Kul med allt eftersnack som alltid blir efter VR. Historier om glädje, smärta och andra öden. Det händer verkligen mycket på VR. Och så snackas det så klart om tider och jämförs kors och tvärs, hur gick det för snabbklungan etc. Underhållande. :-)
Så man funderar ju själv på sin egen runda och analyserar den sönder och samman. Vad kunde jag gjort för att det skulle gå snabbare? Körde jag inte lite onödigt fegt där osv. Jag har hittat många saker att förbättra. Men egentligen var ju målet att ta sig runt i första hand, i andra hand att göra det under 10 h, och så hade jag "drömgränsen" 9h som man kanske skulle klara om det gick jäkligt bra. Och det klarade jag ju, så jag borde ju vara nöjd. Och det är jag så klart. Men det är ju inte utan att man undrar, skulle man klara 8:30, eller kanske 36 km/h i snitt (8:20), eller sub8 solo?? Går det?
Kanske det, men jag lär inte göra något soloprojekt nästa år. Nu har jag gjort några bra VR och är nöjd med det. Kanske man kör igen om Anders eller kanske Leo satsar på sub7. Det vore en utmaning. Eller så blir det ett nytt utmanande soloprojekt någon gång...
Därmed lägger jag årets VR till handlingarna och koncentrerar mig på det som jag helst vill göra, köra "riktiga" tävlingar på landsväg. Nu närmast Solleröloppet och snart veteran-SM med både tempo och linje. Där kommer man ner på jorden igen. hårt.
Vill också passa på och tacka för alla uppmuntrande kommentarer innan och alla gratulationer efter VR. Mycket stimulerande och glädjande. Tack också till Stevens för lånet av en kanonbra linjehoj. Jag kommer att ha förmånen att låna den till flera tävlingar här framöver, bl a v-SM.
Slutligen hoppas jag att fler vågar sig på soloprojekt på VR. Det kan verkligen rekommenderas, man får ett helt annan upplevelse av VR. Jag lovar! Tiden att slå är 8:55. ;-)