del, längs denna sträcka en väl tilltagen vägren, nästan bredare än vissa cykelbanor i Stockholm, så biltrafiken var inget bekymmer.
Efter ca en halvtimme nådde jag orten La Camella. Här passade jag på att stanna och kika lite på cykeln.
Det är en BH RS1 3.5 med Ultegra mekaniska växlar och hydrauliska bromsar. Det är lite oklart vilka växlar den har. Enligt spec, och killen på uthyrningen, skulle den ha 52/36 och 11-30t men vid okulär besiktning såg jag att det stod 50(34) på vevpartiet och jag tyckte mig se "34" skrivet på största kransen bak. Nåväl, detta bekymrade mig inte vid tilfället. Istället bar det av på etapp 1.
Etapp 1
Färden gick vidare längs TF-28. Farten var angenäm, benen glada och solen sken. Jag började nu leta lite efter någonstans att proviantera. Den lilla mängd mat och vatten i min ryggsäck skulle knappast räcka hela färden. Det dröjde inte länge förrän jag fick syn på en bensinmack i Valle de San Lorenzo så jag svängde in och gjorde ett lite inköp. Två 50 cl flaskor vatten samt två Snickers. Det kanske låter lite, men jag är oftast ganska återhållsam med både föda och vatten. Flaskorna fick ta plats i flaskorgarna. Snickers åkte i ryggsäcken. Passade även på att trycka i mig en banan.
En liten bit efter Valle de San Lorenzo ökade stigningen igen och hastigheten sjönk. Vid det här laget hade jag lämnade det mesta av motortrafiken bakom mig och det kändes nästan som att jag hade vägen för mig själv.
Och vilken fantastisk väg det var. Asfalten var mestadels slät och fin och omgivningen hade börjat få lite grönska. Utsikten över landskapet var en fröjd för ögat. Temperaturen låg fortfarande runt 20 grader skulle jag tro men nu hade ett molntäcke börjat forma sig så det var mycket behagligt nu utan det direkt solljuset.
Vägen fortsatte längs sidan av ett berg som verkar heta Roque de Jama. Snittlutningen verkar vara runt 5%. Denna stigning höll i sig upp till en liten topp där det fanns ett monument och, tror jag, en restaurang. Jag tror att platsen heter Mirador de la Centinela. Det är i alla fall vad busshållplatsen heter. Stannade till och njöt av utsikten och hälsade på två andra cyklister som kom ikapp mig medan jag var där.
Härifrån planade vägen ut en del och farten ökade igen. Även om det generellt fortfarande gick uppåt så fick jag här de första nedförsbackarna sedan jag lämnat Los Christianos. Snittlutning på ca 1%. Rullet var bra och vägen fortsatte vara lika fantastisk som tidigare så det blev inga fler pauser förrän jag nått målet för etappen, Granadilla.
Etapp 2
I Granadilla stannade jag under ett träd och förberedde mig mentalt för vad som väntade. Åt en Snickers och drack en god mängd vatten samt lät benen vila en aning. Härifrån skulle turen ändra karaktär en aning.
Från Granadilla avvek jag från min TF-28 och svängde upp på TF-21 med destination Vilaflor. Detta skulle vara den bästa delen av turen och det utlovades storslagna vyer, skog och såklart fantastisk landsväg.
Här kan det vara bra att nämna att det är första gången jag har cyklat denna typ av bergstur. Jag har tidigare i princip bara cyklat i Stockholm med omnejd, samt till Sigtuna och Uppsala. Där finns ju som bekant inga backar som kan förbereda en på vad som väntar här. Det var jag dock väl medveten om och jag satte därför av i ett riktigt lugnt tempo.
Vägen levde upp till förväntningarna och överträffade dem.
Det gick helt okej med trampandet också även om jag fick koncentrera mig på att hålla en någorlunda låg effekt.
Benen började dock trots allt bli lite trötta vilket medförde mer frekventa pauser, och därmet fler fototillfällen.
Vid en av dessa pauser, dock utan foto, när jag åt min andra banan, gjorde jag misstaget att manuellt pausa Strava. Och, såklart, glömma att aktivera igen. Det var vid ett längre uppehåll (några minuter) då mina ben var rätt trötta och jag började försöka få mig en uppfattning om hur långt jag hade kvar.
Det är riskfyllt att veta sånt. Om det är längre än man tror är det en jobbig känsla. Men jag vet att jag ofta mår bättre med mer information så jag konsulterade Google. Sträcka kvar till Vilaflor: 7 km. Ganska mycket med denna stigning, men mindre än jag trott. Klockan var nånstans runt 14:10 så jag beräknade ankomst ca. klockan 15:00.
Mitt lilla Strava-misstag "kostade" mig 1,5 km. Det var vid nästa liknande paus när jag åt min andra Snickers som jag upptäckte, och åtgärdade, det. Benen var rejält slitna nu men med 5,5 km kvar kunde jag konstatera att min tidigare ETA varit fullt rimlig. Dock ränkade jag nu till en kvart för att ge benen lite återhämtning längs vägen.
Med kanske 2 km började jag se mitt mål. Jag var inte
helt säker men känslan sade mig att husen jag nu såg var Vilaflors utkanter. Att se målet är något som alltid triggar en liten spurtfunktion och benen kändes genast piggare igen. Den nästa kilometern kändes lättare än de 10 tidigare. Den sista kilometern gav sig dock tröttheten tillkänna igen men med etappmålet inom räckhåll var det inga problem att kämpa igenom.
Nu hade jag nästan kämpat mig upp till molnen.
Vilaflor
Jag hade inte haft någon direkt plan men när jag nått toppen såg jag en liten restaurang precis vid vägkorsningen så jag bestämde mig för att åta något.
Eftersom jag tryckt i mig hotellbuffé hela veckan och nu också nått toppen på min tur ville jag inte äta alltför mycket så det blev en något spartansk måltid.
Som synes i bakgrunden var jag långt från den enda cyklisten där. Det verkade vara minst ett stort gäng samt ett par till solocyklister som lunchade här. Med tanke på det stora cykelstället misstänker jag att cyklister står för en ansenlig del av klientelet här.
Medan jag satt där och åt märkte jag att det kändes något svalt. På vägen upp jobbade jag ju hårt men nu när jag satt still började det kännas lite om de bara armarna och benen.
15 grader och "regn". Visserligen regnade det inte men det var fuktigt så här i bottenskrapet på molnet som nu dragit in. Jag bestämde mig för att fortsätta snarast.
Etapp 3
Etapp 3 var en annorlunda upplevelse. Eftersom jag aldrig cyklat upp på ett berg förut har jag såklart aldrig cyklat ner för ett heller. Särskillt inte huttrandes och skakandes av kyla och med ett krampaktigt tag om bromsarna. Det nämligen precis vad jag var tvungen att göra.
Tåspetsar, hoods, knän och fingrar... alla framåtpekande delar blöttes av fukten i luften medan jag försökte hitta en balansgång mellan att snabbt komma ner till värmen men inte frysa till is i fartvinden. Jag är ju en tämlign försiktig person i största allmännhet så att bromsa mig ner var en ren självklarhet.
Det blev inte många foton men stannade till en eller två gånger trots allt för att få tillbaka känseln i fingrarna och lite värme i kroppen. Till sist började i alla fall luften bli varmare igen och färden blev angenäm.
Vägen, TF-51, förde mig tillbaka till La Camilla där Etapp 1 börjat nästan fyra timmar tidigare. Klockan närmade sig 16:30 och jag beslutade mig för att återvända till Free Motion och avsluta dagen. Färden ner mot Los Christianos följde samma transportsträcka som på utfärden, med kvällstrafiken i full gång. Cykeln återförenades med sina kompisar och jag unnade mig en glass medan jag återigen väntade på bussen i kvällssolen.
Hacket vid 31 km är där jag råkade stoppa Strava
