Finns det kolfiberramar med själ, sådär som en riktigt trevlig stål- eller titanram?
Alla dödadinosramar jag haft, båda två, känns ju så livlösa och menlösa.
Lätt och styvt i all ära, men själen, själen måste ju finnas för att ett meningsfullt kärleksförhållande skall kunna uppstå och underhållas under många år.
Karrbång känns ju så tubstrumpa.
Och ja, konnässör som jag är, så känner jag skillnad mellan materialen.