Drömt om den här sen den kom och hittade ett ex. Jag tänkte provat att hyra en 134 på mtbstore för de sade att geometrin var liknande men helt oväntat godkände frun en oväntat stor utgift så jag slog till efter att febrigt ha läst allt som fanns för att övertyga mig själv om att jag gjort rätt.
Att internetköpa är alltid spännande. Det är väl den tjugonde cykeln jag köpt. Den första från Probikeshop. Tracking och sånt funkade fint och jag lärde mig att det finns en ort som heter Chilly-Mazarin.
UPS skulle leverera och jag har 100% dålig erfarenhet av dem sedan tidigare. Cykelkartongen låg givetvis ned i Jetpak-bilen med drivsidan ned. Kartongen trasig och armen till axeln stack ut, skrapad och fin... Givetvis var växelörat svårt böjt. Fan! Jag suckade inombords och längtade till Wiggles orgier i bubbelplast. Allt annat såg helt ut frånsett skrap på växel. Kassett och ekrar hade inte kontakt med växeln så jag tog emot paketet och fotograferade eländet för kontakt med säljarens kundtjänst.
Monteringen gick smutt frånsett att vajern till KS droppern var istucken från fel håll, det gjorde mig helt förbryllad en lång stund. Sen hade de glömt skicka med skruv och mutter för remoten, den var bara klämd på styret. Men det var vanliga grejer jag hade i lådan. Jag lossade även frambromshandtaget för att "snurra upp" ledningen som kröktes så den gick emot gaffeln. Och städade upp vajerdragningen lite i allmänhet och bytte sida på remoten och tog isär och lade på fett på allt i cockpit.
Sen tog jag fram Hammaren och smidde växelörat rakt med hundra slag.
Proceduren att montera cykel tog ungefär fyra timmar då min sjuka fyraåring bara lämnade mig ifred två-tre minuter i taget. Men det är mysigt både med barn och cykelbygge så det fick ta tid.
Under hela dagen kände jag dock att det stygga viruset även anfäktat mig vilket lade sordin på stämningen och sänkte energinivån stadigt.
En liten provtur krävs dock. "Bara lite på gräsmattan" blev ängen, sen drak-klipporna, det lilla lätta droppet, det stora brant..... Nej! Där noterade jag att bromsarna inte var inkörda så fegade ur, körde häststigen och grusvägen och hoppbron.... Och nedskvätt av lera blev jag. Och jädrar i min holk, vad bra det kändes. Oron att köpa grisen i säcken är ju ständigt närvarande. Den blåstes bort! Framhjulet lyfter man som ingenting, fjädringen lyckas vara spänstig och följsam samtidigt, sittställningen är bra, cykeln kändes väldigt styv och förtroendeingivande och ja det var ungefär så långt jag kom.
Den leriga cykeln tillbringade natten i köket och står där fortfarande och glänser och jag har lagt ut alla verktyg så det verkar som den behöver stå där för att jag gör något viktigt, och jag skall faktiskt kapa droppervajern till rätt längd och har skruvat på ringklockan,
Kona Process 111 XL