(OT)-(OT)-(OT) Bort med (OT)

(OT)-(OT)-(OT) Bort med (OT)
Om TS känner att det är lite för lite material i denna tråd kan följande kvällslektyr rekommenderas:







 
(OT)-(OT)-(OT) Bort med (OT)
Dropbar mtbs, var hamnar dom?
1000007496.webp
 
(OT)-(OT)-(OT) Bort med (OT)
Om TS känner att det är lite för lite material i denna tråd kan följande kvällslektyr rekommenderas:







Japp och nu är det dags igen håller man tillräckligt länge så kommer kanske resultatet man vill ha. Har funnits många tidigare smarta personer som har lika som jag listat ut att det behövs göras någonting kanske, kanske är det idag som den förändringen händer.
 
(OT)-(OT)-(OT) Bort med (OT)
Cykel frågan har svarats på sen har folk bara trevligt vill man veta svaret och diskutionerna så läs från början tills det spårar ur.
Så tråden ska ligga i cykelkategorin trots att det sen länge bara görs OT-inlägg i den och att 95 % av alla inlägg inte har något med cykel att göra? Känns inte det konstigt?
 
(OT)-(OT)-(OT) Bort med (OT)

Japp och nu är det dags igen håller man tillräckligt länge så kommer kanske resultatet man vill ha. Har funnits många tidigare smarta personer som har lika som jag listat ut att det behövs göras någonting kanske, kanske är det idag som den förändringen händer.
Ett forum som levt och är aktivt så läng som Happy med sin nichpublik har tydligen gjort fel. Bra att du kommer och styr upp
 
(OT)-(OT)-(OT) Bort med (OT)
Diskution ja jösses.
Saken är ju den att tor de frans cyklister i spandex och skogsmulle fjantar på mtb är det töntigaste efterblivna folk (dumhuven) som finns. Det vet alla som testat enduro banracing heli skiing och road racing. Fråga folk på stan, ja du fattar.
För att det inte ska sticka allt för mycket i ögonen på folk om vilka dårar som hänger här så hittar dom (dårarna) på alla möjliga ot trådar om fotboll golf bilar och mat. Och alkohol. Och semlor och kyrkor och sånt vanligt. Så folk ska tro att dom ändå kanske är lite normala. Trots allt. Så.
 
(OT)-(OT)-(OT) Bort med (OT)


Ett forum som levt och är aktivt så läng som Happy med sin nichpublik har tydligen gjort fel. Bra att du kommer och styr upp
Som många tidigare har försökt är de då min tur nu håller tummarna att det lyckas. Men arnas vem är jag? jag klara mig nog med att inte dö om happy är lite av en oorganiserad svinstia.
 
(OT)-(OT)-(OT) Bort med (OT)
Happy är som en depå på ett italienskt Gran Fondo - ostrukturerat och kaotiskt med folk som springer åt alla håll samtidigt. Men rätt trivsamt på något konstigt sätt bara man hittar sitt sätt att hantera oredan.
 
(OT)-(OT)-(OT) Bort med (OT)
Sammanfattning
Under år 2014 bedriver Naturskyddsföreningen projektet ”Grodans år” i samarbete med
Artdatabanken. Projektet går i första hand ut på att stärka den ideella övervakningen av
groddjur genom att förmedla verktyg som underlättar rapportering. Som ett resultat har
mobilappen Grodguiden tagits fram, i vilken man direkt kan rapportera fynd av groddjur till
Artportalen. Grodans år syftar även till att uppmärksamma svenska groddjur och informera
om biologi, ekologi, hot och åtgärder. Förhoppningen är att dessa satsningar ska bidra till en
större kunskap om groddjuren och var de befinner sig, samtidigt som intresset för dem stärks.
Inledning
Globalt sett är groddjuren en hotad grupp. Minst 160 arter har dött ut de senaste åren och
ytterligare en tredjedel av arterna riskerar att gå samma öde till mötes. Amfibier är därmed
den djurgrupp på jorden som minskar mest drastiskt.
I Sverige drabbades groddjuren hårt när landskapet omformades, först genom sjösänkningar
under mitten av 1800-talet, sedan genom omfattande dräneringar i åkermark och skogar från
1950- till 1980-talet. Som ett resultat försvann stora arealer våtmark och antalet groddjur
minskade markant.
Numera är alla grodor, paddor och ödlor i Sverige fridlysta. Den minskande trenden har vänt
och antalet arter ökar igen – tack vare omfattande naturvårdsinsatser för att restaurera och
skydda våtmarker. Trots det finns fortfarande en tydlig hotbild och flera av arterna är klassade
som sårbara. Idag domineras hoten främst av uttorkning av leklokaler, predation från fisk och
biltrafik som påverkar lekvandringarna.
Svenska groddjur och deras hotbild
I Sverige finns 13 arter av groddjur, varav två är
salamandrar, tre är paddor och åtta är grodor:
 Större vattensalamander, Triturus
cristatus. Livskraftig (LC) enligt svenska
rödlistan. Globalt sett livskraftig (LC) men
minskande (IUCN).
 Mindre vattensalamander, Lissotriton
vulgaris. Ej med i svenska rödlistan.
Globalt sett livskraftig (LC).
 Klockgroda, Bombina bombina. Livskraftig (LC) enligt svenska rödlistan. Globalt
sett livskraftig men minskande (IUCN).
 Lökgroda, Pelobates fuscus. Nära hotad (NT) enligt svenska rödlistan. Globalt sett
livskraftig (LC) men minskande (IUCN).
 Vanlig padda, Bufo bufo. Ej med i svenska rödlistan. Livskraftig (LC) enligt IUCN. GRODOR PÅ VÄG 2014 2
 Strandpadda, Epidalea calamita. Sårbar (VU)
(rödlistan). Globalt sett livskraftig men minskande
(IUCN).
 Grönfläckig padda, Bufotes viridis. Akut hotad
(CR) enligt svenska rödlistan. Ej med i IUCNs
rödlista.
 Lövgroda, Hyla arborea. Livskraftig (LC) enligt
svenska rödlistan. Globalt sett livskraftig men
minskande (IUCN).
 Vanlig groda, Rana temporaria. Ej med i svenska rödlistan. Livskraftig (LC) och
stabil i IUCNs rödlista.
 Åkergroda, Rana arvalis. Ej med i svenska rödlistan. Livskraftig (LC) och stabil i
IUCNs rödlista.
 Långbensgroda, Rana dalmatina. Sårbar (VU) enligt svenska rödlistan. Globalt sett
livskraftig men minskande (IUCN).
 Ätlig groda, Pelophylax esculentus. Livskraftig (LC) enligt svenska rödlistan.
Livkraftig men minskande enligt IUCN.
 Gölgroda, Pelophylax lessonae. Sårbar (VU) enligt svenska rödlistan.
Grodor i trafiken
Under 1900-talet byggdes vidsträckta vägar i samband
med att bilen fick sitt genombrott. Hur det påverkade
djurlivet blev tydligt först kring 60-talet och de flesta av
de tidiga studierna fokuserade på hur däggdjur
påverkades, även om amfibier och reptiler var bland de
första olycksoffren som påträffades.
Groddjuren är i regel beroende av flera livsmiljöer. Själva
reproduktionen sker i akvatisk miljö. Därutöver behövs
ett födosökshabitat och ett övervintringshabitat. Detta gör
dem känsliga för förändringar, särskilt i form av barriärer
som hindrar dem från att vandra mellan miljöerna. Stora
vägar tenderar att utgöra sådana hinder och kan i värsta
fall utplåna en hel lokal population.
Tusentals grodor och paddor dör under sina höst- och
vårvandringar mellan lekdammar och vinterviste när de
måste korsa trafikerade vägar. Groddjur som passerar
vägar har generellt en hög trafikdödlighet eftersom de är
relativt långsamma och särskilt aktiva när
siktförhållandena är dåliga, såsom vid regn eller mörker. GRODOR PÅ VÄG 2014 3
Grodans år och Grodguiden
Projektet "Grodans år" syftar till att stärka den ideella övervakningen genom att öka intresset
för groddjur och ta fram bättre redskap för rapportering. Mobilappen ”Grodguiden” har tagits
fram av Naturskyddsföreningen och Artdatabanken för att förmedla ett sådant verktyg. I den
finns fakta, bilder och ljud från de svenska groddjuren, samt nycklar som används för att
artbestämma. Via en karta kan man sedan hitta sin position och rapportera vart observationen
av ett groddjur har skett. För att kunna rapportera sitt fynd via appen måste användaren först
skapa ett konto på Artportalen – dit alla fynd rapporteras. Artportalen är Sveriges största
webbaserade system för att rapportera och söka fynd av svenska djur, växter och svampar.
Även andra produkter har tagits fram i samband med projektet; bland annat vykort, affischer
och en folder som ska marknadsföra mobilappen. Ett annat inslag är att medlemmar och andra
intresserade har kunnat lämna in rapporter på Naturskyddsföreningens hemsida. I rapporten
fyller personen bland annat i platsen där observationen av groddjur har skett, antal djur som
sågs och om de var levande eller döda. Bara under våren har det kommit in 108
rapporteringar, vilket visar på att det finns ett intresse för ideell övervakning av groddjur.
På Naturskyddsföreningens hemsida finns information att läsa om appen, groddjuren och hur
man kan hjälpa dem: www.naturskyddsforeningen/kvack.
Figur 1 a och b. Mobilappen Grodguiden innehåller fakta om de svenska groddjuren och hur
man artbestämmer dem. Där kan användaren också rapportera sitt fynd till Artportalen via en
karta som läser av positionen. Resultat från rapportering
Totalt har det kommit in 108 rapporeringar om sammanlagt 1300 groddjur (både levande och
döda) under kampanjen Grodans år. Detta innefattar endast rapporteringar som
Naturskyddsföreningen fått in via hemsidan. Fynd via mobilappen är alltså inte medräknade.
De flesta rapporteringarna gällde observationer som skett under våren, men några gällde även
fjolåret eller var generella för ett tidsspann (till exempel att det varje år har funnits en viss art
på platsen). Flest groddjur observerades i april i år.
 
(OT)-(OT)-(OT) Bort med (OT)
Sammanfattning
Under år 2014 bedriver Naturskyddsföreningen projektet ”Grodans år” i samarbete med
Artdatabanken. Projektet går i första hand ut på att stärka den ideella övervakningen av
groddjur genom att förmedla verktyg som underlättar rapportering. Som ett resultat har
mobilappen Grodguiden tagits fram, i vilken man direkt kan rapportera fynd av groddjur till
Artportalen. Grodans år syftar även till att uppmärksamma svenska groddjur och informera
om biologi, ekologi, hot och åtgärder. Förhoppningen är att dessa satsningar ska bidra till en
större kunskap om groddjuren och var de befinner sig, samtidigt som intresset för dem stärks.
Inledning
Globalt sett är groddjuren en hotad grupp. Minst 160 arter har dött ut de senaste åren och
ytterligare en tredjedel av arterna riskerar att gå samma öde till mötes. Amfibier är därmed
den djurgrupp på jorden som minskar mest drastiskt.
I Sverige drabbades groddjuren hårt när landskapet omformades, först genom sjösänkningar
under mitten av 1800-talet, sedan genom omfattande dräneringar i åkermark och skogar från
1950- till 1980-talet. Som ett resultat försvann stora arealer våtmark och antalet groddjur
minskade markant.
Numera är alla grodor, paddor och ödlor i Sverige fridlysta. Den minskande trenden har vänt
och antalet arter ökar igen – tack vare omfattande naturvårdsinsatser för att restaurera och
skydda våtmarker. Trots det finns fortfarande en tydlig hotbild och flera av arterna är klassade
som sårbara. Idag domineras hoten främst av uttorkning av leklokaler, predation från fisk och
biltrafik som påverkar lekvandringarna.
Svenska groddjur och deras hotbild
I Sverige finns 13 arter av groddjur, varav två är
salamandrar, tre är paddor och åtta är grodor:
 Större vattensalamander, Triturus
cristatus. Livskraftig (LC) enligt svenska
rödlistan. Globalt sett livskraftig (LC) men
minskande (IUCN).
 Mindre vattensalamander, Lissotriton
vulgaris. Ej med i svenska rödlistan.
Globalt sett livskraftig (LC).
 Klockgroda, Bombina bombina. Livskraftig (LC) enligt svenska rödlistan. Globalt
sett livskraftig men minskande (IUCN).
 Lökgroda, Pelobates fuscus. Nära hotad (NT) enligt svenska rödlistan. Globalt sett
livskraftig (LC) men minskande (IUCN).
 Vanlig padda, Bufo bufo. Ej med i svenska rödlistan. Livskraftig (LC) enligt IUCN. GRODOR PÅ VÄG 2014 2
 Strandpadda, Epidalea calamita. Sårbar (VU)
(rödlistan). Globalt sett livskraftig men minskande
(IUCN).
 Grönfläckig padda, Bufotes viridis. Akut hotad
(CR) enligt svenska rödlistan. Ej med i IUCNs
rödlista.
 Lövgroda, Hyla arborea. Livskraftig (LC) enligt
svenska rödlistan. Globalt sett livskraftig men
minskande (IUCN).
 Vanlig groda, Rana temporaria. Ej med i svenska rödlistan. Livskraftig (LC) och
stabil i IUCNs rödlista.
 Åkergroda, Rana arvalis. Ej med i svenska rödlistan. Livskraftig (LC) och stabil i
IUCNs rödlista.
 Långbensgroda, Rana dalmatina. Sårbar (VU) enligt svenska rödlistan. Globalt sett
livskraftig men minskande (IUCN).
 Ätlig groda, Pelophylax esculentus. Livskraftig (LC) enligt svenska rödlistan.
Livkraftig men minskande enligt IUCN.
 Gölgroda, Pelophylax lessonae. Sårbar (VU) enligt svenska rödlistan.
Grodor i trafiken
Under 1900-talet byggdes vidsträckta vägar i samband
med att bilen fick sitt genombrott. Hur det påverkade
djurlivet blev tydligt först kring 60-talet och de flesta av
de tidiga studierna fokuserade på hur däggdjur
påverkades, även om amfibier och reptiler var bland de
första olycksoffren som påträffades.
Groddjuren är i regel beroende av flera livsmiljöer. Själva
reproduktionen sker i akvatisk miljö. Därutöver behövs
ett födosökshabitat och ett övervintringshabitat. Detta gör
dem känsliga för förändringar, särskilt i form av barriärer
som hindrar dem från att vandra mellan miljöerna. Stora
vägar tenderar att utgöra sådana hinder och kan i värsta
fall utplåna en hel lokal population.
Tusentals grodor och paddor dör under sina höst- och
vårvandringar mellan lekdammar och vinterviste när de
måste korsa trafikerade vägar. Groddjur som passerar
vägar har generellt en hög trafikdödlighet eftersom de är
relativt långsamma och särskilt aktiva när
siktförhållandena är dåliga, såsom vid regn eller mörker. GRODOR PÅ VÄG 2014 3
Grodans år och Grodguiden
Projektet "Grodans år" syftar till att stärka den ideella övervakningen genom att öka intresset
för groddjur och ta fram bättre redskap för rapportering. Mobilappen ”Grodguiden” har tagits
fram av Naturskyddsföreningen och Artdatabanken för att förmedla ett sådant verktyg. I den
finns fakta, bilder och ljud från de svenska groddjuren, samt nycklar som används för att
artbestämma. Via en karta kan man sedan hitta sin position och rapportera vart observationen
av ett groddjur har skett. För att kunna rapportera sitt fynd via appen måste användaren först
skapa ett konto på Artportalen – dit alla fynd rapporteras. Artportalen är Sveriges största
webbaserade system för att rapportera och söka fynd av svenska djur, växter och svampar.
Även andra produkter har tagits fram i samband med projektet; bland annat vykort, affischer
och en folder som ska marknadsföra mobilappen. Ett annat inslag är att medlemmar och andra
intresserade har kunnat lämna in rapporter på Naturskyddsföreningens hemsida. I rapporten
fyller personen bland annat i platsen där observationen av groddjur har skett, antal djur som
sågs och om de var levande eller döda. Bara under våren har det kommit in 108
rapporteringar, vilket visar på att det finns ett intresse för ideell övervakning av groddjur.
På Naturskyddsföreningens hemsida finns information att läsa om appen, groddjuren och hur
man kan hjälpa dem: www.naturskyddsforeningen/kvack.
Figur 1 a och b. Mobilappen Grodguiden innehåller fakta om de svenska groddjuren och hur
man artbestämmer dem. Där kan användaren också rapportera sitt fynd till Artportalen via en
karta som läser av positionen. Resultat från rapportering
Totalt har det kommit in 108 rapporeringar om sammanlagt 1300 groddjur (både levande och
döda) under kampanjen Grodans år. Detta innefattar endast rapporteringar som
Naturskyddsföreningen fått in via hemsidan. Fynd via mobilappen är alltså inte medräknade.
De flesta rapporteringarna gällde observationer som skett under våren, men några gällde även
fjolåret eller var generella för ett tidsspann (till exempel att det varje år har funnits en viss art
på platsen). Flest groddjur observerades i april i år.
Tänker då inte läsa detta, va?
 
(OT)-(OT)-(OT) Bort med (OT)
Tänker då inte läsa detta, va?
Sammanfattning
Olovslundsdammen är en av Stockholms stads individtätaste vattensalamanderlokaler. Då den intilliggande plaskdammen utgör en fälla för salamandrarna under deras vårvandring till Olovslundsdammen, har Olovslundsskolan sedan 2008 kartlagt och räddat de vattensalamandrar som har påträffats i plaskdammen. Detta har skett under handledning av Martina Kiibus på uppdrag av Brommas tadsdelsförvaltning och miljöförvaltningen i Stockholms stad.

År 2024 hittades och räddades 52 större vattensalamandrar (20 hanar, 24 honor och 8 juveniler) samt 666mindre vattensalamandrar (292 hanar och 374 honor). Under 2008-2024 har sammanlagt 1 620 större och 6 800 mindre vattensalamandrar räddats. Under hela perioden har endast tio större vattensalamandrar påträffats döda. Detta visar att Olovslundsskolan gör en värdefull insats för att förstärka och utvecklasalamanderpopulationerna i Olovslund.

För artonde året i rad genomfördes i maj 2024 en inventering av Olovslundsdammen, då 348 större och453 mindre vattensalamandrar observerades. Detta är det största antal större vattensalamandrar som observerats sedan inventeringarna började år 2007. Även relativt många mindre vattensalamandrar observerades jämfört med tidigare år.

Sedan den 16 december 2024 utgör Olovslundsdammen och det mesta av parken runtomkring ett så kallat biotopskyddsområde, vilket ökar möjligheterna att behålla en hög population av salamandrar även i framtiden.
 
(OT)-(OT)-(OT) Bort med (OT)
Det låter som att du kanske borde starta en blogg? Då kan du skriva om precis bara det du vill, och så kan du läsa det sen. Är det tillräckligt intressant kommer säkert några andra som är intresserade av exakt samma sak att hitta dit och vara med i diskussionerna.

Du försöker ändra forumet för att lösa ett problem du har, när forumet uppenbarligen har fungerat bra 20+ år till skillnad från mycket annat på internet.
 
(OT)-(OT)-(OT) Bort med (OT)
Tycker tråden handlar alltför mycket om cyklar nu. Det blir svårt att hantera nu när trådstartaren anser att OT och OnT ska hållas isär. Ända ner på trådnivå får man anta, allt annat vore orimligt. ORIMLIGT!!

Hur mycket OnT får en OT-tråd innehålla innan den ska omklassificeras till OT? Vem ska i så fall göra det arbetet, AI?
 
(OT)-(OT)-(OT) Bort med (OT)
(OT)-(OT)-(OT) Bort med (OT)
Tycker tråden handlar alltför mycket om cyklar nu. Det blir svårt att hantera nu när trådstartaren anser att OT och OnT ska hållas isär. Ända ner på trådnivå får man anta, allt annat vore orimligt. ORIMLIGT!!

Hur mycket OnT får en OT-tråd innehålla innan den ska omklassificeras till OT? Vem ska i så fall göra det arbetet, AI?
AI stjäl våra arbeten. Det är sedan gammalt.
 
Tillbaka
Topp