The story of my life.
Edit:
Bilden är från en tur med familjen på Sjællands odde igår, och fastän jag visste att Danmark inte var så alldeles kattskit för cykling så klockar nog den här turen in som en av de finaste jag har gjort.
Om den var extrem på något vis så får det nog sägas vara att den var extremt trevlig. Huvudsakligen grus och stig men även lite cykelväg, danska samhällen och släp-a-bike längs stranden.
Grus ska man akta sig för. Varning vid avtramp från Klint:
Visa bilaga 786680
Se bara hur illa det kan gå:
Visa bilaga 786681
Ganska snart övergick tack och lov den förfärliga grusvägen i klapperstensstrand. Karaktärsdanande att släpa cykel över, men utsikterna att hitta bärnsten efter stormen Floris vägde i viss mån upp:
Visa bilaga 786642
Fastän jag hade den mesta vikten på min cykel, med ombyte, lås, vatten och gud vet allt, så vann ändå mina (nedan bespottade) däck på sin bredd över de övrigas relativt smala däck.
Innan någon bröt samman så blev stigen ovanför stranden åter cyklingsbar. Och inte bara det utan dang near njutbar skulle jag säga. Om inte det här är propagandacykling så vet jag inte vad som skulle vara det:
Visa bilaga 786682
Efter ett par mil i motvind gjorde Jr. plötsligt tummen upp. På frågan vad det betydde så svarade han ”att det går bra, och att det är roligt”. Fadern mycket nöjd.
Därefter blev det fish n chips och glass i Havnbyen samt beskådande av en Volvo-valp och en sugga på pallbockar innan återfärden anträddes.
Grova ekplank hos skeppsbyggaren i Havnbyen (aka. En övning i att se
bortom Miyatan, för en gångs skull):
Visa bilaga 786644
Återfärd i relativ medvind:
Visa bilaga 786683
Fortsatt friska ben. Vägen slutar i himlen:
Visa bilaga 786687
…och väl där uppe får man lov att knäppa upp skjortan för att visa danskarna hur en riktig cyklist ser ut (och kanske också för att svalka sig):
Visa bilaga 786685
Freddie Freeloader, det är här han hålls:
Visa bilaga 786686
Vapnet för dagen var, som vana missbrukare förstås har listat ut, Skogsorkestern, en 20,5” (0,5207 m) SportRunner som valdes främst för att jag hellre har den än något av mina flådbyggen hängande bakpå bilen i en vecka. Inte fullt lika bekväm som mina 22,5:or (0,5715 m), men den skäms verkligen inte för sig för den sakens skull. Jag är förstås partisk och förvriden, men jämfört med de glädjande många touringcyklar som syns här i Danmark, däribland en Koga Miyata World Traveller hängande bakpå en nederländsk husbil, så hade jag valt en lämpligt kittad ATB-stålis för vilken långtur som helst. Skönt dock att mina skruvade preferenser inte är någon annans lag.
3x7 med gammal fin Deore/DX inkl. de fantastiska MT62 (63?) tummisarna och de likaledes fantastiska bromshandtagen. En toppgrupp som ger en tuppgrop att dö för:
Visa bilaga 786638
NDS, det nya svarta:
Visa bilaga 786645
Original hjul och, dessvärre, original Avocet-limpa. Däcken, onödigt grova Conti Trail King/Mountain King, gör ingen människa glad förutom möjligen då på en klapperstensstrand, men jag valde dem för att jag såg någon tipsa om att den danska flintan gärna äter sig igenom klenare däck. Om det stämmer vete far, men med 7,5 år LWB Jr. i laget så var farterna beskedliga och därmed gjorde det inte så mycket att däcken var tröga.
Sadeln var annars det enda som skavde. Bokstavligt. Fyra mil semestertripp på rätt sadel hade varit ett intet. Dito på fel sadel… det gick, men jag insisterade inte på att få cykla längre när vi om aftonen rullade tillbaka till expeditionsmobilen i Klint.
På tal om expeditionsmobil i Klint, såhär ståndsmässigt rullar tyskarna:
Visa bilaga 786688
Trots långa mil i benen så fanns det nog med krafter för de livsviktiga knop-etyderna på kvällen. Carrick-stek, för att ex. sammanfoga två grova bogseringstampar. En vacker dag kan den rädda livet på dig:
Visa bilaga 786648
En mycket fin tur som jag kan rekommendera er alla. Mer cykelglädje än blodsmak, precis som det ska vara.
Allt klart, slut.
www.blocket.se
