*Tjejen ramlar omkull med cykeln..*
"Dumma cykel, jag hatar dig [5 sekunder senare...] Nu vill jag cykla igen! Jag älskar min cykel!"
Ok, väldigt gulligt. Det går jättebra. Men nu är det dags för morsan att ha lite egen tid och egen cykelträning och för dottern att göra annat än bara cykla.
So, back to the wild! Grönt som bara det =)
Ja ja, väldigt fint. Men fan, om jag redan var kass på att hitta stigar mitt i skogen så är det ännu svårare när allt är täckt av en grön matta. Och lite annat konstigt..
Någon annan här som lider av trypofobi eller störs av oregelbundna mönster av små sfär/hål?
http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Trypofobi
Återigen; de som känner mig skulle säga att det finns terapi för det.
Efter att jag hälsade på första trädet kom jag på att jag hade glömt något hemma..
Ja, vi hade testat att använda mina armbågsskydd som dotterns knäskydd. Men dagens mest smärtsamma händelse: en herrejösses sticka i .... *använder cykelspråk* "vänstra sitbennet" när jag skulle sitta och chilla.
Idag satsade jag på att träna å lyfta på framhjulet "in action", istället för att undvika hinder. Jag har även lärt mig att min cykel klarar av mer än jag tror. Och mina däck är stryktåliga. Men sen börjar hjärnan snurra på högvarv... Hur skadliga (vassa) är olika föremål som finns på märken?
Kan det finnas en riktigt elak kotte mina däck inte klarar av?
Efter några bra sträckor uppför, ett spindelnät i munnen och lite fusk klättring kom jag till det här stället.
Första tanken var "wow! Helt underbar utsikt. I'm on top of the world!.. Hur lyckades jag komma hit ....och hur fan ska jag ta mig ner?"
Ok, inte på den här sidan.
Förresten, var är alla Södertälje cyklister som brukar cykla i de här trakterna? Jag har börjat inse att det inte är så klokt att cykla ensam... Samtidigt som jag insett att mina neuroner och maternella instinkter bör omedelbart tagga ner!
Som tur blev jag inte uppäten av något vilt djur och kom hem precis när vattnet i ryggsäcken tog slut. En "(virgin) ice cream float" (eller, det som gick att göra utifrån det som fanns i frysen) passade alldeles utmärkt. Rekommenderas!
"Would you tell me, please, which way I ought to go from here?" Lewis Carroll, Alice in Wonderland