Så. Familjen sover, undanplockat och diskat i köket, deklarationen klar, grävt klart i trädgården. Puh! En kall maltdryck av tvåmastar-klass och time for some Happy surfing!
Jepp, PeterA, det blev ju lite jojo. Mest i början för min del, jag ville att vi skulle få till en jämn, hög fart till Jönköping. Men det var ryckigt i början, speciellt de tre, fyra första milen. Dels för att en del föll av i fart vid dragning, men dels också det klassiska att några ökade då det var deras tur att dra. Det är inte alltid så lätt det där, det vet jag av egen tidigare erfarenhet. Men när man ligger sina 30-60 sekunder där framme så gäller det att vara ganska fokuserad. Sen kan man falla av och löka i ledet igen... : )
Jag var en av dom som bommade sub9 : ( Wobblade in på 9:03. Säger som Homer: DOH!
Hade en dipp innan Karlsborg i den hårda vinden (men vem hade inte det?). Strax innan hade vi splittats upp också, och det gör ju allt mera slitsamt, så på det tappade man nog några minuter.
Men det var nog trafiken i slutet som slog in spiken i kistan för mig. Jag fick en mjölksyrechock som däckade mig totalt innan Medevi då jag fick tokspurta om en holländsk husbil med två yra fossiler i. Dom vinglade hit och dit, och jag bestämde mig för att i en uppförsbacke, när de körde typ 5km/h, dra om på insidan - då fick dom plötsligt för sig att vägrenen var bra att köra på. Så för att undvika diket så fick jag panik-rusha. Sen dog jag en aning, och det tog ett par km innan jag var människa igen.
Nåja, lite mer synpunkter då:
- Ett eller dubbla led:
Som sagt, 25 st gör att dragspelseffekten kan bli jobbig längst bak. Dubbla led är bättre, men praktiskt svårt p.g.a. all övrig trafik.
Men vi kan nog överleva dragspelseffekten. Leos regler och riktlinjer från förra året är riktiga och viktiga. Min erfarenhet är att om alla läser och förstår dom så minimerar vi ryck och dragspelseffekter så mycket som är möjligt med 25 gubbar på ett led.
Vidare är det viktigt att den som för stunden ligger längst bak i klungan har örnkoll på detta, att man är kökarlen så att säga. Då den som avslutat sin förning glider ner längs ledet och kanske är osäker på vem som är sist så bör man tjoa till så att vederbörande vet att denne ska in bakom och kan börja synka farten för en smidig anslutning i ledet. Ligger det någon som ej är i sub9 gruppen där så är det bara att tydligt markera med handen att "här ska jag in" – så löser det sig. Vill nån utomgruppare snikåka med därbak så går det väl bra, så länge denne makar på sig och släpper in oss utan tjafs.
- Dragning:
30-60 sekunder par skalle fungerar bra. Om någon är stark och vill dra längre så är det frivilligt att göra det, men det får inte ske på bekostnad av att man efter två minuter tappar farten p.g.a. för lång förning. Eller att man som individ på detta sett bränner allt sitt krut för tidigt och sen måste släppa hela gänget i Jönköping t.ex.
Vidare är det så att om någon under en period inte ens orkar 30 sekunder, utan måste vika av ner direkt, så är det bara att göra det. Ingen ska pika, gnälla eller gny för det, vi kommer alla ha svackor och toppar under vårt varv runt sjön. Runt Hjo kanske det är du som fått en date med Bonken, och då är det skönt att slippa dra någon gång eller två. Det kan vara skillnaden mellan sub9 eller inte.
- Lucka i ledet:
Det kommer osvikligt att uppstå situationer där lucka uppstår i ledet, tyvärr. Det gäller att försöka vara vaken och i tid upptäcka att man faktiskt glider av rullen. Det bästa är då at man helt enkelt biter ihop och jagar ikapp. Ett par cykellängder klarar man nästan alltid att hämta hem.
Men märker man att benen är som spagetti just där och då så får man påkalla uppmärksamhet på detta, yla till på polaren bakom och framför att du tappar. Glid sen ut och hoppas att personerna bakom orkar täta luckan. Någon som har en bra taktik för hur vi enklast tätar luckor får gärna delge den.
Men följden av luckor och ikappjagningar, även relativt små sådana, är som vi alla vet en dragspelseffekt som fortplantar sig och blir kraftigare ju längre bak i ledet den kommer. Försök undvik detta, om man tappar mer än två-tre cykellängder hela tiden så är detta extremt slitsamt för en själv och för alla bakom.
- Punkteringar/haverier:
Den tråkiga biten. Jag vet att det låter cyniskt, men just vid punka eller haveri av annat slag så är det väldigt opraktiskt att hela gruppen stannar och väntar. Tyvärr.
Även att hela gruppen sänker tempot en aning fungerar inte heller riktigt då det trots det innebär många minuters slitsamt jagande att komma ikapp, till kostnad av hela gruppens snittfart.
Vad man kanske kan göra är att fem stycken kan falla av och sen agera hjälpryttare upp igen. Men risken är då att hela gruppen tappar fem starka åkare under 10-15 minuter, och därmed slits alla myket snabbare, de som jagar samt huvugruppen.
Min inställning är att vid punka/haveri så får man nyttja andra snabba grupper som finns bakom.
I år har vi fler "skyddsnät" bakom i och med att vi startar 03:26. En punka är inte bra, men behöver int vara någon katastrof.
Men nu pratar vi inte mer om detta läskiga scenario ; ) Tänk om jag får punka en mil efter start.... Sitta här och vara hård och bestämd går ju bra...
- Stämning:
Måste jag ta upp, även om vi av tråden och PM:erna (säger man så?) att döma verkar vara ett gott gäng med hyfsad samsyn på det hela. Själv är jag en glad skit som hellre garvar än gråter även om det svider.
Men detta är ju en hårfin balans mellan svettigt och seriöst allvar och en kul grej. Vi ska vara aströtta då vi korsar linjen i Motala, men fan den som inte har kraft kvar att orka skratta ; )
Vi gör detta frivilligt och i samförstånd. Skulle det bli något strul i ledet, inte helt bli som vi tänkt oss, någon/några som släpper luckor eller orsakar strul, däckar av mentalt etc. etc. så ska vi inte kasta paj eller gny om det. Utan vi skakar av oss det, hukar oss ner i bocken och garvar vidare.
För när man väl sitter där på cykeln och är allmänt trött och mosig efter 19 mil så kan det gapas och härjas en hel del om någon annan lika trött skulle toucha ens bakhjul. Jag har sett sånt hända och det är inte därför vi cyklar. Det ska gå under 9 timmar, men inte på bekostnad av glädjen.
- Träff i Motala innan:
Definitivt ska vi ses innan för att tjata och peppa upp varandra. Tid och plats får bestämmas senare i tråden.
Sen funderar jag även på någon enkel afterbike-träff på lördag em/kväll i Motala också, för dom som kan och vill. Själv blir jag nog kvar i Motala till söndagen, och det kunde ju vara nice att träffas efteråt för att mosa i sig ett par kilo mat och valfri återhämtningsdryck.
Ju närmre start vi sen kommer så får vi diskutera cruisingen ur Motala, formering de första kilometrarna, uppdragningen av farten etc. etc. Det finns en massa saker att avhandla,högt och lågt.
Vi höres!
