Cyklisten som inte satte ner foten

Datum:
21 juni 2016 08:24

På förmiddagen den 15 juni 2011 stannar en cyklist för stopplikten vid korsningen Norra Skolgatan och Spångatan i Malmö. Cyklisten står stilla vid stopplinjen men sätter aldrig ner foten. På andra sidan gatan står en polis som uppfattar det som att cyklisten inte stannat och en bot utdelas. Händelsen blir en lång följetong som löper mellan olika instanser då cyklisten bestrider sin bot. 

I domstolsförhandlingarna ska cyklisten enligt polisen, ha glidit över stopplinjen utan ansats till att stanna. Cyklisten hävdar att denne stannade vid stopplinjen genom att balansera på cykeln med båda fötterna på pedalerna, ett så kallat balanserande stopp. För att bevisa sin oskuld vill cyklisten koppla in sin cykeldator för att kunna visa bilder, kartor och GPS-utskrifter, som ska kunna bevisa att cyklisten rent faktiskt stått still vid tillfället. Tingsrätten vägrar av säkerhetsskäl att låta cyklisten koppla in datorn i Tingsrättens datorsystem. Cyklisten erbjuder sig att visa upp hur cykeldatorn fungerar men nekades och ombeds istället att lämna in en papperskopia. På papperskopian syns stopplinjen dåligt och det blir svårt att avgöra om cyklisten faktiskt stannat före linjen. Hade en fil kunnat visas upp så hade det varit lättare att zooma in området och då hade rätten enligt cyklisten, kunnat se att lagen efterföljts. Tingsrätten sätter tilltro till polisens uppgifter och anser att det är styrkt att cyklisten i vart fall av oaktsamhet, inte stannade på ett korrekt sätt vid stopplikten. Cyklisten döms därav för förseelse mot trafikförordningen enligt 3 kap 19§.

Den tekniska bevisningen

Överklagan görs till både Hovrätten och Högsta domstolen för att få möjlighet att lägga fram bevismaterialet (cykeldatorn med tillhörande fil) men båda instanserna avslår överklagan. Cyklisten vänder sig till justitieombudsmannen (JO) Lars Lindström. Cyklisten har då i flera månader på egen hand via mailkorrespondensens med Eva Wendel Rosberg, lagman på Malmö Tingsrätten, försökt få fram information från Tingsrätten om vilka filer som bedöms som godkända att få visa upp som bevismaterial. I mailkorrespondensensen har cyklisten erbjudit sig att lämna över filerna så väl i original, direkt ur GPS´en, som via e-mail och på USB-sticka. Inga av alternativen accepteras och Tingsrätten lyckas inte reda ut vare sig vad som anses med standardformat eller vilka filer som domstolen ska tillåta. Utan möjlighet att visa upp exempelvis cykeldator med tillhörande fil, står ord står mot ord.

Stopplikt Jennie FasthStopplikt

Fri bevisföring

I takt med att teknologin går framåt, inte minst när det gäller cykeldatorer så ökar även möjligheten för cyklister att påvisa exempelvis vilken hastighet som hållits på cykeln, färdväg samt även om cyklisten stått still vid exempelvis stopplikt. Då ett mål i en domstol ska avgöras beror utgången i målet till mycket stor del på vilken bevisning som läggs fram inför rätten. Det är därför väldigt viktigt att veta vilken bevisning som får läggas fram under en rättegång och vilka principer som gäller för bevisföringen i allmänhet.

”I svensk rätt gäller den så kallade principen om fri bevisföring. Principen om fri bevisföring innebär att parterna i princip får lägga fram vilken bevisning de vill. Detta innebär även att bevisning som tillkommit i strid med en regel får läggas fram och beaktas av domstolen då målet ska avgöras. Ett exempel på detta är att blodprov får användas som bevisning i mål om rattfylleri trots att blodprovet tagits på ett sätt som strider mot de regler som gäller för hur blodprov får tas. Även så kallad överskottsinformation får användas som bevisning. (Överskottsinformation kan uppstå vid till exempel hemlig teleövervakning och är information som handlar om ett annat brott än det som övervakningen ursprungligen avsåg.) Huvudregeln är således att parterna i ett mål kan lägga fram vilken bevisning som helst för att visa att domstolen ska döma till partens fördel.” (Advokatbyrå Gilborne)

Principen om fri bevisföring är mycket nära sammankopplad med principen om fri bevisvärdering. Principen om fri bevisvärdering innebär att domstolen inte är bunden av några regler då den framlagda bevisningen ska värderas. Domarna får alltså själva avgöra hur trovärdigt ett vittne har varit och hur stor vikt som vittnesmålet ska anses ha. Domarna får även fritt väga bevisningen mot annan bevisning i målet.

Ovan sägs att huvudregeln är fri bevisföring och att parterna i ett mål får lägga fram vilken bevisning de vill. Från denna huvudregeln finns det dock undantag. I vissa fall kan rätten nämligen avvisa bevisning som lagts fram av en part. Att bevisning avvisas innebär att bevisningen inte får läggas fram. Bevisning får avvisas i fem olika fall:

1. Om omständigheten som en part vill bevisa med beviset är utan betydelse i målet.
2. Om beviset inte behövs.
3. Om det är uppenbart att beviset skulle bli utan verkan.
4. Om bevisningen kan läggas fram på ett annat sätt med avsevärt mindre besvär eller kostnad.
5. Om bevisningen trots att rimlig ansträngning har gjorts inte kan tas upp och avgörandet av målet inte bör fördröjas ytterligare.

Eftersom cyklistens cykeldator i allra högsta grad hade stor betydelse som bevis i målet, kan inte första punkten göras gällande. Inte heller punkt två, då cykeldatorn och filen hade behövts för att styrka cyklistens påstående om att denne faktiskt stått still. Att det skulle vara uppenbart att bevisningen skulle bli utan verkan, som nämns i punkt tre blir också svårt att hävda. Förvisso skulle det kunna tänkas att papperskopia inneburit mindre besvär eller kostnad som nämns i punkt fyra, men även det känns högst orimligt då en datorfil snabbt och enkelt kan kopplas in. Har det funnits rimliga ansträngningar för att beviset ska kunna visas fram? Här går Tingsrättens och cyklistens åsikter isär. I ett uttalande gör dock JO bedömningen att Tingsrätten borde ha utrett vad cyklisten menade när denne ville visa upp sin cykeldator, när det nu inte gick att koppla in cykeldatorn i domstolens utrustning.

”Som det är nu så sitter ju en kille med en dator som han anser visar att han är oskyldig men han har inte fått visa den för någon människa”, säger Lars Lindström i en intervju till Sydsvenskan. Uttalet får Eva även Wendel Rosberg att backa och säger till samma tidning att hon nu spridit JO:s kritik på Tingsrätten för att undvika att samma misstag begås. ”Det är klart, hade man lämnat över cykeldatorn till åklagaren, som fått gå vidare med förundersökningen, så hade man kanske kunnat hitta något i cykeldatorn”, säger hon. Men även om JO har klargjort att man inte får diskriminera en informationsteknisk fil så hjälper varken JO:s uttalande eller Tingsrättens helomvändning cyklisten. En advokatfirma i Malmö erbjuder sig att hjälpa till ytterligare med en resningsansökan men vid det här laget har det gått 3 år och cyklisten orkar inte dra något mer i det och denne förblir dömd för förseelse mot trafikförordningen enligt TraF 3kap 19§.

Vägledning saknas

I Sverige är det i första hand domar från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen som anses prejudicerande d.v.s utgör vägledning för avgöranden av kommande fall. Ett rättsfall vars avgörande blir rättspraxis. Även domar från hovrätter och kammarrätter kan ha ett visst prejudikatvärde. Den som har rättat sig efter en domstols tolkning av lagen ska kunna känna sig säker på att domstolen dömer på samma sätt nästa gång samma fråga kommer upp. En domstol förutsätts med andra ord döma lika i lika fall. En domstol dömer i princip inte heller på ett sätt som står i strid med hur en överordnad domstol dömt tidigare. Eftersom Högsta domstolen är den högsta rättsinstansen inom sitt område, innebär det att lägre domstolar, rättar sig efter Högsta domstolens avgöranden. Då cyklisten fick avslag för sin överklagan till Hovrätten och Högsta domstolen så saknas således vägledning i framtida liknande fall.

Vad säger då lagen om stopplikt?

I TraF 3kap 19§ ”En förare som har stopplikt eller skall stanna på grund av trafiksignal skall stanna vid stopplinje. Om stopplinje saknas skall föraren stanna omedelbart före signalen eller innan föraren kör in på den korsande vägen, leden eller spårområdet”.

Bestämmelserna i 3kap 5§ 2st gäller även förare som har stopplikt : ”Föraren får köra vidare endast om det med beaktande av andra trafikanters placering, avståndet till dem och deras hastighet inte uppkommer fara eller hinder”.

Det är ju ganska tydligt att föraren ska stanna, det är således inte tillåtet att rulla över stopplinjen. Eftersom cykeln är ett fordon och cyklisten en förare så gäller även lagrummet för cyklister. Detta bekräftas också av både Polis och Transportstyrelsen. Rimligtvis ska då samtliga hjul på fordonet stå still vid stopplinjen (om sådan finns) saknas stopplinje eller om stopplinjen är dold under snö så ska fordonet stanna jämte stoppskylten och även där stå still.

Konsten att stanna korrekt

Men innebär det att hela cykeln måste stå helt still eller får cyklisten balansera på cykeln så länge cykeln inte rullar? Vid ett balanserat stopp så skulle det kunna tänka sig att cyklisten parerar med hjulen i sidled men för den delen inte rullar vare sig fram eller tillbaka. Om cykeln inte rullar så borde detta i lagens mening innebära att cyklisten faktiskt stannat och står still. I lagtexten framgår heller inga tidsangivelser för hur länge fordonet måste stå still vid stopplikt, annat än att föraren endast får köra vidare om det inte utgör fara eller hinder för andra trafikanter (TrF  3kap 5§ 2st). Med andra ord så skulle ett stopp kunna göras relativt snabbt, så snabbt att det kanske inte uppfattas som ett stopp fast fordonet stått still?

Vi frågade Transportstyrelsen om just tidsangivelse och kriterierna för ett korrekt stopp men blir enbart hänvisade till TraF 3kap 19§ med följande svar: ”Du skall stanna och det finns ej definierat hur ”länge” utan fordonet skall stå stilla.” Alltså finns det inte några specifika kriterier för hur ett korrekt stopp ska se ut så länge fordonet står still. Vi fick även bekräftat att det är polisen som gör bedömningen om fordonet stannat eller inte.

Foten i marken Jennie FasthFoten i marken

Att sätta ner foten eller inte sätta ner foten, det är frågan

Som vi kan läsa i domstolens handlingar så blev cyklisten fälld för oaktsamhet och för att cyklisten inte stannade på ett korrekt sätt vid stopplikten. Vi har redan konstaterat att det inte finns några specifika kriterier för hur ett stopp ska se ut. Så vad är då ett korrekt sätt? En vanlig uppfattning tycks vara att cyklister måste sätta ner foten i marken vid stopplikt för att anses ha fullföljt stopplikten.

Den 10 mars 2011 konstaterade dock förundersökningsledaren på trafikpolisen i Malmö i en artikel i Sydsvenskan att så är inte fallet. ”Det är egentligen en skröna. Tittar man i lagtexten så står det ingenstans. Däremot står det att man ska stanna och stå still.” Polisen tillägger dock att det är svårt att säga om någon verkligen stått still utan att foten varit i marken. Med andra ord så blir det en tolkningsfråga. På frågan om det finns en praxis hos polisen om att cyklister ska ha en fot i marken blir svaret att det är upp till varje enskild polis att avgöra om en lagöverträdelse har skett men med tillägg att om en cyklist står stilla och balanserar och iakttar stopplikt så ska denne inte kunna bötfällas.

Inte heller kan foten i marken återfinnas i förarbete, lagtext, domar eller prejudikat. Men det råder förvirring.

Den 13 maj i år gick Malmöpolisen åter igen ut i Sydsvenskan och påtalade denna gången att cyklister är tvungna att ha minst en fot i marken vid stopplikt. Uttalandet väckte uppmärksamhet och inte mindre än 6 dagar senare fick uppgifterna åter igen dementeras med följande uttal: ”Jag hade fel när jag sa att man måste sätta ner en fot i marken. Men jag anser att det är lämpligt att man sätter ner foten och därigenom tydligt markerar att man stannat och det kan även ur en trafiksäkerhetsaspekt vara olämpligt att stå och balansera, men något lagkrav på att sätta ner foten finns alltså inte.”

Kanske är det så att det anses lämpligt att sätta ner foten, men räcker det för att bötfälla? Det är onekligen svårt att veta om ett balanserat stopp räcker vid stopplikt eller inte. Inte minst eftersom det blir upp till den enskilde polismannen att avgöra om stoppet räknas. Även avsaknad av tidsangivelse för stoppet kan generera osäkerhet om stopp gjorts och allt blir således en tolkningsfråga.

Finns det lösningar?

Skulle ett tydligare lagrum kunna göras gällande och i så fall hur skulle lagrummet utformas? Om lagkravet skulle innebära att en fot måste sättas i marken för att i laglig mening räknas som att cyklisten stannat, skulle detta i så fall gälla alla typer av cyklar? På cyklar med tre hjul eller fler behöver cyklisten inte balansera upp fordonet, men räcker det som anledning att slippa sätta ner foten? Borde det finnas en tidsangivelse för hur länge fordonet ska stå still så att omgivningen lättare uppfattar stoppet?
Frågorna är många men i dagsläget kan vi dock enbart konstatera att Trafikförordningen 3 kap 19§ inte ställer några krav på att någon fot skall vara i marken i samband med stopplikt på cykel. Det enda lagen säger är att föraren ska stanna vid stopplinjen (alternativ jämte stoppskylten om linje saknas eller inte är synlig).
Ta del av Happyrides nyhetsbrev med spännande nyheter!

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.

Senaste kommentarer

Xanthopteryx 2020-11-20

Jag gillar konceptet cykelöverfart, eller vad det nu heter (du ser... hopplöst det där), men känns som att man borde förändra skyltningen. Det skall vara lätt att göra rätt som det så vackert heter. Sätt B1 (Väjningsplikt) tillsammans med B8 (cykels...

Xanthopteryx 2020-11-20

Det gäller ju tyvärr även cyklister så åter igen - dumt att skylla på ett trafikslag utan bättre på att fokusera på samarbete, ty vägarna tillhöra samtliga trafikslag och det är ett krav att vi skall samarbeta och underlätta för varandra....

Bengt-re 2020-11-20

Eftersom du som ändå försökt förstå inte reder ut cykelöverfarter och liknande innebär att 95% av övriga traffikanter inte har en susning eller tror fel. Lösningen är att vara tydlig, kommunikativ och deffensiv. Det är ändå du som får ont om kommun...

NLC 2020-11-20

Fast hela konstruktionen med STOP-skyltning är ju baserat på motoristers dåliga efterlevnad av väjningspliktens "tydligt visa sin avsikt att väja genom att i god tid sänka hastigheten eller stanna" dvs man saktar inte in tillräckligt och/eller chansa...

Xanthopteryx 2020-11-20

Definitivt inte, men har haft en segdragen diskussion med en lirare från utomrikes om just stoppskylt och var man stannar. Personen i frågan bor i ett annat and men även där är faktiskt reglerna EXAKT likadana som i Sverige, men personen envisas med...

Bengt-re 2020-11-20

Man skall inte stressa fram saker. Eftertanksamhet är bra skit!

GoranS 2020-11-20

Har du suttit och analyserat den citerade texten och filat på ditt svar i över fyra år?! 😉

Xanthopteryx 2020-11-20

Jag hör alltid fullt stopp när jag kör bil. När jag cyklar...minns inte när jag hamnade vid stop, men om jag hamnar där stoppar jag såklart. Det finns ingen anledning att Inte göra det.

Manurhin2 2020-11-20

Alltså, här vaknar man med ett leende och hittar en potentiell tråd med reportage från vott. Går och lägger mig igen...... M

Xanthopteryx 2020-11-20

"saknas stopplinje eller om stopplinjen är dold under snö så ska fordonet stanna jämte stoppskylten och även där stå still." Här måste jag tyvärr påpeka att du har fel. Om linje ej syns skall du stanna där du har uppsikt över korsande väg, det vil...

Happyride sparar data i cookies. Genom att använda våra tjänster godkänner du det. Läs mer