Håller verkligen med om att stopp och taktik måste vara helt klart innan loppet!
Jag är nog en sån som uppskattar en ”klung-hitler” (själv brukar jag dock mest svära i detta tysta om klungan inte fungerar), särskilt om denne styr upp klungan på ett bra sätt. Som jag ser det hänger sub9 på att klungan fungerar, och de flesta här lär väl ha kört en hel del i grupp. Får ibland för mig att de som kör odisciplinerat kanske är folk som är ”medbjudna” i happyklungor (vägrar tro något ont om happyiter :) Det farligaste är ju nästan de som är starka men som inte är så vana att köra i klunga och kör sönder gruppen uppför.
Antar att vi kör vi belgisk?
Lite basics som jag ser det:
- Jämn fart
- LÅNGSAMT uppför
- Hård körning i utförslut (de som ligger längst fram kan ge järnet, har nog aldrig varit med om att en klunga spricker utför, inte i de backar som finns runt vättern iaf)
Mitt förslag vad gäller punktering/olyckor är
- Punktering – otur, får klara sig själv (det är ganska hög sannolikhet att det kommer hända någon, onödigt att gruppen missar målet pga detta – vilket ju blir en risk iom att vi endast ska gå precis sub9)
- Vurpa – alla stannar och ser till att allt är ok / ser till att personen får hjälp om så behövs
+ jag kan tycka att det är bra att ha en ”grindvakt” som ser till att klungan hålls fri från utsocknes..
Klistrar in lite antika (hela 3 år gamla) inlägg om erfarenheter/taktik i samband med VR subgrupp
Under loppet
*********************************************************
Det viktigaste att tänka på är att hålla ihop klungorna så länge det går. För att klara målet måste vi samarbeta, det är teamwork från början som gäller.
Det innebär kortfattat tre saker:
1 - Farten ska hållas jämn. Går det ryckigt så har någon missat poängen med att köra i klunga.
Den som tar över dragjobbet ska absolut inte ÖKA eller för den delen MINSKA farten utan behålla den. Om man inte orkar med att hålla farten så ska man inte ligga och bromsa hela klungan, utan då lägger man sig bak i klungan istället. Om man är pigg så är det bättre att dra en längre stund än att istället försöka ÖKA farten på hela klungan vilket bara leder till dragspelseffekt och irritation om fartändringar hela tiden.
2 - I uppförsbackarna kan man lätt köra sönder en klunga. Försök istället hålla en fart uppför som känns realistisk, inte maxfart upp alltså. Detta gäller speciellt sub9 klungan som inte har nödvändigt behov att köra fort uppför för att klara niotimmarsmålet. När förste man i klungan sedan kommer upp till backkrönet så SKA farten ökas långsamt så att ALLA i klungan är med.
3 - I nerförsbackarna SKA man inte ligga och bromsa i onödan. All rörelseenergi som vi får GRATIS från en nerförsbacke är bonus och ska användas till att ta sig framåt, inte för att värma upp bromsklossarna och fälgarna. Anledningen till att man kan tvingas till att bromsa är helt enkelt att folk har slutat att trampa (tillräckligt fort) längst fram när det går utför. Den som ligger längst fram och drar när det går nerför SKA fortfarande köra järnet när det går nerför, inte VILA. Orkar man inte, så viker man av och näste man tar över dragjobbet nerför.
De här tre enkla sakerna glömmer många väldigt lätt och de orsakar en hel del missförstånd vid klungkörning.
Vad som jag tyckte gick lite mindra bra förra året var:
1) Trots att vi endast skulle köra 30-60 sekunders dragningar så var det en del som låg och tog flera minuter i fronten ner till Jönköping. Gentlemannamässigt, men om man har otur så kan det straffa sig i slutändan - och det förlorar alla på. Jag har kört 10 rundor och vet att ALLA är Stålmannen ner till Jönköping, det är lätt att lura sig själv. En del fortsätter vara stålmän efter också, men relativt många får sent betala för alltför långa tidigare dragningar.
2) När man hade gjort sin dragning så gick man inte ner hela klungan, utan gick in i mitten någonstans => sämre resursutnyttjande. Dock var det ofta av den enkla anledningen att man inte riktigt alltid visste vem som var den sista gubben i ledet, då en del "utbölingar" blandade sig in.
3) Den som ligger längst fram i klungan i en nedförsbacke rullade, eller trampade för sakta. Tyvärr, måste jag säga, men att ligga längst fram i en nedförsbacke kan vara riktigt slitsamt för att dom längst bak ej ska få bromsa bort värdefull fart.
4) Gummisnoddseffekt. Bromsa längst bak - sen behöva rycka igång för att hinna ikapp. Roten till en del småstrul orsakades av att vi var ca. 25 gubbar på en linje. Då är det ofrånkomligt att man får gummisnoddseffekt längst bak oavsett hur disciplinerat alla kör. Men jag har också svårt att se hur vi smidigt kan dela upp oss i två 10-15-mannagrupper också...för mot slutet kanske den ena gruppen endast är 6 man medan den andra är 14 man. Fast det kanske är värt en tanke. Men jag kör hellre, trots nackdelarna, 20+ gubbar i en enda klunga.
Sen är kommunikation otroligt viktigt i ledet. Tydliga handsignaler och tillrop är ett måste.
**************************
Den främsta anledningen till att det spricker är att det går för fort uppför. Trots att det egentligen inte finns några backar (enligt en del) så är det ändå i stigningarna som grupperna splittras. Detta leder varje gång till att de som först är på krönet tvingas hålla igen samtidigt som det kan finnas 2-3 grupper bakom som får slita som djur för att täppa igen. För att inte tala om att man får ligga och rulla i nerförsbackar för att samla ihop alla. Många av de som inte hänger med kan många gånger bidra med både stabil och hög fart på platten men blir avhängda eller uttröttade på att bara köra ikapp. Detta förlorar samtliga på.
Under fjolårets runda hände detta ett otal gånger på väg ner mot Jönköping. Mer än en gång hände det att någon som tyckte han hade mer att ge och att det gick för sakta i uppförsbackarna, gick fram och tog över farthållningen vilket direkt skapade luckor. I princip anser jag att man inte skall byta farthållare i uppförsbackar. Tvärtom skall man se sig om och kolla efter att alla verkligen är med så att man kan damma på för fullt direkt man är uppe. Efter J var det hopsamlat igen och sedan så sprack det i två grupper igen.
I utförsbackar är det tvärtom, där bör man byta farthållare så fort som möjligt och trycka på allt vad man har. De bakom hänger ändå med.
