Jag missade störtskuren, något jag är tacksam för. Att döma från dagens inlägg i tråden hade inte alla samma tur. :-)
Det blev en ganska lugn pendling idag. Kände mig trött i kroppen och orkade därmed inte ligga mot max. Tur och retur tog det tio minuter längre än vad det brukar.
På hemvägen höjdes pulsen rejält då en mördarmaskinsförare försökte "skrämma" upp mig genom att tuta och köra om mig så nära som det bara gick. Uppskattningsvis var det 10cm tillgodo.
Man blir uppriktigt förbannad när detta sker, men samtidigt tacksam för att det inte skedde en olycka.
I övrigt kränktes några Vättern-svetton som hittat ut på cykelbanorna. Märkligt att de sliter som djur för att ta sig om mig på raksträckorna, för att sedan cykla på lägsta växeln i uppförsbackarna.
Jag ska inte klaga, det är kul med folk på cykelbanorna som utmanar mig, jämfört med vinterns ofta ensamma äventyr.