Stål!

  • Trådstartare Trådstartare evo
  • Start datum Start datum
Stål!
IMG_1711.jpeg
Vinterns partsbinsbuild är klart! Äldst är pedalerna och sadeln som nog är 24 år gamla. Växlarna, skivorna och styre har tre-fyra år på nacken. Fälgar, ekrar, ramväska är ett par år gamla. Övrigt fick bli nytt men nästan bara reafynd. Sadelstolpen lånad, ska utvärdera om jag vill ha rak eller setback.

Hoppas på många äventyr på denna i sommar där man kanske kan bidra till trä- och strenbrotråden!
 
Senast ändrad:
Stål!
Visa bilaga 688915
Vinterns partsbinsbuild är klart! Äldst är pedalerna och sadeln som nog är 24 år gamla. Växlarna, skivorna och styre har tre-fyra år på nacken. Fälgar, ekrar, ramväska är ett par år gamla. Övrigt fick bli nytt men nästan bara reafynd. Sadelstolpen lånad, ska utvärdera om jag vill ha rak eller setback.

Hoppas på många äventyr på denna i sommar där man kanske kan bidra till trä- och strenbrotråden!
Jag har kommit ungefär så här långt

20240316_165952.jpg
 
Stål!
Jag brukar fundera på det här med styvhet ganska ofta, men är inte säker på att jag hade gjort det om jag inte hängt på Happy faktiskt. Det där ”flexet” som ”alla” tycker är så tydligt i äldre stålramar, har jag aldrig riktigt känt. Ibland tror jag att det är något fel på mig, eftersom jag tycks missa något som verkar så lätt att upptäcka.

Om man inte är känslig för flex så har man tur! Då kan man köra fina, gamla stålram utan problem.

Däremot upplever jag en väldigt tydlig skillnad mellan stål- och kolfibergafflar, och står jag upp och bryter (så cyklar jag oftast i uppförsbackar) blir det än mer uppenbart. Däremot är jag inte säker på att det är bättre med kolfiber eller bättre med stål. Det är helt enkelt olika.

Vid gafflar ger konstruktionen ännu större skillnader än vid ramen. Den finaste stålräser jag har haft hade, tyvärr, en alugaffel. Aluminium är en dålig val till gafflar: för styv. Min första kolfibergaffel var också för styv. Den var lite bättre än alugaffeln, men jag kände för mycket vibrationer i händerna för att resten av cykeln var mycket styvare, framförallt ahead stam isf quill ger mindre dämpning. Nästan alla tidiga gafflar i kolfiber var för styva (eller brött). Moderna kolfibergafflar har liknande komfort som en fin, gammal stålgaffel men är mycket styvare i sidled. Så jag skulle säga bättre, men frågan är kanske om man vill har kol på en stålräser.
 
Stål!
Om man inte är känslig för flex så har man tur! Då kan man köra fina, gamla stålram utan problem.



Vid gafflar ger konstruktionen ännu större skillnader än vid ramen. Den finaste stålräser jag har haft hade, tyvärr, en alugaffel. Aluminium är en dålig val till gafflar: för styv. Min första kolfibergaffel var också för styv. Den var lite bättre än alugaffeln, men jag kände för mycket vibrationer i händerna för att resten av cykeln var mycket styvare, framförallt ahead stam isf quill ger mindre dämpning. Nästan alla tidiga gafflar i kolfiber var för styva (eller brött). Moderna kolfibergafflar har liknande komfort som en fin, gammal stålgaffel men är mycket styvare i sidled. Så jag skulle säga bättre, men frågan är kanske om man vill har kol på en stålräser.
Tja, jag känner inte flexet helt enkelt. Tar i som fan men ingen direkt skillnad. @HåkanC brukar referera till något test (i tidningen Tour, gissar jag.. ?) där man maskerade ramar av olika material och kollade om cyklisterna kände vilken som var vilken. Gick väl sådär, vad jag minns.

Är nog mycket ”snake oil” i detta, och Happy är fullt av förståsigpåare som vet bäst, och tror att deras val alltid är det ”bästa” valet. Tänker jag.

Det mesta sitter nog i benen på cyklisten, enna.
 
Stål!
Tja, jag känner inte flexet helt enkelt. Tar i som fan men ingen direkt skillnad. @HåkanC brukar referera till något test (i tidningen Tour, gissar jag.. ?) där man maskerade ramar av olika material och kollade om cyklisterna kände vilken som var vilken. Gick väl sådär, vad jag minns.

Är nog mycket ”snake oil” i detta, och Happy är fullt av förståsigpåare som vet bäst, och tror att deras val alltid är det ”bästa” valet. Tänker jag.

Det mesta sitter nog i benen på cyklisten, enna.

Bra moderna ram kan känna väldigt lika, oberoende av rammaterial. Gamla, lätta stålram flexar nästan alltid mer än moderna ram. Och gamla delar, framförallt quill-stam, flexar mycket. Det finns mycket snake oil, framförallt kring stålram, men det finns också några generella trend. Sen kan man, såklart, tycka om olika saker.
 
Stål!
Bra moderna ram kan känna väldigt lika, oberoende av rammaterial. Gamla, lätta stålram flexar nästan alltid mer än moderna ram. Och gamla delar, framförallt quill-stam, flexar mycket. Det finns mycket snake oil, framförallt kring stålram, men det finns också några generella trend. Sen kan man, såklart, tycka om olika saker.
Jsg är extremt tveksam att någon skulle kunna avgöra rammaterial i ett blindtest.

Tror det är klokt att prata om specifika ramar istället för att generalisera ett beteende utifrån materialval
 
Stål!
Jsg är extremt tveksam att någon skulle kunna avgöra rammaterial i ett blindtest.

Tror det är klokt att prata om specifika ramar istället för att generalisera ett beteende utifrån materialval

För nya cyklar håller jag med, så det är inte rammaterialet själva som gör skillnaden.

Alla räsercyklar i stål som jag har provat kring 30 år sen flexade klart mer än moderna räsercyklar.

För mer biffiga cyklar kan det vara annorlunda. Men vanliga nederländska cyklar, som de flesta på den tiden, hade stålrör med små diameter jämfört med moderna cyklar. Med mycket packning eller någon på pakethållaren flexade cykeln mycket. Igen, för att vara tydligt, inte direkt orsakad av rammaterial, men vi pratade om gamla stålcyklar.

EDIT: for att vara extra tydligt: jag känner ingen skillnad mellan mina MTB ramar i stål och kolfiber.
 
Stål!
Alltså, jag tror ju att du har rätt om ramarna men tror du inte att största anledningen till flexet var att du var jättemycket starkare för 30 år sen?

Nej. Mina ben var kanske starkare, men resten av min kropp klart inte. Tror att även mina ben är starkare nu av mycket SS cykling på branter i skogen. Jag var dock bättre trånad då.

Nu minns jag inte när det var sist jag provade en gammal stålräser. Tyvärr sålde jag min fina Koga-Miyata FullPro och har jag min första (enda) aluräser med för styv kolgaffel kvar.
 
Stål!
Tja, jag känner inte flexet helt enkelt. Tar i som fan men ingen direkt skillnad. @HåkanC brukar referera till något test (i tidningen Tour, gissar jag.. ?) där man maskerade ramar av olika material och kollade om cyklisterna kände vilken som var vilken. Gick väl sådär, vad jag minns.
Nu gällde ju det testet inte om cyklisterna uppfattade mer eller mindre flex
Utan vilken skillnad det var i komfort mellan cyklarna.
Cyklarna hade inte endast maskerade ramar de var även likadant utrustade, hjul, däck, sadel, stolpe, stam och styre. Allt för att minimera inflytandet från fördomar och förutfattade meningar hos cyklisterna.
Läs mer själva
och förstås även

Är nog mycket ”snake oil” i detta, och Happy är fullt av förståsigpåare som vet bäst, och tror att deras val alltid är det ”bästa” valet. Tänker jag.
Visst är det så.
Rammaterialsfixeringen är cykelnördarnas motsvarighet till HiFinördarnas sladdfånerier
 
Stål!
Nu gällde ju det testet inte om cyklisterna uppfattade mer eller mindre flex
Utan vilken skillnad det var i komfort mellan cyklarna.
Cyklarna hade inte endast maskerade ramar de var även likadant utrustade, hjul, däck, sadel, stolpe, stam och styre. Allt för att minimera inflytandet från fördomar och förutfattade meningar hos cyklisterna.
Läs mer själva
och förstås även


Visst är det så.
Rammaterialsfixeringen är cykelnördarnas motsvarighet till HiFinördarnas sladdfånerier
Asch. Det finns värre inom den kategorin.
IMG_2470.jpeg
Transrotor Artus FMD DO turntable — $150,000, 220 kg (485 lbs).

Utan tvekan är man inte riktigt klok.
 
Stål!
Nu gällde ju det testet inte om cyklisterna uppfattade mer eller mindre flex
Utan vilken skillnad det var i komfort mellan cyklarna.
Cyklarna hade inte endast maskerade ramar de var även likadant utrustade, hjul, däck, sadel, stolpe, stam och styre. Allt för att minimera inflytandet från fördomar och förutfattade meningar hos cyklisterna.
Läs mer själva
och förstås även


Visst är det så.
Rammaterialsfixeringen är cykelnördarnas motsvarighet till HiFinördarnas sladdfånerier
Just det, så var det. Men mer flex brukar väl tolkas som mer komfort, när det gäller stål kontra kolfiber i alla fall.
 
Stål!
Imorgon blir det vårpremiär utomhus för både cykel och husse. Ett bygge från hösten 2019, Niner RLT steel-ram. Med lite extra mek och byte av bakre växelväljare + long cage från Garbaruk har den 46/30 fram och 11-40 bak.
Nytt för i år är 170-vev istället för som tidigare 175 (trodde jag ville ha långa vevar men kortare känns bättre) , nytt styre Deda Gera och förhoppningsvis äntligen en tillräckligt smal sadel, en SMP Well gel i slankaste utförandet.
20240329_160914.jpg
 
Stål!
Imorgon blir det vårpremiär utomhus för både cykel och husse. Ett bygge från hösten 2019, Niner RLT steel-ram. Med lite extra mek och byte av bakre växelväljare + long cage från Garbaruk har den 46/30 fram och 11-40 bak.
Nytt för i år är 170-vev istället för som tidigare 175 (trodde jag ville ha långa vevar men kortare känns bättre) , nytt styre Deda Gera och förhoppningsvis äntligen en tillräckligt smal sadel, en SMP Well gel i slankaste utförandet. Visa bilaga 689123
Cool hoj, ser väldigt hi-tech ut. Galen sadel, som en Concorde.
 
Stål!
Detta är min största kognitiva dissonans.
Håller intellektuellt med men kan inte släppa att stål och kol "känns" som om de borde vara bekvämare.

Jag lägger till i debatten att jag har två racers, en modern stålram (med kolfibergaffel), och en i kolfiber (från samma år som stålisen, 2019), vilka känns märkvärdigt lika att cykla på. Det skiljer ett kilo (8,5 jmf 7,5 kg) i vikt dem imellan tack vare riktigt lätta hjul på stålisen, i övrigt väldigt liknande utrustning och sittposition. Stålisen är märkbart flexigare runt vevhuset, vilket manifesteras i lite kedjeskrap på växelföraren om jag ställer mig upp och gasar på, men detta gör i princip ingen skillnad i upplevelsen av hur det svarar.

Om jag inte hörde skrapet skulle jag ha svårt att säga vilken av cyklarna jag satt på.
 
Tillbaka
Topp