Annahojt skrev:
-------------------------------------------------------
> oskulden är tagen!
> Första SPD-vurpan, troligen inte sista.
Grattis, eller vad man nu ska säga ;). Hoppas att det inte sitter i alltför länge.
Pendlingen senaste tiden har varit väldigt händelselös, mest lite förvirrade turister och en och en annan påstruken nattvandrare som ibland tvingat mig till att anpassa framfarten. På något sätt så har jag liksom vaggats in i någon slags lugn, allt är fint mode. Ända tills idag.
Klassiskt scenario.
Närmar mig en T-korsning i ganska bra fart, ca 33km/h enligt GPSen. 30 väg, nästan ingen trafik. I mötande fil står en stor svart bil och ska svänga vänster, dvs korsa min väg, och från den vägen ska det ut en liten vit bil, som också ska svänga vänster.
Den lilla vita bilen chansar och gör sin sväng. Då är jag nästan framme vid den. OK - onödigt, störande men ingen större fara. Problemet var att den stora svarta bilens förare fick för sig att det var OK att köra. Jag var inne i korsningen... Argh! På något magiskt sätt, i en spindelmannenliknande manöver lyckas jag genom göra någon form av undanglidning. Om jag hade haft orakade ben, hade benhåret touchat grillen. MAO - ganska mycket för nära för att kännas tryggt.
I adrenalinpåslagen dödsångest gör jag en 180-graders sväng och tar upp jakten. Kommer så småningom ifatt bilen och tar ett djupt andetag och försöker "prata" lite med föraren. I det här fallet var det en person som uppenbarligen fortfarande var i "schock" och hävdade att hen inte hade sett mig då solen hade lyst i ögonen. Försökte föreslå att om man nu inte såg, skulle man inte köra. Tyvärr gick väl inte det hem.
Resten av vägen var lugn.
