Följ med på en hissnande cykelresa mellan Norges bergstoppar och fjordar. HappyMTB guidar dig till Sogndal, ett extremsportnäste mellan berg och hav.
Text: Gustav Norvik, Foto: Linn Hollanti, Tinneke Van Thienen & Gustav Norvik
Vad är väl bättre än att en gråtrist dag i snålblåsten få släpa sin cykel i uppförsbacke, genom lera och snö? Just nu kan jag inte komma på någonting faktiskt. För berget Molden, 20 minuters bilfärd från Sogndal, bjuder på en riktigt häftig cykelupplevelse. Med en helt otrolig utsikt och riktigt roliga stigar är Molden en fantastisk cykelupplevelse som inte får missas. Trots att stigen är helt naturlig känns den som skapt för att gønna* nedför med cykel. (*gønna – cykla fort, no mercy.) Att nå toppen tar omkring två timmar och det är nästan uteslutande pushbiking som gäller. Väl uppe på 1116 meter är det kallt och blåsigt men från den steniga toppen har man en fantastisk utsikt över de snöklädda bergen som möter fjorden på ett magnifikt sätt.
Linn HollantiSnålblåsten och kylan under den sista biten till toppen ledde tankarna in på att vända om. Rikligt belönad blir man dock och mödan är väl värt besväret.Kylan och blåsten gör att besöket på toppen inte blir långvarig. Skydd och hjälm åker på i ett huj och strax bär det av nerför den södergående stigen Molden til Munthemarki. De första 100 metrarna av stigen är riktigt steniga, med vassa kanter som bara vill punktera däcken. Efter stenpartiet och en snöklädd passage byter stigen skepnad, packad sand och stenhällar erbjuder nu rolig cykling med mycket fart och flow. Stigens lutning och riktning är sådan att man framför sig har en otrolig vy och jag hör mig själv tjuta av ren glädje när jag tittar upp och inser var jag befinner mig.
Här ovan trädgränsen är utsikten vidsträckt och det är en mäktig känsla att hela tiden ha de snöklädda topparna och den isblåa fjorden i periferin samtidigt som man står på ordentligt nerför. Jag släpper på bromsen och pressar cykeln genom en skarp vänstersväng, flyger utför en brant stenhäll och passerar lagom nära de två vandrarna som är på väg upp. Känslan av att återfå kontrollen efter stenhällen är helt oslagbar och jag står på i samma tempo ner till utkiksplatsen strax ovanför trädgränsen.
”Är vi redan vid trädgränsen?” tänker jag. Med facit i hand skulle vi ha vänt och gått tillbaka med cykeln upp till toppen igen, bara för att få åka den första delen en gång till. Men eftermiddagen går mot sitt slut och molnen blir allt mörkare.
Nedanför trädgränsen blir stigen mer teknisk. Linjevalen blir viktigare och många branta och steniga sektioner som följer tätt på varandra ger en härlig utmaning. Man tvingas ställa om snabbt till den nya terrängen och strax har ett härligt flow byggts upp. Mot slutet klingar de tekniska partierna av och man tillåts löda på ordentligt och kräma ur det sista ur kroppen, om man nu har något kvar. Trötta och lyckliga når vi till slut parkeringen och i samma stund som cyklarna är instuvade i bilen träffas vindrutan av den första, stora regndroppen. Sakta börjar vi rulla tillbaka mot Sogndal igen. ”Hög femma på den!”
Stigen som vi körde var den södergående Molden til Munthemarki men från toppen går det också att välja den norrgående Molden – Marifjöra. Den senare måste ses som en lite mer prestigefylld stig att cykla. Inte bara för att den har svart svårighetsgrad i jämförelse med Molden til Munthemarkis röda, utan också för att en av deltävlingarna i den norska endurocupen i somras gick där. Dessutom har den en total fallhöjd på 1100 höjdmeter, cirka 300 fler än Molden till Munthemarki.
Toppen når man bäst via den södergående Molden til Munthemarki-trailen, där man dessutom kan parkera vid stigens start, på 300 meters höjd. Väljer man att åka ner den norrgående Molden – Marifjöra får man dock cykla knappa milen tillbaka till bilen, längs landsväg 55, då Marifjöra ligger vid havsnivå.
Vi hade väntat ut förmiddagsregnet och hade därför en liten tidspress. Dessutom fick vi veta att den nordligt orienterade Molden – Marifjöra för tillfället var oerhört blöt och snöig och att Molden til Munthemarki därför var ett betydligt bättre val.
Denna tur går alltså att klämma på en eftermiddag. En smörgås i väskan att ha på toppen efter de knappa två timmarnas pushbiking är att rekomendera. Även vindjacka och ett torrt innerlager bra att ha med i väskan, då vädret kan slå om fort. Eftersom det är pushbiking som gäller rekomenderas flats eller bekväma SPD-skor att gå i.
Molden är en av många riktigt bra platser för endurocykling i trakterna kring Sogndal. Hemsidan sykkelforer.rocketfarm.no är en stigkarta över Sogndaltrakten och Molden til Munthemarki och Molden – Marifjöra går att finna här. På kartan framgår det tydligt var stigarna börjar och slutar samt var man kan parkera. På hemsidan går det oftast att läsa sig till svårighetsgrad, hur man tar sig dit samt en kort kommentar om stigen. Till några stigar finner man även kortare filmklipp
Utöver Molden har jag några personliga favoriter som jag inte tycker man bör missa när man är i Sogndal:
Dalåker – Gjerdil
Dalåker ligger i Kaupanger, tio minuters bilfärd från Sogndal. Här går det utmärkt att ”shuttla” med egna bilar och på så sätt slippa, eller gå miste om, att trampa uppför. Dalåker har barrklädda och jordiga stigar som fungerar bra vid vått väderlag. De har mycket grepp och har inga rena tekniska sektioner, utan det är bara att ha plattan i mattan och stå på utav bara den. Tack vare det bra greppet kan man alltid tvärnita och vara säker på att få stopp. Detta medför att man kan göra djärvare vägval och hålla högre fart eftersom man upplever en trygghet i att alltid kunna avbryta eller stanna om saker och ting börjar gå över styr. Detta är lyxigt och ger utrymme för mycket lekfullhet och för att experimentera och prova nya saker. Dalåker passar därför utmärkt till lättsammare åkning eller för större sällskap.
Höjdpunkterna och det som får pulsen att stiga är de många träden som på sina ställen står väldigt nära stigen och på så vis skapar en otrolig fartkänsla i en förövrigt redan snabb stig. Hög fart i kombination med ljudet av jord som smattrar mot blåbärsris när man tar en kurva gör Dalåker till ett härligt ställe att cykla på. När man har parkerat bilen uppe vid bommen är det också möjligt att fortsätta och ta sig ännu högre upp till Vardaheii, för åkning ovanför trädgränsen. Här är terrängen stenig och stigarna går över stenhällar vilket bör tas i beaktning vid vått väderlag.
Heukåsen eller Flyplasstien Heukåsen är namnet på flygplatsen i Sogndal och den ligger i Kaupanger, mitt emot Dalåker. Man följer bilvägen en bra bit upp mot flygplatsen innan man parkerar i en ficka till vänster, precis efter att man passerat en grusväg med en röd vägbom på höger sida. Denna grusväg cyklar man i tio minuter innan man når stigen. Stigen är jordig med inslag av mycket rötter och stenar. De branta svängarna medför att viktfördelningen blir en konst att bemästra för att hålla farten uppe. Flyplasstien är populär vilket är förståeligt och det är inte ovanligt att stöta på andra cyklister här.
Gustav NorvikGustaf i hopptornet i Kaupanger. I bakgrunden skymtar Bleias rännor.Genom att hålla till vänster når man Eide nere vid vattnet. Stigen är lite mer utmanande hitåt och här går det bra att ta ett svalkande dopp i fjorden efter turen. Håller man åt höger hamnar man nere i Kaupanger där man med fördel kan bada vid hopptornet och där man har utsikt över berget Bleias snöklädda rännor. Faktum är att det krävs både båtfärd och en hike på 1717 höjdmeter för att nå toppen för att shredda Bleias rännor på skidor eller snowboard.
Konglesladden (Kottesladden översatt till svenska) Konglesladden som ligger bortanför Kaupanger, just precis innan Laerdalstunneln, har en sista sektion som är helt magiskt. Det finns flera bra stigar kring Laerdalstunneln som man kan leka av sig på, men Konglesladden är en klar favorit. Skogen är väldigt speciell här, med täta tallar vars bark tillsammans med den barrklädda stigen reflekterar solstrålarna som letar sig in mellan trädtopparna och skapar ett häftigt orange-rött skimrande ljus.
Konglesladden är oerhört snabb och ruskigt flowig och de mer eller mindre naturliga hoppen gör att hornen i pannan växer rakt genom fullfacehjälmen. I början av stigen finns en riktigt brant sektion som blir särskilt utmanande vid blött väderlag. Stigen korsar också den ringlande traktorvägen, som man trampat upp på, ett antal gånger med härliga drop-ins och drop-outs. Särskilt ett drop-in, respektive ett drop-out från vägen, är härligt branta och tekniska.
Sogndal som ligger i västlandet i Norge,cirka fyra timmars bilresa från Oslo, är ett riktigt extremsportsnäste som lockar många extremsport- och friluftsintresserade. Under vintrarna får Sogndal i regel otroliga mängder snö från Atlantvindarna och erbjuder högklassig offpiståkning och även isklättring ända in i maj månad. Utöver vintersäsongen erbjuder Sogndal under sommarsäsongen möjlighet till fantastisk havs- och forskajak, vandring, sport- och tradklättring samt givetvis mountainbike.
Under sommaren kan vädret variera kraftigt. Skulle regnoväder vara framme går det att finna cykelbara stigar som klarar mycket regn. I värsta fall har den moderna sportanläggningen ett fräscht gym och en 18 meter hög innomhusklättervägg.
För cykelhyra, guide och shuttle i Sogndal vänder man sig lämpligen till Sogndal Lodge nere vid kajen. Priserna ger inget utrymme för överraskningar och exempelvis går en endurocykel loss på 750 norska för en dags hyra. Sogndal Lodge erbjuder även rum för natten och deras hemsida ger svar på samtliga funderingar. Det finns även andra bed and breakfast i Sogndal samt ett stadshotell. Strax utanför Sogndal finns det en camping vilket är det billigaste boendealternativet. Utbudet i Intersportbutiken i gallerian är imponerande, både när det kommer till outdoorprodukter men också till cykelrelaterade produkter. Detta avslöjar en hel del om den efterfrågan som råder i Sogndal. Här finner du allt du behöver till din cykelupplevelse.
http://sykkelforer.rocketfarm.no






EmilEkholm 2016-02-10
Tackar för tipset!
Beofred 2016-02-09
Beror heeelt på snöläget, när jag och Cruxet var där 2011 gick det fint, då åkte vi egentligen dit snödjup-rapporterna verkade bäst. I år låg snön ovanligt länge istället, helgen innan midsommar hade folk kul skidor i området. Obs att detta gälle...
EmilEkholm 2016-02-07
Bra artikel! Tros det vara för tidigt på året att bege sig dit i Maj/Juni?
Beofred 2016-01-27
Westman, jag fick korsa några snöfält både i juli (förstås) och augusti på Molden, men på "baksidan" mot Marifjora såklart :) Men snön låg länge på det berget(och alla andra i området förra året), vid endurotävlingen var det bitvis skottat och omdrag...
Stojje 2016-01-27
Tackar för den. Passar bra när man just börjat planera sommarsemestern. Stor tumme upp.
Westman 2016-01-27
Var där i somras och kan sammanfatta det med att jag gärna åker dit igen. :) Ang Molden så undrar jag lite när artikelförfattaren var där? Vi var där i slutet på juli och det var ingen snö någonstans. Eftersom vädret gör snabbare omslag vid berg/fjo...
soderblom 2016-01-26
Bra artikel! Blev inte mindre sugen på att åka till Sogndal! Kan även rekommendera cruxet och beos tidigare RR från samma område till er som inte läst tidigare: http://happymtb.org/forum/read.php/1/1662356/page=1 Beo kör Sogndal Enduro 2014: http:/...
Aron 2016-01-26
DrDenial skrev: ------------------------------------------------------- > Kan bjussa på ytterligare lite bilder från vår > trip till och omkring Sogndal i höstas: > https://flickr.com/photos/134381271@N08/sets/72157 > 658507584959 Grymma bilder! J...
lundatok 2016-01-26
Det drar lite lätt i gottetarmen, även för ett svetto som jag!
DrDenial 2016-01-26
Bra reportage! Kan bjussa på ytterligare lite bilder från vår trip till och omkring Sogndal i höstas: https://flickr.com/photos/134381271@N08/sets/72157658507584959 Magiskt ställe.