Som tidigare nämnt förolyckades min tidigare bakkonstruktion vid förra långturen. Tack vare några rejäla varv silvertejp gick det dock att ta sig ända fram till avsett mål. Men nu behövs en ny, och jag har äntligen bearbetat min kära bror tillräckligt länge för att han ska hjälpa till eftersom mina svetskunskaper tyvärr är noll. (I framtiden måste jag lära mig det. Hur ska det annars gå att konstruera stora skrotskulpturer?)
Först: den gamla skapelsen. I aluminium, för lätthet, men med fallerande svetsningar.
Visa bilaga 398698
Den nya blir i rostfritt stål. Förhoppningsvis håller den resten av livet. Bocka till.
Visa bilaga 398699
Alla ni proffs där ute kan kisa lite med ögonen, för skapelsen är givetvis inte symmetrisk, korrekt eller annat tråkigt, den har däremot hjärta.
Visa bilaga 398700
Kapa till lämplig längd.
Visa bilaga 398701
Använda en stor maskin för att trolla fram två ändbitar som fixeras tillfälligt i var sin skåra för att sedan svetsas fast.
Visa bilaga 398702
Borra hål i de två ändbitarna och sedan mäta ut två tvärstag.
Visa bilaga 398703
Svetsa fast.
Visa bilaga 398704
Slipa bort de livsfarligaste hörnen.
Visa bilaga 398705
Så där. Den nya och gamla skapelsen bredvid varandra.
Visa bilaga 398706
Jag har skaffat en sadelstolpsklämma med plats för att skruva fast en pakethållare, och den fungerar utmärkt även för det här ändamålet.
Visa bilaga 398707
Och väskan träs på ställningen. För att hålla den på plats dras remmarna ovanför sadelskenorna. Det sitter som berget. I morgon är det dags för provtur!
Visa bilaga 398708