Vad fina reaktioner! Bra att jag kollade tråden annars hade jag missat. Ville egentligen fråga nåt till nån smart happyfiskare som vet vad jag nyss hittade i ett gammalt övergiven fiskskjul. Men det kan vänta nu, ska först svara några respons. Det tar bara liiite tid på en smartphone med dåligt segt nätverk och kalla fingrar. Tror det fryser, inte mycket men nog att blod blir trögt och tjock som sirap. Ska svara i etapper för säkerthetskull, så har lite tålamod med mig för det tar tid!
Kristoffer R sa:
Ett litet subtilt skämt i tråden. Azog är namnet på en orch.
Hah, vad kul! Visste inte heller att Azog är en orch :)
Kristoffer R sa:
Tack för fortsatt underbar läsning!
Fiskekortsförvirringen och följdfunderingarna var mer okända för mig som fiskat en gång i hela mitt liv. Snart kommer väl en app med GPS och Swishbetalning och ordnar upp det hela. ”Napp” skall den heta.
Tack för inspiration! Häromdagen tog jag mitt tält inköpt 1999 och en sovsäck som nån glömt i mitt hem och vandrade ut och provade naturen. Nu letar jag febrilt efter mina försvunna cykelpackväskor. Nånstans måste man börja!
Härligt! Grattis och tack för att du delar med dig!
Martin_PkrftSrge sa:
Kan ni inte ta debatten om fiskekort någon annanstans? Det är väl upp till Yonna hur hon gör med det. Låt oss njuta av hennes berättelser om paddling, cykling och fiske istället.
Tack Martin! Egentligen skulle tråden inte finnas utan dig, eller utan din lilla packraftbutik. Min pojkvän Robert älskade gamla bilar, motorcyklar och båtar, så när han dog och jag ville strö ut sin aska mitt i fjällen, var det helt klart att resan dit måste vara med en gammal bil, motorcykel, kajak och en cykel för det sista är jag och han älskade mig. Gamla Golf har jag nog så det var inget problem; motorcykel var lite besvärligt för jag har inget motorcykelkörkort men äsch den lilla detaljen struntade jag i, jag har ju kört motor många gånger så jag tog hans tjocka BMW och det gick bra. Båten var däremot inte så enkelt för jag kunde inte ta med kajaken på motorcykeln och ville inte heller lämna den nånstans mitt i fjällen. Ville även att vår sista resa skulle vara en lång enkelresa, ville inte paddla tillbaka till bilen, det kändes fel. Var också rädd att jag skulle aldrig klara resan om jag kunde lätt köra hem igen för det är jättejobbigt att strö ut askan från nån man älskar. Så kajaken var ingen option.
Och då hittade jag Martins lilla företag på nätet. Det var lätt och billigt att hyra en packraft, jag kunde skicka den tillbaka var och när som helst och det gick ju utmärkt att ta med på en fatbike. Enda sak var att jag hade aldrig paddlat en packraft. Men det finns ju YouTube så jag kollade en bikeraft video, tyckte det var jättekul, hyrde en packraft och började den cirka 6 veckor långa resan. Den sista resan tillsammans med Robert, men det var också början av ett nytt liv för jag älskade packrafts stora frihet, det passade mig perfekt. Okej, det var inte lätt att stå helt okunnig mitt i fjällen med en tjock fattie och raft, men också det passade mig för jag är ju liten galen.
Nästa uppdrag var att hitta nån som var också liten galen och vilja följa med på ett stort äventyr så då hittade jag Happy och fick tråden sitt liv. Så Martin, utan dig var det ingen galen packrafttråd! Tack för detta :)
Oops, det blev en lång tråkigt berättelse, var inte meningen, ville bara tacka Martin. Måste snart hitta några bilder för att pigga upp texten ..
Här några bilder från min första fatraftresa. Det var då jag insåg att en packraft passar perfekt ihop med mig; vildmark, uteliv, ensamhet, tält, fatbike, packraft, smutsiga skor .. stor frihet- och äventyrkänsla :)
