Selast skrev:
> Fast det är väl en hel del idrottsmän som
> blivit dopingsavstängda efter positiva A och B
> tester utan att ha blivit tagna på "bar gärning"
> så att säga eller hur? Hur mycket mer solklart
> behöver man? När man åkt dit på det sättet
> ska det var slut-
> cyklat/sprunget/skidat/bollsparkat eller vad det
> nu är för sport det gäller enligt min mening.
> Sen får antidopningsorganen kamma sig rejält så
> att det inte blir överklaganden som drar ut i
> evighet. Att vara avstängd i något eller några
> år är alldeles för milt straff.
Det är kanske lite off-topic men... Du kan ju ha positiva A och B tester men vanligtvis inte direkt för det som faktiskt idrottsmannen misstänkts tagit, de kanske vanligaste dopingformerna går ju inte riktigt att testa för 'direkt'. Se på Schleck, det urindrivande medel som påträffades är ju inte i sig prestationshöjande men antas maskera något annat. Förmodligen var det väl något Schleck försökte maskera men helt säker kan man ju inte vara. Bloddoping och EPO härleds genom förändringar i blodvärden som korrelerar på ett signifikant sätt med tävlingsschema, det detekteras i första hand genom att vissa nyckelparametrar överskrider godtyckligt satta normvärden. Det är väl ett ganska bra system men knappast helt bombsäkert. Folk blir ju avstängda på indicier med, då finns inga positiva test alls, men bara (starka) misstankar. Så jag menar, då kanske man är rätt så säker på att personen i fråga dopat, men inte så säker att man skulle vara beredd att stänga av personen på livstid. Sedan så kan man ju faktiskt göra misstag i ganska vanlig bemärkelse, det är ju en uppsjö av substanser som är förbjudna som faktiskt förekommer i lite allt möjligt, i synnerhet vanliga mediciner. Med jämna mellanrum testar folk positivt för sådant. Jag vill bara påpeka att jag tror att det är svårt att ha ett system som är speciellt mycket mer drakoniskt än dagens med bibehållen rättssäkerhet.
