Sverigetempot 2021
- Trådstartare kitzblitz
- Start datum
marr
Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Han kör superidioten och vänder i smygehuk för varje stämpling.
BJS
Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Han får en urladdad garmin och måste navigera på vägnötter skrivna på farsi.
Manurhin2
Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Mähhh, det är ju bara rakt fram.
BJS
Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Han kan väl få lite felaktiga nötter då?!
Sverigetempot 2021
Eller göra allt bakochfram, starta dödstrött med ont överallt, börja med målgångsölen. Klippa ihop en film och vänta på tusen visningar innan han får rulla iväg. Framförallt måste han alltid cykla med en kompis. Oavsett vem han väljer drar det ner tempot.
Manurhin2
Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Att han har en tröskel runt 400w och dessutom klarar av att ligga, relativt, högt i ansträngning länge är fruktansvärt imponerande.
Lika imponerande tycker jag det är att sitta still på en cykel i evigheter, lika alla deltagare i Sverigetempot.
Verkar inte riktigt vara min kopp, heller.
Lika imponerande tycker jag det är att sitta still på en cykel i evigheter, lika alla deltagare i Sverigetempot.
Verkar inte riktigt vara min kopp, heller.
bigmollo
Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Ja jäklar vad snackig han var! ? Hälsa honom från mig.
SvenC
Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Många bokstäver blev det, men det var många kilometer också.
Jag tog flyget till Kiruna på onsdagen och laddade upp med några IPA och hamburgare på Bishops Arms. Dagen efter tog jag tåget till Katterjokk. Jag hade bokat ett rum på Artic Lodge. Hon som hade hand om det var mer intresserad av sin egen yogaträning än att se till att gästerna fick tillgång till sitt boende så det tog ett tag tills jag kunde packa upp och förbereda cykeln inför turen. De fanns ingen restaurang i närheten utan bara en liten COOP och det därför blev det lite nödhandling för att ha något till frukost. När jag fått ihop cykeln tog jag en testrunda till Björkliden och käkade middag på hotell Fjället.
Vid starten var det lite kyligt och jag var klädd för högre temperaturer som skulle komma senare på dagen vilket gjorde att jag frös och drog därför på lite extra och hängde på tätklungan som leddes av ett gäng australiensare. Det gick ganska fort, en efter en droppade av, och jag insåg efter några mil att det gick för fort så jag släppte också - det var ju drygt 210 mil kvar. Efter ett tag kom en kille ifatt som trampade på ganska bra, och jag tog rygg på honom och åkte med.
Det var gynnsamma vindar vilket resulterade i en medelfart på 37 km/h fram till Kiruna. En snabb stämpling och sen vidare.
Hela vägnätet runt Kiruna är under ombyggnad på grund av flytten så gps-spåret stämde inte. Ville man vara snabb så kunde man följa ringvägen runt stan men jag hade behov av att fylla på med energi så jag svängde in mot stan och Circle K.
När jag stod där kommer australiensarna in som hade kört lite vilse. Medan jag tryckte i mig en kaffe och bulle stod vi och snackade lite. Funderade på om jag skulle vänta på dem för att slå följe men det verkade som att de skulle stanna för en långfika så jag drog vidare solo. Det var inte helt lätt att komma ut ur stan. Jag hamnade i ett industriområde och fick klättra över ett staket och en liten bäck för att komma på rätt spår.
I Gällivare tankade jag upp med en pizza inför kvällen.
Nästa ställe var Jokkmokk 12 mil bort och jag var inte säker på att hinna dit så länge något var öppet. Nästa tänkbara vattenhål därefter var Arvidsjaur ytterligare 15 mil bort. Jag kom dock fram till Jokkmokk precis innan stängning så jag kunde fylla på förråden.
När jag stod där kom australiensarna in och det visar sig att de hade bokat hotellrum. De var färdigcyklade för dagen.
Att cykla genom den norrländska vildmarken i midnattssol var helt fantastiskt. Rätt var det var så hörde jag göken och lite längre fram såg jag den sittandes på en grankvist vid vägkanten. Det kändes som att den hejade på. Även om solen inte går ner under den delen av året, sjunker temperaturen. Från cirka 30 grader tidigare på dagen, sjönk temperaturen till ca 5 grader. Framemot småtimmarna började jag bli ganska mosig. Så fort man stannade blev man omedelbart anfallen av alla möjliga mygg och andra aggressiva insekter så någon vilostund var inte och tänka på. Framemot 5-tiden gick solen upp över trädtopparna och började värma lite. Jag hittade en parkeringsficka några mil innan Arvidsjaur som var solbelyst och la mig ner för en ”power nap”. Insekterna irriterade så det blev inte mer än slummer. Plötsligt hörde jag röster, dessutom röster som jag kände igen. ”Vad är dröm och vad är verklighet?” Jag avfärdade som en dröm men rösterna återkom. Jag reste mig upp och där kom bröderna Mölleborn cyklandes. Så det var bara att hopa upp på hojen och åka med till Arvidsjaur. Vi checkad in på Frasses uteservering och sov lite medans vi väntade på att macken skulle öppna.
Några mil efter Arvidsjaur var vägen uppriven och bestod mest av makadam. Jag befarade att något skulle gå sönder och mycket riktigt - 100 meter innan vägarbetet slut hörde jag att bakhjulet punkterades.
På väg in mot Storuman så drömde jag om oxfilé, pommesfrites och bea och tänkte att när jag kommer till Storuman ska det f*n ätas. Rullade in på det lokala grillhaket och beställde en lövbiff, pommes och bea. Efter knappt halva tallriken tog det tvärstopp. Det gick inte att få ner en endaste pommes mer. Det har hänt mig förr, att kroppen skriker efter energi men huvudet och magen säger tvärt nej. Det är ganska frustrerande men inte så mycket att göra åt. Jag piggnade i alla fall till av energin som jag lyckades få i mig och rullade vidare mot Vilhelmina. På vägen passerar man en hel del älvar och sjöar utmed E45. Det var fortfarande ganska varmt och jag letade efter ett diskret ställe för ett snabbdopp. Hittade inget anständigt utan stannade vid Vojmåns camping och plaskade med fötterna i älven en stund.
Stannar till på Circle K i Vilhelmina och fyllde på förråden inför natten. När jag anlände Hoting strax efter midnatt, såg jag några skära elefanter dansa schottis på vägen och bestämde mig för att försöka hitta något ställe att slagga på. Åkte till busstationen i hopp om att det finns en randovänlig busskur men fann att väntsalen i stationshuset var olåst och tog med cykeln in och la mig på en bänk. Vaknade av att ett par tonårstjejer gick genom rummet och sa hej.
Vid Strömsund ville inte magen vara med längre utan vände sig ut och in. Rullade vidare med knapp styrfart mot Östersund och kom fram vid 8-tiden på morgonen. Fick tag på drop-bagen och en efterlängtad dusch. Det fanns inget rum iordning så jag fick vänta lite på att få sova. Så småningom fick jag och Max tillgång till ett rum där jag kraschade i sängen. Satte klockan på 3 timmar och vaknade då pigg som en mört. Packade ihop grejorna, smörjde kedjan, åt en pastalunch och for sedan söder ut.
Magen hade återhämtat sig och började fungera normalt igen. Det blev en glass i Svenstavik.
Därefter två hamburgare i Åsarna - en i magen och en i ryggfickan för kommande behov. I backarna upp mot Klövsjö börjar det kännas ordentligt i trampdynorna och värre blev det upp till Vemdalsskalet. Så fort jag kom till en uppförsbacke och farten gick ned blev jag attackerad av bromsar som äter stora köttstycken ur vaderna. Jag förstår inte hur de gör men det hjälper i alla fall inte att spurta ifrån dem - de hänger med utan problem upp till 40 Km/h. Det rullade på ned till Sveg där det blev påfyllning av energi inför natten Träffade på Max och slog följe med honom ett tag men eftersom han körde fixie så hade vi helt olika rytm och vi skildes åt efter ett par mil.
Framemot morgonkvisten började jag bli ganska mosig. När jag cyklade förbi en begravningsplats mitt ute i skogen https://www.svenskakyrkan.se/mora/ulvsjo-kyrkogard, stannade jag till. Det fanns ett litet kapell som var öppet och jag tog med cykeln in, bad en bön att benen skulle piggna till och la mig i guds händer under en timme. Det fungerade!
Rullade in i Älvdalen strax före kl. 7 och svängde in på hotellet för att köpa in mig på en hotellfrukost. Den gick de back på.
Strax norr om Vansbro började ögonen gå i kors. Hittade ett vindskydd på en rastplats där jag knoppade in i en halvtimme.
Innan Vansbro kom regnet! GPS´n blir alltid knasig i regn och det blev lite felkörning men det redde ut sig. En macka och yoghurt i Vansbro
och sen vidare söder ut. Vägen mellan Nås och Säfsen är väldigt vacker och jag fick sällskap med en lokal cyklist som var ute på en träningsrunda och berättade historier om byarna som vi passerade. Jag berättar historier om randolopp.
Vägen mellan Grythyttan och Karlskoga är nog väldigt fin, men nu var det mörkt samtidigt som jag var trött och hungrig. Det kändes som en evighet innan jag rullade in i Karlskoga. Träffade på Max igen och en av tyskarna. Vi var alla ute efter en plats för en ”power nap”. Max la sig på baksidan av macken och själv hittade jag en plats på en bänk. Circle K i Karlskoga visade sig vara en samlingsplats för traktens motorburna ungdom och det blev ett jä*la oväsen. Jag insåg snabbt att det inte skulle bli någon vila och fortsatte därför mot Degerfors.
Svängde in på den lokala macken för att se om de fanns några randovänliga hyrsläp, men icke, bara öppna släp utan kåpa. Körde igenom ett bostadsområde och såg att dörren till ett cykelförråd stod olåst. Jag tog med cykeln in, stängde dörren och la mig att golvet och slumrade till. Vaknade av att något biter mig på halsen. I mitt förvirrade tillstånd fick jag för mig att det var en råtta vilket det givetvis inte var men det kändes olustigt att ligga kvar och jag fortsatte därför.
Någonstans i närheten av Gullspång började allt kännas ganska meningslöst; Varför gör man detta? Jag var trött och det var kallt och fuktigt. Jag hade tappat orienteringen, visste inte var jag var, följde bara GPS´n slaviskt utan att reflektera. Stannade till på en liten grusväg för att dö. Kröp ner i en sopsäck som jag hade med men den var lite för kort så för att få lite mer insektsskydd skar jag två hål i botten och stack ut fötterna för att täcka överkroppen. Utskälld av ett rådjur som tyckte att jag inkräktade på hans revir återuppstod jag från de döda.
Efter ett tag gick solen upp och började värma både kropp och själ. Stannade till vid Norrqvarns Hotell och Konferens och köpte in mig på en hotellfrukost.
Nu återvände livslusten och det rullade på ganska bra till Skövde där det blev lite lunch på Circle K. Bröt mig uppför backen till Simsjön.
Rullade genom Falköping och ut på banvallen. Det var motvind och benen var trötta. Jag såg framför mig en oändligt lång och enformig eftermiddag. Stannade till vid ICA i Åsarp för proviantering. När jag stod där och käkade skymtade jag Martin och spurtade ikapp med en halväten ostfralla i munnen. Det visade sig att resten av snabbgänget var bakom. Vi åkte och pratade tills de andra var i fatt och då ökade farten till runt 35 km/h. Jag låg i svansen och funderade på hur länge jag skulle orka hänga i. Jag har en regel när jag kör rando att aldrig gå över 80% i puls, i alla fall inte någon längre tid, och nu låg jag långt över detta. För att ha varit tråkigt och enformig var det nu inspirerande och kul så jag hängde på. En snabb stämpling i Ulricehamn och sen på det igen.
Efter Tranemo tackade jag för draghjälpen och släppte. Anton Lind, en tysk och ytterligare en person kom ifatt mig vid Sjötofta. Jag hängde på, tysken envisades med att ligga i spets och dra och det gick ganska ryckigt men det var skönt att få draghjälp. Anton släppte efter ett tag eftersom han skulle sova hos några släktingar i närheten.
Några mil innan Hyltebruk börjar det att regna. Enligt SMHI skulle det inte regna så jag tänkte att det blir nog inte så mycket men efter ett tag öppnade sig himlen och regnet vräkte ned. Jag funderar på vad jag skulle göra, ögonen gick i kors. Att hitta en lämplig sovplats mitt i mörka Småland mitt i natten och regnet öser ner skulle inte bli lätt (efteråt fick jag höra att Max hade tillbringat några timmar i en olåst traktor). Följde med de andra till Pensionat Sågknorren där de bokat boende. Det visade sig finnas ett ledigt rum och dessutom var den välsorterade baren öppen. Ett enkelt beslut! Efter ett par IPA kraschade jag i sängen. Vaknade vid 3 tiden och tittade ut, jippi - regnet hade upphört. När jag tog på mig cykelbyxorna, rann vattnet utefter benen men jag tänkte att de torkar väl på vägen.
Vid Simlångsdalen blev kom Jonathan S + två till ikapp mig. Jag hänger på men det visade sig snart att de andra två var ganska möra och stannade. Jonathan och jag fortsatte men efter en uppförsbacke släppte även Jonathan och jag fortsatte solo.
Rullade vidare i ganska bra fart till Preem Laholm där det blev frukost.
Max satt redan där för att smörja kråset. Vi höll ihop uppför Hallandsåsen. Uppe på toppen av backen kom Jonathan ifatt oss. I nedförsbacken hängde Max med sin Fixe inte med. Jonathan räknade och kom fram till att om han kan hålla 30 km/h i snitt de kvarvarande 12 milen skulle han klara distansen under 100 timmar. Jag var tveksam till om jag skulle klara av det men lovade att göra mitt bästa – resten var upp till honom. Jag ökade farten till strax över 30 men efter några kilometer orkade inte Jonathan följa utan släppte. Jag kände mig pigg och stark och funderade då på hur jag skulle göra - bränna järnet de sista 10 milen och komma fram en halvtimma tidigare eller vänta in Jonathan och få en trevlig avslutning på turen. Jag bestämde mig för det sista alternativet. Efter några mil kommer vi ifatt bröderna Mölleborn och gjorde sällskap. Ett par kilometer innan Smygehamn drog jag igång en spurt, ingen hängde på, men jag fortsatte ändå in i mål. Rullade in på 124 timmar och 53 minuter.
Jag fick tag på min väska, duschade och bytte om till civila kläder. Därefter gick jag till Smygehus hotell och beställde en efterlängtad IPA.
Började med en bakad krabbrilette som förrätt och sen en cannelloni med skogssvamp som huvudrätt. Bröderna Mölleborn kom och gjorde mig sällskap med varsin kötträtt. När vi har ätit och druckit färdigt och kom ut på gatan säger Mollo, ”det skulle vara gott med lite middag”, Calle och jag instämde och så gick vi tvärs över gatan till den lokala pizzerian och beställde varsin pizza.
Jag sov till 09:30 dagen efter och fick därefter kontakt med en göteborgare som beställt en taxi till Malmö. Jag hängde på och blev avsläppt på Sturup där jag precis hann med ett flyg till Arlanda.
Sammantaget var det en otrolig fin tur. Förutom ont i trampdynorna vid Vemdalsskalet och lite tendenser till skavsår på höger sittben så hade jag inga som helst problem. Inga tekniska problem förutom en punktering. Första och sista dagen var jag som piggast vilket gjorde att det blev en bra start och en fin avslutning.
Jag hade med mig lite verktyg, tape etc. samt 2 reservslangar, en långärmad jacka, regnjacka, lösben, vind/reflexväst, skoöverdrag, långfingrade handskar, underställtröja, extra buff samt en sopsäck. Jag använde alla kläder, sopsäcken och en slang. Jag saknade inget.
Tack Peter T och övriga funktionärer för ett otroligt bra och väl genomfört arrangemang samt ett väl genomtänkt vägval.
Katterjokk-Östersund
Östersund-Smygehuk (Det är något fel med pulsen)
Jag tog flyget till Kiruna på onsdagen och laddade upp med några IPA och hamburgare på Bishops Arms. Dagen efter tog jag tåget till Katterjokk. Jag hade bokat ett rum på Artic Lodge. Hon som hade hand om det var mer intresserad av sin egen yogaträning än att se till att gästerna fick tillgång till sitt boende så det tog ett tag tills jag kunde packa upp och förbereda cykeln inför turen. De fanns ingen restaurang i närheten utan bara en liten COOP och det därför blev det lite nödhandling för att ha något till frukost. När jag fått ihop cykeln tog jag en testrunda till Björkliden och käkade middag på hotell Fjället.
Vid starten var det lite kyligt och jag var klädd för högre temperaturer som skulle komma senare på dagen vilket gjorde att jag frös och drog därför på lite extra och hängde på tätklungan som leddes av ett gäng australiensare. Det gick ganska fort, en efter en droppade av, och jag insåg efter några mil att det gick för fort så jag släppte också - det var ju drygt 210 mil kvar. Efter ett tag kom en kille ifatt som trampade på ganska bra, och jag tog rygg på honom och åkte med.
Hela vägnätet runt Kiruna är under ombyggnad på grund av flytten så gps-spåret stämde inte. Ville man vara snabb så kunde man följa ringvägen runt stan men jag hade behov av att fylla på med energi så jag svängde in mot stan och Circle K.
I Gällivare tankade jag upp med en pizza inför kvällen.
Att cykla genom den norrländska vildmarken i midnattssol var helt fantastiskt. Rätt var det var så hörde jag göken och lite längre fram såg jag den sittandes på en grankvist vid vägkanten. Det kändes som att den hejade på. Även om solen inte går ner under den delen av året, sjunker temperaturen. Från cirka 30 grader tidigare på dagen, sjönk temperaturen till ca 5 grader. Framemot småtimmarna började jag bli ganska mosig. Så fort man stannade blev man omedelbart anfallen av alla möjliga mygg och andra aggressiva insekter så någon vilostund var inte och tänka på. Framemot 5-tiden gick solen upp över trädtopparna och började värma lite. Jag hittade en parkeringsficka några mil innan Arvidsjaur som var solbelyst och la mig ner för en ”power nap”. Insekterna irriterade så det blev inte mer än slummer. Plötsligt hörde jag röster, dessutom röster som jag kände igen. ”Vad är dröm och vad är verklighet?” Jag avfärdade som en dröm men rösterna återkom. Jag reste mig upp och där kom bröderna Mölleborn cyklandes. Så det var bara att hopa upp på hojen och åka med till Arvidsjaur. Vi checkad in på Frasses uteservering och sov lite medans vi väntade på att macken skulle öppna.
Några mil efter Arvidsjaur var vägen uppriven och bestod mest av makadam. Jag befarade att något skulle gå sönder och mycket riktigt - 100 meter innan vägarbetet slut hörde jag att bakhjulet punkterades.
På väg in mot Storuman så drömde jag om oxfilé, pommesfrites och bea och tänkte att när jag kommer till Storuman ska det f*n ätas. Rullade in på det lokala grillhaket och beställde en lövbiff, pommes och bea. Efter knappt halva tallriken tog det tvärstopp. Det gick inte att få ner en endaste pommes mer. Det har hänt mig förr, att kroppen skriker efter energi men huvudet och magen säger tvärt nej. Det är ganska frustrerande men inte så mycket att göra åt. Jag piggnade i alla fall till av energin som jag lyckades få i mig och rullade vidare mot Vilhelmina. På vägen passerar man en hel del älvar och sjöar utmed E45. Det var fortfarande ganska varmt och jag letade efter ett diskret ställe för ett snabbdopp. Hittade inget anständigt utan stannade vid Vojmåns camping och plaskade med fötterna i älven en stund.
Stannar till på Circle K i Vilhelmina och fyllde på förråden inför natten. När jag anlände Hoting strax efter midnatt, såg jag några skära elefanter dansa schottis på vägen och bestämde mig för att försöka hitta något ställe att slagga på. Åkte till busstationen i hopp om att det finns en randovänlig busskur men fann att väntsalen i stationshuset var olåst och tog med cykeln in och la mig på en bänk. Vaknade av att ett par tonårstjejer gick genom rummet och sa hej.
Vid Strömsund ville inte magen vara med längre utan vände sig ut och in. Rullade vidare med knapp styrfart mot Östersund och kom fram vid 8-tiden på morgonen. Fick tag på drop-bagen och en efterlängtad dusch. Det fanns inget rum iordning så jag fick vänta lite på att få sova. Så småningom fick jag och Max tillgång till ett rum där jag kraschade i sängen. Satte klockan på 3 timmar och vaknade då pigg som en mört. Packade ihop grejorna, smörjde kedjan, åt en pastalunch och for sedan söder ut.
Magen hade återhämtat sig och började fungera normalt igen. Det blev en glass i Svenstavik.
Framemot morgonkvisten började jag bli ganska mosig. När jag cyklade förbi en begravningsplats mitt ute i skogen https://www.svenskakyrkan.se/mora/ulvsjo-kyrkogard, stannade jag till. Det fanns ett litet kapell som var öppet och jag tog med cykeln in, bad en bön att benen skulle piggna till och la mig i guds händer under en timme. Det fungerade!
Rullade in i Älvdalen strax före kl. 7 och svängde in på hotellet för att köpa in mig på en hotellfrukost. Den gick de back på.
Innan Vansbro kom regnet! GPS´n blir alltid knasig i regn och det blev lite felkörning men det redde ut sig. En macka och yoghurt i Vansbro
Vägen mellan Grythyttan och Karlskoga är nog väldigt fin, men nu var det mörkt samtidigt som jag var trött och hungrig. Det kändes som en evighet innan jag rullade in i Karlskoga. Träffade på Max igen och en av tyskarna. Vi var alla ute efter en plats för en ”power nap”. Max la sig på baksidan av macken och själv hittade jag en plats på en bänk. Circle K i Karlskoga visade sig vara en samlingsplats för traktens motorburna ungdom och det blev ett jä*la oväsen. Jag insåg snabbt att det inte skulle bli någon vila och fortsatte därför mot Degerfors.
Svängde in på den lokala macken för att se om de fanns några randovänliga hyrsläp, men icke, bara öppna släp utan kåpa. Körde igenom ett bostadsområde och såg att dörren till ett cykelförråd stod olåst. Jag tog med cykeln in, stängde dörren och la mig att golvet och slumrade till. Vaknade av att något biter mig på halsen. I mitt förvirrade tillstånd fick jag för mig att det var en råtta vilket det givetvis inte var men det kändes olustigt att ligga kvar och jag fortsatte därför.
Någonstans i närheten av Gullspång började allt kännas ganska meningslöst; Varför gör man detta? Jag var trött och det var kallt och fuktigt. Jag hade tappat orienteringen, visste inte var jag var, följde bara GPS´n slaviskt utan att reflektera. Stannade till på en liten grusväg för att dö. Kröp ner i en sopsäck som jag hade med men den var lite för kort så för att få lite mer insektsskydd skar jag två hål i botten och stack ut fötterna för att täcka överkroppen. Utskälld av ett rådjur som tyckte att jag inkräktade på hans revir återuppstod jag från de döda.
Efter ett tag gick solen upp och började värma både kropp och själ. Stannade till vid Norrqvarns Hotell och Konferens och köpte in mig på en hotellfrukost.
Rullade genom Falköping och ut på banvallen. Det var motvind och benen var trötta. Jag såg framför mig en oändligt lång och enformig eftermiddag. Stannade till vid ICA i Åsarp för proviantering. När jag stod där och käkade skymtade jag Martin och spurtade ikapp med en halväten ostfralla i munnen. Det visade sig att resten av snabbgänget var bakom. Vi åkte och pratade tills de andra var i fatt och då ökade farten till runt 35 km/h. Jag låg i svansen och funderade på hur länge jag skulle orka hänga i. Jag har en regel när jag kör rando att aldrig gå över 80% i puls, i alla fall inte någon längre tid, och nu låg jag långt över detta. För att ha varit tråkigt och enformig var det nu inspirerande och kul så jag hängde på. En snabb stämpling i Ulricehamn och sen på det igen.
Efter Tranemo tackade jag för draghjälpen och släppte. Anton Lind, en tysk och ytterligare en person kom ifatt mig vid Sjötofta. Jag hängde på, tysken envisades med att ligga i spets och dra och det gick ganska ryckigt men det var skönt att få draghjälp. Anton släppte efter ett tag eftersom han skulle sova hos några släktingar i närheten.
Några mil innan Hyltebruk börjar det att regna. Enligt SMHI skulle det inte regna så jag tänkte att det blir nog inte så mycket men efter ett tag öppnade sig himlen och regnet vräkte ned. Jag funderar på vad jag skulle göra, ögonen gick i kors. Att hitta en lämplig sovplats mitt i mörka Småland mitt i natten och regnet öser ner skulle inte bli lätt (efteråt fick jag höra att Max hade tillbringat några timmar i en olåst traktor). Följde med de andra till Pensionat Sågknorren där de bokat boende. Det visade sig finnas ett ledigt rum och dessutom var den välsorterade baren öppen. Ett enkelt beslut! Efter ett par IPA kraschade jag i sängen. Vaknade vid 3 tiden och tittade ut, jippi - regnet hade upphört. När jag tog på mig cykelbyxorna, rann vattnet utefter benen men jag tänkte att de torkar väl på vägen.
Vid Simlångsdalen blev kom Jonathan S + två till ikapp mig. Jag hänger på men det visade sig snart att de andra två var ganska möra och stannade. Jonathan och jag fortsatte men efter en uppförsbacke släppte även Jonathan och jag fortsatte solo.
Rullade vidare i ganska bra fart till Preem Laholm där det blev frukost.
Jag fick tag på min väska, duschade och bytte om till civila kläder. Därefter gick jag till Smygehus hotell och beställde en efterlängtad IPA.
Jag sov till 09:30 dagen efter och fick därefter kontakt med en göteborgare som beställt en taxi till Malmö. Jag hängde på och blev avsläppt på Sturup där jag precis hann med ett flyg till Arlanda.
Sammantaget var det en otrolig fin tur. Förutom ont i trampdynorna vid Vemdalsskalet och lite tendenser till skavsår på höger sittben så hade jag inga som helst problem. Inga tekniska problem förutom en punktering. Första och sista dagen var jag som piggast vilket gjorde att det blev en bra start och en fin avslutning.
Jag hade med mig lite verktyg, tape etc. samt 2 reservslangar, en långärmad jacka, regnjacka, lösben, vind/reflexväst, skoöverdrag, långfingrade handskar, underställtröja, extra buff samt en sopsäck. Jag använde alla kläder, sopsäcken och en slang. Jag saknade inget.
Tack Peter T och övriga funktionärer för ett otroligt bra och väl genomfört arrangemang samt ett väl genomtänkt vägval.
Katterjokk-Östersund
Östersund-Smygehuk (Det är något fel med pulsen)
Senast ändrad:
Sverigetempot 2021
Är det inte ta höger som gäller "en bit" efter Kiruna för att komma till Gällivare och därefter är det rakt fram?
Kör du bara rakt fram hamnar du väl till slut i Töre och
sedan i Bottenviken?
/Fedde
Sverigetempot 2021
@SvenC Suverän RR, gillar dubbelmiddagen och soppåsen med hål för fötterna. ?Magiskt att du letar platser att vila men ändå tenderar att ha väldigt bra fart framåt ensam. Ingen överraskning när man läst om tidigare prestationer, men ändå imponerande. Fint skrivet. Tack för att du tog dig tid.
nesvop
Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Kan dela min packlista, då det var första gången så hade jag lite väl mycket packning även om allt fick plats i ramväskan (som är ganska stor). Det blev ju överjävligt varmt + att jag tappade en flaska från cykeln och det tog lite tid att hitta en lösning som fungerade med flaskställen (måste ju vara en cykelflaska, annars ramlar den ur trots att den fästes in).
Saker markerade med *användes aldrig. Känner inte att jag hade behövt något mer, men skulle gärna ha haft lite lättare att hitta saker i mina väskor, skulle gärna slippa ha regnjackan i ryggfickan, ha lite saker som kunde varit skönt att ha lättillgängligt där istället. Tog ganska mycket bilder så ville ha telefonen ensam i en ryggficka för att kunna manövrera den smidigt.
Överrörsväska:
Smågodis/bars etc.
*ett par ark hushållspapper :-)
Ramväska:
Armvärmare
Benvärmare
*Buff
Buff
*Långa handskar
Väst
Kalsong
Powerbank 10000 mAh
USB nätadapter
Kablage till elektronik inklusive laddare till SRAM
Tandborste+tandkräm
Solkräm i stor sprayflaska (Eucerin SPF 50, sjukt bra och smidig, men jävligt stor...)
*Koffeintabletter
*Skoöverdrag
*Hjälmöverdrag
Extra tunn cykeltröja
Resorb
I fickor:
Telefon
Regnjacka
2 x 500 ml flaskor med resorb alternativt gatorade. Var ju jävligt varmt...
Lypsyl SPF 30
Solstift SPF 50 (för att kunna smörja in på utvalda ställen i farten).
Redan på cykeln:
Pump
Lysen + Garmin radar bak
Cykeldator
Vattenflaska 850 ml
Vattenflaska 650 ml (tappades dag 1... ersattes av 2 x 500 ml i jackfickorna)
Service-kit + *3 slang
Hämtade inte dropbagen, kom till östersund "för tidigt".
*I dropbag:en låg ett ombyte, en extra slang, energi till eventuell dag 4 nattkörning, mer alvedon.
Saker markerade med *användes aldrig. Känner inte att jag hade behövt något mer, men skulle gärna ha haft lite lättare att hitta saker i mina väskor, skulle gärna slippa ha regnjackan i ryggfickan, ha lite saker som kunde varit skönt att ha lättillgängligt där istället. Tog ganska mycket bilder så ville ha telefonen ensam i en ryggficka för att kunna manövrera den smidigt.
Överrörsväska:
Smågodis/bars etc.
*ett par ark hushållspapper :-)
Ramväska:
Armvärmare
Benvärmare
*Buff
Buff
*Långa handskar
Väst
Kalsong
Powerbank 10000 mAh
USB nätadapter
Kablage till elektronik inklusive laddare till SRAM
Tandborste+tandkräm
Solkräm i stor sprayflaska (Eucerin SPF 50, sjukt bra och smidig, men jävligt stor...)
*Koffeintabletter
*Skoöverdrag
*Hjälmöverdrag
Extra tunn cykeltröja
Resorb
I fickor:
Telefon
Regnjacka
2 x 500 ml flaskor med resorb alternativt gatorade. Var ju jävligt varmt...
Lypsyl SPF 30
Solstift SPF 50 (för att kunna smörja in på utvalda ställen i farten).
Redan på cykeln:
Pump
Lysen + Garmin radar bak
Cykeldator
Vattenflaska 850 ml
Vattenflaska 650 ml (tappades dag 1... ersattes av 2 x 500 ml i jackfickorna)
Service-kit + *3 slang
Hämtade inte dropbagen, kom till östersund "för tidigt".
*I dropbag:en låg ett ombyte, en extra slang, energi till eventuell dag 4 nattkörning, mer alvedon.
Fjärdebrunn
Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Stabilt Sven, lite som alltid.
mkallstrom
Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
En liten RR, skippar en del detaljer men varning för långrandighet ändå (det är som sagt många km). Reservation för att jag kommer ihåg platser och personer fel.
Cyklade med Christian och Rasmus (@chripers och @RE). Tanken var att ta oss till Smygehuk på runt 5 dagar, men vi hade inga ambitioner om att slå något rekord. Vår enda plan innan start var att ta oss till Östersund utan nattstopp och vi hade inga boenden bokade i förväg. Insåg under loppet att det var två år sedan jag cyklade längre än 28 mil, kanske inte helt optimal uppladdning.
Svag motvind från Riksgränsen, men stor klunga och rullade på väldigt enkelt till Kiruna. Letade upp mack för påfyllning av vatten, krångligt att hitta ut p g a vägarbeten, irrade runt i industriområden och blev tvungna att gå upp till vägen över sprängsten till slut för att komma tillbaka till spåret.
Bra fart mot Gällivare, men sen tappade jag orken lite. Det var varmt och min mage började krångla, mådde lite illa och hade svårt att äta. Sjukt varmt, vi stannade till i Porjus för att svalka oss i Luleälven (Rasmus badade med kläderna på) och fick lära oss från lokala kiosken att det inte var något problem att fylla vattenflaskorna med vatten från älven (det hade vi gjort ändå om vi inte hade hittat något ställe i Porjus). Kom igång efter ett tag och det kändes ok igen när vi närmade oss Jokkmokk. Fyllde på med vatten och mat på mack och körde vidare, nästa öppna stopp skulle bli Storuman.
Rullade på genom natten, skippade stopp i byar och städer eftersom inget ändå skulle vara öppet. Bitvis en del sömnighet, jag var tvungen att stanna till ett par gånger för att skaka om lite. Stannade till vid Auto-mat'n i Moskosel för att fylla på energi, jag mådde lite illa igen och hade ingen lust att äta något alls. Vid vägarbetet innan Sorsele cyklade vi om dom två norrmännen, som efter ett par punkor hade bestämt sig för att promenera. Pratade med dom senare i Storuman, det hade varit lite frustrerande för dom att se oss bränna på ganska snabbt och själva känna att dom inte kunde cykla alls utan att få punka.
I Sorsele letade vi efter någonstans att vila men det gick inte p g a alla knott och mygg, försökte bl a på en idrottsplats. Rasmus såg en hög med presenning och sa "man kanske kan krypa in under dom där", men vi cyklade vidare. Träffade Martin (@T0TTE) och Per som var nöjda med att ha hittat en toalett där man kunde ordna klädsel mm utan att bli uppäten av knotten.
I Storuman tog vi en snabb vila på en gräsmatta utanför Storuman Development, inga knott eller mygg! Ingen hade koll på klockan, men när jag tittar på Strava nu ser jag att vi verkar ha sovit i ungefär en timme. Åt lunch på Preem tillsammans med norrmännen som hade haft det tungt i värmen. Rullade vidare genom Vilhelmina och Dorotea, har inga direkta minnen därifrån men antar att det var varmt, backar och motvind.
Fyllde på energi i Strömsund och rullade vidare mot Östersund. Cyklade tillsammans med norrmännen från Strömsund, men när vi klädde på oss för natten fick en av dom punka igen och vi kom överens om att vår trio skulle rulla vidare för att inte alla skulle behöva bli uppätna av knotten. Backigt men minns det som ok, framme i Östersund runt 01:00.
Vaknade 06:00 (en timme tidigare än planerat). Tänkte oss en lugnare dag, sov ganska länge och lämnade Östersund strax efter 08:00, mötte @desmo på väg in mot kontrollen på fel sidan stan. Tog det lugnt ut från Östersund och i backarna upp mot Klövsjö och Vemdalsskalet, väldigt låg ansträngning. Tråkig väg från Vemdalen till Sveg, hamburgare på Sibylla i Sveg. Jobbiga backar mot Älvdalen, men gick lättare när vi började komma ikapp cyklister från de tidigare startgrupperna. Körde ikapp Martin och Per och det blev lagtempo ner mot Älvdalen. Köpte chips och folköl på öppet närköp innan vi tog in på hotellet, en riktig höjdarkväll!
Fick hotellet att öppna frukosten en halvtimme tidigare, 05:45. Lämnade Älvdalen 06:25 i lätt regn. Sträckan till Vansbro rullade på bättre än väntat, stannade till på macken. Tokjobbig sträcka till Fredriksberg, vet inte vad det berodde på. Hade tänkt köra till Hällefors innan lunch, men vi var tvungna att äta i Fredriksberg, schnitzel och pommes. Fortsatte till Hällefors (minns inget särskilt av sträckan), körde om ett par cyklister och stannade tillsammans med några på macken. Fortsatte mot Karlskoga, kände mig ganska pigg in mot Karlskoga.
I Karlskoga stämplade vi på macken och åt på Frasses. Vi insåg att vi inte skulle komma fram till Skövde förrän mitt i natten och vara tvungna att åka vidare tidigt för att inte få en jättelång dag till Smygehuk. Bestämde oss att köra på direkt till Smygehuk trots att vädret såg dåligt ut. Vi konstaterade lite uppgivet att vi något dygn tidigare hade tyckt att @T0TTE var galen som tänkte köra 75 mil från Östersund utan nattvila, nu hade vi bestämt oss för att cykla 87 mil direkt till Smygehuk. Jobbig regnig natt där vi vilade kort i någon källare till någon sorts bygdegård. Jobbiga backar in till Skövde, väldigt kämpigt ut från Skövde och jag började känna mig sömnig. Efter ett kort stopp körde vi vidare och tog oss till Ulricehamn.
Efter Ulricehamn kände jag att jag var tvungen att sova lite kort och också vila nacken som hade börjat värka. Vi körde förbi en liten hydda i en park (tror det var i Månstad) som var perfekt att lägga sig i, vi stannade ungefär 30 minuter.
Efter det gick det lättare igen. Vi körde mot Hyltebruk, jag hade bitvis så ont i nacken att jag var säker på att jag inte skulle kunna cykla vidare utan att vila lite längre, men in mot Hyltebruk kändes det bra igen. Vi åt buffé och träffade på liggcyklisten Peter som hade haft en jobbig natt, men som med ett uppgivet "vad ska man göra" konstaterade att han skulle fortsätta mot Smygehuk. Vi körde vidare mot Laholm, med en stödvila i en lekpark strax utanför Hyltebruk, kände att det var dags att cykla vidare när folk stod och pekade på oss från de närliggande husen. På den här sträckan hade jag stora problem med nacken och när vi kom fram till Laholm var jag igen inställd på att ta in på hotell. Efter lite velande vid stämplingen valde jag ändå att fortsätta, jag hade en metod för att få musklerna i nacken att slappna av genom att sätta mig upp och tänkte att det fanns en chans att jag skulle klara det. Det rullade på bra över Hallandsåsen och Söderåsen.
Vi klädde på oss för natten och rullade mot Smygehuk. Härifrån fick jag stora problem, kylan gjorde att nackproblemen blev värre och tröttheten gjorde att jag inte kunde kontrollera känslorna, hade nära till panik. Jag ansträngde mig att hålla jämn fart med dom andra men när det var 3 mil kvar tog det tvärstopp och jag var tvungen att stanna. Christian sa åt Rasmus att köra på, jag drack lite cola och åt lite smörgås och när vi startade om i ett tempo som jag kunde bestämma själv kände jag att orken kom tillbaka. Det rullade till slut på i helt ok fart och vi kom till slut fram ungefär 10 minuter efter Rasmus.
Framme i Smygehuk 8/7 03:08. Körning från Älvdalen utan sömnstopp (med tre tupplurar tror jag). Får det till 114:08 timmar (total rulltid 80:27:43) och 8:e tid efter Sigemo, Martin, Per, Roger, norrmännen (2) och Rasmus.
Cyklade med Christian och Rasmus (@chripers och @RE). Tanken var att ta oss till Smygehuk på runt 5 dagar, men vi hade inga ambitioner om att slå något rekord. Vår enda plan innan start var att ta oss till Östersund utan nattstopp och vi hade inga boenden bokade i förväg. Insåg under loppet att det var två år sedan jag cyklade längre än 28 mil, kanske inte helt optimal uppladdning.
Svag motvind från Riksgränsen, men stor klunga och rullade på väldigt enkelt till Kiruna. Letade upp mack för påfyllning av vatten, krångligt att hitta ut p g a vägarbeten, irrade runt i industriområden och blev tvungna att gå upp till vägen över sprängsten till slut för att komma tillbaka till spåret.
Bra fart mot Gällivare, men sen tappade jag orken lite. Det var varmt och min mage började krångla, mådde lite illa och hade svårt att äta. Sjukt varmt, vi stannade till i Porjus för att svalka oss i Luleälven (Rasmus badade med kläderna på) och fick lära oss från lokala kiosken att det inte var något problem att fylla vattenflaskorna med vatten från älven (det hade vi gjort ändå om vi inte hade hittat något ställe i Porjus). Kom igång efter ett tag och det kändes ok igen när vi närmade oss Jokkmokk. Fyllde på med vatten och mat på mack och körde vidare, nästa öppna stopp skulle bli Storuman.
Rullade på genom natten, skippade stopp i byar och städer eftersom inget ändå skulle vara öppet. Bitvis en del sömnighet, jag var tvungen att stanna till ett par gånger för att skaka om lite. Stannade till vid Auto-mat'n i Moskosel för att fylla på energi, jag mådde lite illa igen och hade ingen lust att äta något alls. Vid vägarbetet innan Sorsele cyklade vi om dom två norrmännen, som efter ett par punkor hade bestämt sig för att promenera. Pratade med dom senare i Storuman, det hade varit lite frustrerande för dom att se oss bränna på ganska snabbt och själva känna att dom inte kunde cykla alls utan att få punka.
I Sorsele letade vi efter någonstans att vila men det gick inte p g a alla knott och mygg, försökte bl a på en idrottsplats. Rasmus såg en hög med presenning och sa "man kanske kan krypa in under dom där", men vi cyklade vidare. Träffade Martin (@T0TTE) och Per som var nöjda med att ha hittat en toalett där man kunde ordna klädsel mm utan att bli uppäten av knotten.
I Storuman tog vi en snabb vila på en gräsmatta utanför Storuman Development, inga knott eller mygg! Ingen hade koll på klockan, men när jag tittar på Strava nu ser jag att vi verkar ha sovit i ungefär en timme. Åt lunch på Preem tillsammans med norrmännen som hade haft det tungt i värmen. Rullade vidare genom Vilhelmina och Dorotea, har inga direkta minnen därifrån men antar att det var varmt, backar och motvind.
Fyllde på energi i Strömsund och rullade vidare mot Östersund. Cyklade tillsammans med norrmännen från Strömsund, men när vi klädde på oss för natten fick en av dom punka igen och vi kom överens om att vår trio skulle rulla vidare för att inte alla skulle behöva bli uppätna av knotten. Backigt men minns det som ok, framme i Östersund runt 01:00.
Vaknade 06:00 (en timme tidigare än planerat). Tänkte oss en lugnare dag, sov ganska länge och lämnade Östersund strax efter 08:00, mötte @desmo på väg in mot kontrollen på fel sidan stan. Tog det lugnt ut från Östersund och i backarna upp mot Klövsjö och Vemdalsskalet, väldigt låg ansträngning. Tråkig väg från Vemdalen till Sveg, hamburgare på Sibylla i Sveg. Jobbiga backar mot Älvdalen, men gick lättare när vi började komma ikapp cyklister från de tidigare startgrupperna. Körde ikapp Martin och Per och det blev lagtempo ner mot Älvdalen. Köpte chips och folköl på öppet närköp innan vi tog in på hotellet, en riktig höjdarkväll!
Fick hotellet att öppna frukosten en halvtimme tidigare, 05:45. Lämnade Älvdalen 06:25 i lätt regn. Sträckan till Vansbro rullade på bättre än väntat, stannade till på macken. Tokjobbig sträcka till Fredriksberg, vet inte vad det berodde på. Hade tänkt köra till Hällefors innan lunch, men vi var tvungna att äta i Fredriksberg, schnitzel och pommes. Fortsatte till Hällefors (minns inget särskilt av sträckan), körde om ett par cyklister och stannade tillsammans med några på macken. Fortsatte mot Karlskoga, kände mig ganska pigg in mot Karlskoga.
I Karlskoga stämplade vi på macken och åt på Frasses. Vi insåg att vi inte skulle komma fram till Skövde förrän mitt i natten och vara tvungna att åka vidare tidigt för att inte få en jättelång dag till Smygehuk. Bestämde oss att köra på direkt till Smygehuk trots att vädret såg dåligt ut. Vi konstaterade lite uppgivet att vi något dygn tidigare hade tyckt att @T0TTE var galen som tänkte köra 75 mil från Östersund utan nattvila, nu hade vi bestämt oss för att cykla 87 mil direkt till Smygehuk. Jobbig regnig natt där vi vilade kort i någon källare till någon sorts bygdegård. Jobbiga backar in till Skövde, väldigt kämpigt ut från Skövde och jag började känna mig sömnig. Efter ett kort stopp körde vi vidare och tog oss till Ulricehamn.
Efter Ulricehamn kände jag att jag var tvungen att sova lite kort och också vila nacken som hade börjat värka. Vi körde förbi en liten hydda i en park (tror det var i Månstad) som var perfekt att lägga sig i, vi stannade ungefär 30 minuter.
Efter det gick det lättare igen. Vi körde mot Hyltebruk, jag hade bitvis så ont i nacken att jag var säker på att jag inte skulle kunna cykla vidare utan att vila lite längre, men in mot Hyltebruk kändes det bra igen. Vi åt buffé och träffade på liggcyklisten Peter som hade haft en jobbig natt, men som med ett uppgivet "vad ska man göra" konstaterade att han skulle fortsätta mot Smygehuk. Vi körde vidare mot Laholm, med en stödvila i en lekpark strax utanför Hyltebruk, kände att det var dags att cykla vidare när folk stod och pekade på oss från de närliggande husen. På den här sträckan hade jag stora problem med nacken och när vi kom fram till Laholm var jag igen inställd på att ta in på hotell. Efter lite velande vid stämplingen valde jag ändå att fortsätta, jag hade en metod för att få musklerna i nacken att slappna av genom att sätta mig upp och tänkte att det fanns en chans att jag skulle klara det. Det rullade på bra över Hallandsåsen och Söderåsen.
Vi klädde på oss för natten och rullade mot Smygehuk. Härifrån fick jag stora problem, kylan gjorde att nackproblemen blev värre och tröttheten gjorde att jag inte kunde kontrollera känslorna, hade nära till panik. Jag ansträngde mig att hålla jämn fart med dom andra men när det var 3 mil kvar tog det tvärstopp och jag var tvungen att stanna. Christian sa åt Rasmus att köra på, jag drack lite cola och åt lite smörgås och när vi startade om i ett tempo som jag kunde bestämma själv kände jag att orken kom tillbaka. Det rullade till slut på i helt ok fart och vi kom till slut fram ungefär 10 minuter efter Rasmus.
Framme i Smygehuk 8/7 03:08. Körning från Älvdalen utan sömnstopp (med tre tupplurar tror jag). Får det till 114:08 timmar (total rulltid 80:27:43) och 8:e tid efter Sigemo, Martin, Per, Roger, norrmännen (2) och Rasmus.
Senast ändrad:
nesvop
Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Älskar bilden på Rasmus med ett helt jävla pringlesrör i fickan!
T0TTE
Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Fantastiskt! Chapeau! ?? ? ?
T0TTE
Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Vansbro - Frederiksberg tror jag min reskamrat Per skriver under på var vår fiende #1. Ett töcken av terror i alla dess randoformer.
Sverigetempot 2021
Jag kan mycket väl förstå driften att rulla E45 söderut under ST, men vad i hela friden driver vettigt folk att cykelsemestra den vägen? Stormvindarna på fjället och ombyggnaden av vägen mellan Saxnäs och Diknäs ändrade min mc-planer till E45 upp till Storuman och det kanske 10-talet cyklister jag mött har ju cyklat Sveriges tråkigaste väg med livet som insats, med armbågs lucka till lastbilar och vingliga husvagnar. Jag älskar att cykla och cyklat på många semestrar, men att se nöjet i E45 övergår mitt förstånd.
Bikzz
Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Precis! Det får aldrig vara längre än någon mil eller två till nästa värdshus med öl och wienerschnitsel.
Fjärdebrunn
Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Tack för RRs. Inspirerande umbäranden.
jansson99
Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Det var faktiskt lördakväll!
Sverigetempot 2021
Här kommer en superlång RR för den som orkar läsa.
Innan start hade jag inga större förväntningar mer än att ta mig i mål, så är nu supernöjd med att klarat detta under en vecka. Dock bara 12 minuter till godo, men varför överarbeta??
Började skriva en RR som blev en halv roman så för den som orkar läsa finns mer detaljerat per dag längre ner.
Jag anmälde mig i mellangruppen med beräknad tid på 180 timmar. När det var dags för min grupp den 2 juli var det 30 cyklister på startlinjen i Katterjåkk ett par kilometer från gränsen.
Loppet är långt, men ändå en riktigt häftig resa från fjällmiljö på i huvudsak lågt trafikerade vägar genom små samhällen, skogar, öppna fält, skånska bokskogar för att till slut avslutas vid Sveriges sydligaste udde.
Ångrar inte en sekund av loppet även om humöret ibland var långt nere i källaren. Efter att vara att knäckas av att köra tillsammans med andra (dag 2) bestämde jag mig för att bara köra solo hela loppet. Svårt att hitta någon som passar bra i tempo under så lång tid som detta lopp är.
Kan också konstatera att köksbordsstrategin att aldrig ha ett rullsnitt under 25 km/h inte funkade i verkligheten.
Ibland kändes det tufft att komma upp i 20, särskilt när sömnbristen var som värst.
Det jag upplevde som mest utmanande första halvan var värmen, motvinden, de till synes ändlösa motluten och de ilskna bromsarna, myggen och knotten som började bita så snart man stannade.
Andra halvan av loppet kördes mycket under kväll och natt då tempen var behagligare och vinden svag. Då hade jag istället mer problem med skavsår, kanske det enda jag inte förutsett innan loppet då jag aldrig tidigare haft problem med det.
Kommer jag att stå på startlinjen nästa gång loppet går 2024?
25 mil innan mål var jag tvärsäker på det, men nu är jag inte lika säker längre. Jag får helt enkelt se när anmälningsdagen närmar sig.
Loppet tar trots allt en del tid och kostar en slant att genomföra.
Jag tog ledigt 1,5 vecka och hade dessa kostnader:
Anmälan 2500kr
Flyg 2550kr
Hotellnätter innan och under loppet 4000kr
Mat, godis, fika mest på mackar och pizzerior 2500kr
Gel, bars, sportdryck. Ca 700kr
Summa 12250kr.
Till det kommer naturligtvis en cykel som anpassats för ändamålet. Jag tog det jag hade, kanske inte helt idealiskt för denna typ av cykling, men funkade bra för mig ändå. Köpte bara till några väskor, bytte kedja, däck och slang innan start.
Långa RR-versionen:
I november 2020 släpptes ett antal startplatser till Sverigetempot och jag råkade klicka på Boka-knappen. Samtidigt bokade jag flyg till Kiruna, tåg mot Riksgränsen och boende i Katterjåkk. Allt förbetalt och mestadels ej återbetalningsbart så nu var ångratröskeln hög.
Vinter och vår skull ägnas åt träning och många mil i benen. Gick sådär. Träningsmotivationen låg och alla Brevet-lopp inställda pga covid under hela våren. Först efter påsk började det kännas lite roligt med cykel igen och i juni kunde jag köra tre brevet-lopp (200,300 och 400k) som uppvärmning.
Två småstrul innan avresa till Kiruna: En dryg månad innan start fick jag mail om att boendet jag bokat två nätter blivit tvunget att stänga pga vattenskada. Blev en omplanering med bokning en natt i Abisko och en natt delat boende med en annan startande jag hittade på Happyride som hade plats över i ett fyrbäddsrum ca 25 meter från startlinjen.
Andra strulet – Två dagar innan avresa byter jag slang och däck på hjulen. Upptäcker då att framhjulet har en spricka i kolfibern. Blev en sväng ut på lunchrasten dagen innan avresa och köpa något billigt, men ok hjul. (Reservhjulen hade jag sålt veckan innan för de ligger ju ändå bara och skräpar i garderoben)
30 juni
Planet lyfte i tid 06.30 från Landvetter till Arlanda och sedan byte till Kiruna. Landade i tid och hade nu nästan fyra timmar innan tåget till Abisko skulle avgå. Långlunch på Café Safari efter tips från chauffören på flygbussen och sedan lång väntan på perrongen innan tåget äntligen skulle avgå. Cykelsnack på tåget med en annan deltagare gjorde resan kort och vid femtiden kunde jag checka in på STF Turiststation i Abisko.
Började packa upp cykeln och insåg att jag glömt laddaren till pedalerna vilket innebär att jag inte kan väcka dem ur Travel Mode. Cykla utan att se watt och kadens? Snudd på ett DNS, men jag behärskade mig och gick ner i restaurangen och tröståt en magiskt god renfilé.
1 juli
Lugn och skön morgon med lång frukost innan jag började cykla de dryga tre milen mot Katterjåkk.
Lätt uppför, motvind och tung ryggsäck gav en oförtjänt jobbig resa. Tröstade mig med att det skulle bli nedför, medvind och utan extra packning åt andra hållet.
Långfika i solen innan det blev incheckning på rummet, uthämtning av nummerlapp och bikecheck. Ägnade sedan kvällen åt att äta och fixa med cykeln.
2 juli (dag 1)
Äntligen dags att komma iväg!
Lång frukost, lämna in dropbags som skulle till Östersund och Smygehuk.
Lite nervositet börjar komma krypande, men går över så snart jag och de andra 29 cyklisterna släpps iväg klockan 9.00.
Min plan är att idag cykla ca 34 mil till ett bokat hotellrum i Jokkmokk, men först en etapp till kontrollen i Kiruna, 125km. Inledde lugnt och lite avvaktande långt bak i kön innan jag började trycka på lite för mycket för mitt eget bästa. Visste om det, men kunde inte låta bli när det går lätt utför, vinden i ryggen, solen skiner, vackra vyer med snöklädda berg, vattenfall och fin, lättåkt väg. De sade jag var sjätte man in i Kiruna. Hade ett rullsnitt solo på ca 35km/h så det gick undan. Efter det gick det bara utför…
Skippade att äta i Kiruna, vilket skulle straffa sig senare när jag var tom i tanken några mil innan Gällivare.
Sämsta cyklingen på hela loppet var nog de 11 milen på E10 mellan Kiruna-Gällivare. Bitvis mycket trafik, smal vägren och en sträcka med 2+1-väg.
Dränerad på energi gled jag in på en pizzeria i Gällivare där jag tankade pizza och cola innan jag kunde ta mig an de 9 mil som var kvar till Jokkmokk. Lättcyklad väg, men värmen besvärlig innan jag äntligen kunde checka in på Hotell Akerland kl 22.30.
3 juli (dag 2)
Dagens etapp 37 mil till Lilla Hotellet, Vilhelmina.
Hotellfrukost och utcheckning klockan 9. Utanför hotellet stod ett gäng cyklister som tyckte jag kunde åka med dem. Jag var tveksam då de rullat förbi mig alldeles för lätt igår, men jag kunde ju alltid ligga på rulle sa han med ”ef”-tröjan. Trevlig kille, men lärdomen från detta är att aldrig, aldrig någonsin lägga sig på rulle efter någon som faktiskt fått sin teamtröja på jobbet.
Till fikat i Kåbdalis (ca 6 mil) gick det fint. Var uppe och gjorde en del av dragjobbet, kände mig stärkt av fikat och ostoppbar. Det höll i två mil sen gick jag in i en varm vägg och var tvungen att släppa. Lite konstant motlut i sex mil mot Arvidsjaur påverkade humöret. Tillsammans med uppemot 30 grader på termometern, bromsar, mygg och knott som anföll så snart man stannade gjorde detta till en tuff dag. När jag tillsammans med två andra cyklister rullade in på Frasses i Arvidsjaur satt ett ”Superskrovmål” riktigt fint.
Släppte iväg de andra och tänkte leta upp någonstans för att få lite vila. Hittade ingenstans där det gick att undkomma insektsbett så det var lika bra att trampa på mot Vilhelmina. Stannade på campingen i Slagnäs för att fylla på vatten och hitta en glasskiosk. Träffade här cyklisterna från Arvidsjaur igen plus ytterligare en sliten cyklist som satt och vilade i skuggan.
Efter Slagnäs kom lite äkta norrlandsväg, 13 km vägarbete. En del var redan åtgärdat, men en sektion på fyra(?) kilometer var i skick från sämre grusväg till ofarbar makadamväg. Tog mig igenom sönderskakad, men utan punkor denna gången.
Många timmar på cykeln idag, men ljust och framåt kvällen lade sig motvinden och temperaturen gick ner något. Checkade in på hotellet kl. 04.30.
4 juli (dag 3)
Upp till frukost, fortfarande trött. Tänkte att idag blir det lugnt med en kort etapp till Östersund, ca 23 mil. Kom iväg vid 12-tiden och nu kände jag att jag hade drygt sjuttio mil i benen och brist på sömn. Motvind och värme gjorde det slitsamt och redan efter sex mil i Dorotea var det dags för pizzastopp. Gnetade på ner till Hoting där jag hittade en grässlänt vid en badplats där jag sov någon timme i skuggan av höga träd.
Tuppluren gjorde mig gott och jag kunde rulla vidare mot nästa paus i Strömsund.
Ströms Vattudal låg som en spegel och fikat på OkQ8 satt fint. Fikade med cyklister som både startat en dag före såväl en dag efter mig. Olika målsättningar, samma resa. Alla lika glada.
Tio mil kvar till Östersund trampades på och gick lätt förutom ett par hyfsade backar efter Hammerdal.
Stämplade in på vandrarhemmet i Östersund 01.35. Fick min dropbag, kaffe, mat, dusch och säng.
Underbart att sträcka ut sig och somna på rena lakan.
5 juli (dag 4)
Uppe vid 9-tiden och käkade pastafrukost. Snigelfart och kom inte iväg förrän vid 12-tiden.
Hade ingen plan för övernattning utan tänkte att jag tar det som det kommer.
I Östersund hade jag bytt till andra byxor och det som innan bara var lite obehag började utveckla sig till ett plågsamt skavsår. Svårt att fokusera på annat än smärtan. Tryckte ner idominsalva i byxorna och det hjälpte så det blev drägligt.
Pizzastopp i Svenstavik där kebabpizzan var i familjepizzaformat. Hittade en rastplats vid sjön där jag sov på en bänk en timme (eller var det två?). Stärkt av vilan kunde jag fortsätta till de långa och sega backarna mot Klövsjö och Vemdalsskalet. Lätta växlar och borra ner blicken framför hjulet så kom jag upp till slut och kunde rulla ner till Vemdalen och få tag i vatten på en pizzeria som höll på att stänga.
Bara sex mil lätt cykling till nästa stämpling i Sveg. Hade förväntat mig ett stängt samhälle, men jag kunde stämpla in på en fullservice Circle K klockan 00.48. Supernöjd att kunna trycka i mig ett par kabanosser, bullar, kaffe och Coca-cola. Lade mig att vila på en bänk utanför Sibylla.
Passerat halvvägs, 116 mil körda.
6 juli (dag 5)
Kunde inte somna ordentligt på bänken. Mygg och epatraktorer störde alltför mycket. Blev lite vila i alla fall. Vindstilla, ljust och behaglig temperatur gjorde cyklingen ganska lätt till Lillhärdal och vidare uppför på öde vägar samtidigt som solen gick upp.
Efterlängtat när skylten ”692 möh” plötsligt stod i vägkanten. Då visste jag att nu blir det äntligen utför. Första regnskuren kom lagom till att jag stannade på toppen. På med regnkläderna innan jag rullade de fyra milen ner till Älvdalen där jag hittade en busskur att vila i medan regnet drog bort. Vilade/sov i här i tre timmar innan jag gav mig iväg mot Evertsberg där jag hittade en butik att handla lite mat (gifflar, cola, glass).Lätt cykling mot Vansbro, men hade det riktigt tufft med skavsåret. Rullade stående och hade många korta pauser för att göra det hanterbart.
I Venjan drog det ihop sig till nästa regnskur så jag svängde in vid Venjan bowlingklubbs lokaler som hade en entré med tak över. Började regna och åska så jag stannade där en stund. Extra glad av att hitta ett vägguttag med ström i så jag kunde ladda mina powerbanks medan jag vilade en timme.
Blev väckt av fyra cyklister som hade kämpat igenom en störtskur. Jag hade inte märkt något förrän nu när jag såg alla pölar på marken.
Körde vidare mot Vansbro och kunde stämpla på macken kl 18.50, 139 mil. Ännu en kebabpizza innan jag började rulla vidare. Tog en liten tupplur på en rastplats strax efter Vansbro, men när knott, kyla och fukt blev för jobbiga strax efter 22 rullade jag vidare.
Under natten blev jag allt tröttare och hoppades hitta någonstans att komma undan värsta nattkylan och knotten, men det här var verkligen öde trakter. Råkade man blinka när man passerade ortsskyltarna hade man missat stället helt.
Vid tretiden började det dessutom ösregna och humöret nere på källarnivå. Till slut, i Grythyttan, rastplats Måltidens Hus. Där fanns en jättefin busskur som jag kunde checka in i vid fyratiden och väcktes av morgonbussen klockan sex ”Nej, jag skall inte med”.
7 juli (dag 6)
Fortfarande trött och frusen började jag trampa mot nästa etappmål, Karlskoga. Missade en avfart och fick köra tillbaka. En extrasväng på 8 km. Kändes inte som om jag behövde den, men gnetade på och kunde stämpla på CircleK i Karlskoga klockan 9.45.
Åt korvar, kycklingbaguette med currydressing, kanelgifflar och Gott&Blandat innan jag drog mig tillbaka till ett fikabord i utkanten av mackområdet där jag slocknade och sov i tre timmar. Stärkt av vilan rullade jag några hundra meter till närmsta pizzeria för lite intag av kalorier innan de 14 milen till Skövde där jag skulle sova och kunna byta ut cykelbyxorna och få tag i lite bättre skavsårssalva.
Egentligen ganska lättcyklad väg, men nu var skavsåret så illa att jag i mörka stunder funderade på när det är dags att bryta. Efter överläggningar med mig själv - jag bryter INTE för ett skavsår!
I Skövde ca 00.30 för dusch och lite mat innan jag kunde krypa ner i en ren säng.
8 juli (dag 7)
Rullade iväg vid 9-tiden insmord med en svidande Decubal Repair-creme och annan cykelbyxa med bättre padding. Hade rejält ont, men smärtan var nu mer hanterbar resten av loppet.
Planen blev nu att köra nonstop till mål så kanske jag skulle klara hela loppet under en vecka.
Direkt efter Skövde började klättringen upp till Simsjön, en väg jag aldrig valt själv då det finns betydligt flackare vägar att ta sig söderut.
Rullade vidare mot Ulricehamn där jag stämplade in kl 13.15 på Circle K.
Kassörskan blev så imponerad att hon bjöd på kaffe och bulle. En perfekt förrätt till lunchen på McDonalds intill macken. Blev en timmes stopp innan jag började rulla mot Laholm där det skulle finnas en nattöppen mack.
Så, i en nedförsbacke efter 187 cyklade mil började bakhjulet fladdra. Första punkan. Lagade och hade fikapaus så det blev ett långt stopp innan jag började rulla igen. Kom bara några kilometer innan himlen öppnade sig och jag tog skydd under ett träd och väntade ut det värsta regnet innan jag kunde fortsätta.
Trampade på och kunde besviket konstatera att den nattöppna macken stängt klockan 23. Fotostämplade 23.37. Glädjande nog var det två killar som stod och väntade på de jag kört om lite tidigare. De bjöd på kaffe som tröst för en stängd mack. Tryckte i mig ett par bars i brist på annat innan jag trampade vidare de 18 milen mot mål.
Nu var det inte längre ljusa nätter. Tidigare har knappt lamporna behövts, men nu var allt kolsvart utanför strålkastarens sken. Gnetade på uppför Hallandsåsen utan att se något. Häftig känsla sen att släppa på utför andra sidan åsen i kompakt mörker och bara ha vägens målade sidmarkering som guide.
Började ljusna så smått när jag tog mig an nästa ås, Söderåsen. Kändes slitigare än den förra även om den var både lägre och kortare. Lite luddigt med minnet i efterhand, men det var en del vackra bokskogar jag cyklade igenom innan jag kom ner på lite mer öppna fält där jag för första gången sedan första dagen bjöds på lite medvind.
Mötte en cyklist som ville bjuda på fika, men jag avstod då jag fortfarande hade chans att klara att stämpla in före klockan 09.00 (en vecka).
Trampade på med tomma ben. Körde på ångorna av sportdryck, gel och bars de sista kilometrarna in mot mål. Supernöjd kunde jag slå näven i Smygehukskylten klockan 08.48.
Jag hade tammefan klarat det!
Innan start hade jag inga större förväntningar mer än att ta mig i mål, så är nu supernöjd med att klarat detta under en vecka. Dock bara 12 minuter till godo, men varför överarbeta??
Började skriva en RR som blev en halv roman så för den som orkar läsa finns mer detaljerat per dag längre ner.
Jag anmälde mig i mellangruppen med beräknad tid på 180 timmar. När det var dags för min grupp den 2 juli var det 30 cyklister på startlinjen i Katterjåkk ett par kilometer från gränsen.
Loppet är långt, men ändå en riktigt häftig resa från fjällmiljö på i huvudsak lågt trafikerade vägar genom små samhällen, skogar, öppna fält, skånska bokskogar för att till slut avslutas vid Sveriges sydligaste udde.
Ångrar inte en sekund av loppet även om humöret ibland var långt nere i källaren. Efter att vara att knäckas av att köra tillsammans med andra (dag 2) bestämde jag mig för att bara köra solo hela loppet. Svårt att hitta någon som passar bra i tempo under så lång tid som detta lopp är.
Kan också konstatera att köksbordsstrategin att aldrig ha ett rullsnitt under 25 km/h inte funkade i verkligheten.
Ibland kändes det tufft att komma upp i 20, särskilt när sömnbristen var som värst.
Det jag upplevde som mest utmanande första halvan var värmen, motvinden, de till synes ändlösa motluten och de ilskna bromsarna, myggen och knotten som började bita så snart man stannade.
Andra halvan av loppet kördes mycket under kväll och natt då tempen var behagligare och vinden svag. Då hade jag istället mer problem med skavsår, kanske det enda jag inte förutsett innan loppet då jag aldrig tidigare haft problem med det.
Kommer jag att stå på startlinjen nästa gång loppet går 2024?
25 mil innan mål var jag tvärsäker på det, men nu är jag inte lika säker längre. Jag får helt enkelt se när anmälningsdagen närmar sig.
Loppet tar trots allt en del tid och kostar en slant att genomföra.
Jag tog ledigt 1,5 vecka och hade dessa kostnader:
Anmälan 2500kr
Flyg 2550kr
Hotellnätter innan och under loppet 4000kr
Mat, godis, fika mest på mackar och pizzerior 2500kr
Gel, bars, sportdryck. Ca 700kr
Summa 12250kr.
Till det kommer naturligtvis en cykel som anpassats för ändamålet. Jag tog det jag hade, kanske inte helt idealiskt för denna typ av cykling, men funkade bra för mig ändå. Köpte bara till några väskor, bytte kedja, däck och slang innan start.
Långa RR-versionen:
I november 2020 släpptes ett antal startplatser till Sverigetempot och jag råkade klicka på Boka-knappen. Samtidigt bokade jag flyg till Kiruna, tåg mot Riksgränsen och boende i Katterjåkk. Allt förbetalt och mestadels ej återbetalningsbart så nu var ångratröskeln hög.
Vinter och vår skull ägnas åt träning och många mil i benen. Gick sådär. Träningsmotivationen låg och alla Brevet-lopp inställda pga covid under hela våren. Först efter påsk började det kännas lite roligt med cykel igen och i juni kunde jag köra tre brevet-lopp (200,300 och 400k) som uppvärmning.
Två småstrul innan avresa till Kiruna: En dryg månad innan start fick jag mail om att boendet jag bokat två nätter blivit tvunget att stänga pga vattenskada. Blev en omplanering med bokning en natt i Abisko och en natt delat boende med en annan startande jag hittade på Happyride som hade plats över i ett fyrbäddsrum ca 25 meter från startlinjen.
Andra strulet – Två dagar innan avresa byter jag slang och däck på hjulen. Upptäcker då att framhjulet har en spricka i kolfibern. Blev en sväng ut på lunchrasten dagen innan avresa och köpa något billigt, men ok hjul. (Reservhjulen hade jag sålt veckan innan för de ligger ju ändå bara och skräpar i garderoben)
30 juni
Planet lyfte i tid 06.30 från Landvetter till Arlanda och sedan byte till Kiruna. Landade i tid och hade nu nästan fyra timmar innan tåget till Abisko skulle avgå. Långlunch på Café Safari efter tips från chauffören på flygbussen och sedan lång väntan på perrongen innan tåget äntligen skulle avgå. Cykelsnack på tåget med en annan deltagare gjorde resan kort och vid femtiden kunde jag checka in på STF Turiststation i Abisko.
Började packa upp cykeln och insåg att jag glömt laddaren till pedalerna vilket innebär att jag inte kan väcka dem ur Travel Mode. Cykla utan att se watt och kadens? Snudd på ett DNS, men jag behärskade mig och gick ner i restaurangen och tröståt en magiskt god renfilé.
1 juli
Lugn och skön morgon med lång frukost innan jag började cykla de dryga tre milen mot Katterjåkk.
Lätt uppför, motvind och tung ryggsäck gav en oförtjänt jobbig resa. Tröstade mig med att det skulle bli nedför, medvind och utan extra packning åt andra hållet.
Långfika i solen innan det blev incheckning på rummet, uthämtning av nummerlapp och bikecheck. Ägnade sedan kvällen åt att äta och fixa med cykeln.
2 juli (dag 1)
Äntligen dags att komma iväg!
Lång frukost, lämna in dropbags som skulle till Östersund och Smygehuk.
Lite nervositet börjar komma krypande, men går över så snart jag och de andra 29 cyklisterna släpps iväg klockan 9.00.
Min plan är att idag cykla ca 34 mil till ett bokat hotellrum i Jokkmokk, men först en etapp till kontrollen i Kiruna, 125km. Inledde lugnt och lite avvaktande långt bak i kön innan jag började trycka på lite för mycket för mitt eget bästa. Visste om det, men kunde inte låta bli när det går lätt utför, vinden i ryggen, solen skiner, vackra vyer med snöklädda berg, vattenfall och fin, lättåkt väg. De sade jag var sjätte man in i Kiruna. Hade ett rullsnitt solo på ca 35km/h så det gick undan. Efter det gick det bara utför…
Skippade att äta i Kiruna, vilket skulle straffa sig senare när jag var tom i tanken några mil innan Gällivare.
Sämsta cyklingen på hela loppet var nog de 11 milen på E10 mellan Kiruna-Gällivare. Bitvis mycket trafik, smal vägren och en sträcka med 2+1-väg.
Dränerad på energi gled jag in på en pizzeria i Gällivare där jag tankade pizza och cola innan jag kunde ta mig an de 9 mil som var kvar till Jokkmokk. Lättcyklad väg, men värmen besvärlig innan jag äntligen kunde checka in på Hotell Akerland kl 22.30.
3 juli (dag 2)
Dagens etapp 37 mil till Lilla Hotellet, Vilhelmina.
Hotellfrukost och utcheckning klockan 9. Utanför hotellet stod ett gäng cyklister som tyckte jag kunde åka med dem. Jag var tveksam då de rullat förbi mig alldeles för lätt igår, men jag kunde ju alltid ligga på rulle sa han med ”ef”-tröjan. Trevlig kille, men lärdomen från detta är att aldrig, aldrig någonsin lägga sig på rulle efter någon som faktiskt fått sin teamtröja på jobbet.
Till fikat i Kåbdalis (ca 6 mil) gick det fint. Var uppe och gjorde en del av dragjobbet, kände mig stärkt av fikat och ostoppbar. Det höll i två mil sen gick jag in i en varm vägg och var tvungen att släppa. Lite konstant motlut i sex mil mot Arvidsjaur påverkade humöret. Tillsammans med uppemot 30 grader på termometern, bromsar, mygg och knott som anföll så snart man stannade gjorde detta till en tuff dag. När jag tillsammans med två andra cyklister rullade in på Frasses i Arvidsjaur satt ett ”Superskrovmål” riktigt fint.
Släppte iväg de andra och tänkte leta upp någonstans för att få lite vila. Hittade ingenstans där det gick att undkomma insektsbett så det var lika bra att trampa på mot Vilhelmina. Stannade på campingen i Slagnäs för att fylla på vatten och hitta en glasskiosk. Träffade här cyklisterna från Arvidsjaur igen plus ytterligare en sliten cyklist som satt och vilade i skuggan.
Efter Slagnäs kom lite äkta norrlandsväg, 13 km vägarbete. En del var redan åtgärdat, men en sektion på fyra(?) kilometer var i skick från sämre grusväg till ofarbar makadamväg. Tog mig igenom sönderskakad, men utan punkor denna gången.
Många timmar på cykeln idag, men ljust och framåt kvällen lade sig motvinden och temperaturen gick ner något. Checkade in på hotellet kl. 04.30.
4 juli (dag 3)
Upp till frukost, fortfarande trött. Tänkte att idag blir det lugnt med en kort etapp till Östersund, ca 23 mil. Kom iväg vid 12-tiden och nu kände jag att jag hade drygt sjuttio mil i benen och brist på sömn. Motvind och värme gjorde det slitsamt och redan efter sex mil i Dorotea var det dags för pizzastopp. Gnetade på ner till Hoting där jag hittade en grässlänt vid en badplats där jag sov någon timme i skuggan av höga träd.
Tuppluren gjorde mig gott och jag kunde rulla vidare mot nästa paus i Strömsund.
Ströms Vattudal låg som en spegel och fikat på OkQ8 satt fint. Fikade med cyklister som både startat en dag före såväl en dag efter mig. Olika målsättningar, samma resa. Alla lika glada.
Tio mil kvar till Östersund trampades på och gick lätt förutom ett par hyfsade backar efter Hammerdal.
Stämplade in på vandrarhemmet i Östersund 01.35. Fick min dropbag, kaffe, mat, dusch och säng.
Underbart att sträcka ut sig och somna på rena lakan.
5 juli (dag 4)
Uppe vid 9-tiden och käkade pastafrukost. Snigelfart och kom inte iväg förrän vid 12-tiden.
Hade ingen plan för övernattning utan tänkte att jag tar det som det kommer.
I Östersund hade jag bytt till andra byxor och det som innan bara var lite obehag började utveckla sig till ett plågsamt skavsår. Svårt att fokusera på annat än smärtan. Tryckte ner idominsalva i byxorna och det hjälpte så det blev drägligt.
Pizzastopp i Svenstavik där kebabpizzan var i familjepizzaformat. Hittade en rastplats vid sjön där jag sov på en bänk en timme (eller var det två?). Stärkt av vilan kunde jag fortsätta till de långa och sega backarna mot Klövsjö och Vemdalsskalet. Lätta växlar och borra ner blicken framför hjulet så kom jag upp till slut och kunde rulla ner till Vemdalen och få tag i vatten på en pizzeria som höll på att stänga.
Bara sex mil lätt cykling till nästa stämpling i Sveg. Hade förväntat mig ett stängt samhälle, men jag kunde stämpla in på en fullservice Circle K klockan 00.48. Supernöjd att kunna trycka i mig ett par kabanosser, bullar, kaffe och Coca-cola. Lade mig att vila på en bänk utanför Sibylla.
Passerat halvvägs, 116 mil körda.
6 juli (dag 5)
Kunde inte somna ordentligt på bänken. Mygg och epatraktorer störde alltför mycket. Blev lite vila i alla fall. Vindstilla, ljust och behaglig temperatur gjorde cyklingen ganska lätt till Lillhärdal och vidare uppför på öde vägar samtidigt som solen gick upp.
Efterlängtat när skylten ”692 möh” plötsligt stod i vägkanten. Då visste jag att nu blir det äntligen utför. Första regnskuren kom lagom till att jag stannade på toppen. På med regnkläderna innan jag rullade de fyra milen ner till Älvdalen där jag hittade en busskur att vila i medan regnet drog bort. Vilade/sov i här i tre timmar innan jag gav mig iväg mot Evertsberg där jag hittade en butik att handla lite mat (gifflar, cola, glass).Lätt cykling mot Vansbro, men hade det riktigt tufft med skavsåret. Rullade stående och hade många korta pauser för att göra det hanterbart.
I Venjan drog det ihop sig till nästa regnskur så jag svängde in vid Venjan bowlingklubbs lokaler som hade en entré med tak över. Började regna och åska så jag stannade där en stund. Extra glad av att hitta ett vägguttag med ström i så jag kunde ladda mina powerbanks medan jag vilade en timme.
Blev väckt av fyra cyklister som hade kämpat igenom en störtskur. Jag hade inte märkt något förrän nu när jag såg alla pölar på marken.
Körde vidare mot Vansbro och kunde stämpla på macken kl 18.50, 139 mil. Ännu en kebabpizza innan jag började rulla vidare. Tog en liten tupplur på en rastplats strax efter Vansbro, men när knott, kyla och fukt blev för jobbiga strax efter 22 rullade jag vidare.
Under natten blev jag allt tröttare och hoppades hitta någonstans att komma undan värsta nattkylan och knotten, men det här var verkligen öde trakter. Råkade man blinka när man passerade ortsskyltarna hade man missat stället helt.
Vid tretiden började det dessutom ösregna och humöret nere på källarnivå. Till slut, i Grythyttan, rastplats Måltidens Hus. Där fanns en jättefin busskur som jag kunde checka in i vid fyratiden och väcktes av morgonbussen klockan sex ”Nej, jag skall inte med”.
7 juli (dag 6)
Fortfarande trött och frusen började jag trampa mot nästa etappmål, Karlskoga. Missade en avfart och fick köra tillbaka. En extrasväng på 8 km. Kändes inte som om jag behövde den, men gnetade på och kunde stämpla på CircleK i Karlskoga klockan 9.45.
Åt korvar, kycklingbaguette med currydressing, kanelgifflar och Gott&Blandat innan jag drog mig tillbaka till ett fikabord i utkanten av mackområdet där jag slocknade och sov i tre timmar. Stärkt av vilan rullade jag några hundra meter till närmsta pizzeria för lite intag av kalorier innan de 14 milen till Skövde där jag skulle sova och kunna byta ut cykelbyxorna och få tag i lite bättre skavsårssalva.
Egentligen ganska lättcyklad väg, men nu var skavsåret så illa att jag i mörka stunder funderade på när det är dags att bryta. Efter överläggningar med mig själv - jag bryter INTE för ett skavsår!
I Skövde ca 00.30 för dusch och lite mat innan jag kunde krypa ner i en ren säng.
8 juli (dag 7)
Rullade iväg vid 9-tiden insmord med en svidande Decubal Repair-creme och annan cykelbyxa med bättre padding. Hade rejält ont, men smärtan var nu mer hanterbar resten av loppet.
Planen blev nu att köra nonstop till mål så kanske jag skulle klara hela loppet under en vecka.
Direkt efter Skövde började klättringen upp till Simsjön, en väg jag aldrig valt själv då det finns betydligt flackare vägar att ta sig söderut.
Rullade vidare mot Ulricehamn där jag stämplade in kl 13.15 på Circle K.
Kassörskan blev så imponerad att hon bjöd på kaffe och bulle. En perfekt förrätt till lunchen på McDonalds intill macken. Blev en timmes stopp innan jag började rulla mot Laholm där det skulle finnas en nattöppen mack.
Så, i en nedförsbacke efter 187 cyklade mil började bakhjulet fladdra. Första punkan. Lagade och hade fikapaus så det blev ett långt stopp innan jag började rulla igen. Kom bara några kilometer innan himlen öppnade sig och jag tog skydd under ett träd och väntade ut det värsta regnet innan jag kunde fortsätta.
Trampade på och kunde besviket konstatera att den nattöppna macken stängt klockan 23. Fotostämplade 23.37. Glädjande nog var det två killar som stod och väntade på de jag kört om lite tidigare. De bjöd på kaffe som tröst för en stängd mack. Tryckte i mig ett par bars i brist på annat innan jag trampade vidare de 18 milen mot mål.
Nu var det inte längre ljusa nätter. Tidigare har knappt lamporna behövts, men nu var allt kolsvart utanför strålkastarens sken. Gnetade på uppför Hallandsåsen utan att se något. Häftig känsla sen att släppa på utför andra sidan åsen i kompakt mörker och bara ha vägens målade sidmarkering som guide.
Började ljusna så smått när jag tog mig an nästa ås, Söderåsen. Kändes slitigare än den förra även om den var både lägre och kortare. Lite luddigt med minnet i efterhand, men det var en del vackra bokskogar jag cyklade igenom innan jag kom ner på lite mer öppna fält där jag för första gången sedan första dagen bjöds på lite medvind.
Mötte en cyklist som ville bjuda på fika, men jag avstod då jag fortfarande hade chans att klara att stämpla in före klockan 09.00 (en vecka).
Trampade på med tomma ben. Körde på ångorna av sportdryck, gel och bars de sista kilometrarna in mot mål. Supernöjd kunde jag slå näven i Smygehukskylten klockan 08.48.
Jag hade tammefan klarat det!
ostrand
Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Det var mig du mötte utanför Eslöv. Jag var på väg uppåt för att möta fler (@Raggamuffin med sällskap). Var ärligt talat tveksam till om du skulle klara tiden, starkt gjort!
siebengang
Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
@RE verkar inte vara mannen för stor packning; de första bilderna ser ut som på vilken söndagsrunda som helst…
mkallstrom
Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
En av tyskarna (Frank) bodde bredvid oss i Riksgränsen. Han tyckte att det såg ut att vara en väldig massa höjdmeter baserat på GPS-spåret, men jag och @chripers försäkrade honom om att det nästan bara var backarna till Klövsjö och Vemdalsskalet som var riktiga klättringar, resten var nog mest bara lite kuperat. Ingen av oss hade iofs kört Sverigetempot tidigare, jag hade lite dåligt samvete för våra gissningar när man efter varje krön såg en ny uppförsbacke :-)
siebengang
Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Jag (tur-)cyklade Riksväg 45 från Östersund till Svappavaara år 2000 (innan den fick beteckningen E45) och har fina minnen av det. Meditativt, men absolut inte mycket eller tung trafik. Kom tillbaka dit 2007 för att cykla några avsnitt igen och det var samma sak då (förutom att ännu fler lanthandel hade stängts).
Har trafiken ökat så mycket de senaste åren?
Sverigetempot 2021
Inlägg #2017 så har du min innehållsförteckning. Bortsett från mat då som tidvis fyller upp stora delar av utrymmet, t.ex. som när man behöver bunkra i Jokkmokk för att nästa öppna ställe kommer först om 10h.
Visst försöker man hålla det tight, dels för att det ska släpas +200 mil men sen är det lättare att hitta det man ska ha om man inte har så mycket att leta bland
Sverigetempot 2021
Är ganska mycket ett bra eller dåligt svar? Jag kör där då och då några gånger per år under de senaste 30 åren och jag tycker att det är mer trafik, framför allt på sommaren. Det tydligaste är att det går betydligt snabbare, både i snitt och bland de snabbaste. Men jag har inga referenser eller siffror på det, bara min upplevelse.
Sverigetempot 2021
Backen mot Simsjön strax utanför Skövde är ett tips från en lokal åkare. Det tipset avslöjade en uppenbar miss från min sida men att låtsas inte ha fått hans mejl hade bara varit lågt ?. Den har snabbt blivit besjungen av er Tempocyklister och hör därför tveklöst från och med nu till Sverigetempots fasta backar.
Köp & Sälj
-
Säljes i Skåne -
Säljes i Göteborg -
Köpes i Östergötland -
Säljes i Göteborg -
Säljes i Göteborg
