[OT] Chans att rädda karriären?

[OT] Chans att rädda karriären?
Lars.E sa:
geologen sa:
Tja, eftersom man aldrig får återkoppling så är det ju svårt att veta vad de är ute efter. De flesta annonser är mer eller mindre kasst skrivna också. Antingen saknas vital information, eller så är språket undermåligt. Man undrar ibland...

caps on...

DÄRFÖR RINGER ELLER BESÖKER DU FÖRETAGET FÖR ATT BE DEM BERÄTTA OM TJÄNSTEN FÖRE DU SKICKAR IN ANSÖKAN!.
Det kan i vissa fall vara en strategi från företaget att vara lite knapphändig med info för att sålla bort sådana som inte orkar kolla upp något själva.
SEDAN RINGER DU FÖR ATT FÅ ÅTERKOPPLING EFTER ATT ANSÖKAN HAR KOMMIT TILL DEM!
Fråga om dom sett ansökan och ifall dom vill att du kompletterar med något.

+42
Har alltid funkat för mig.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Jag skrev ju ett utkast till brev åt dig. Jag säger inte att det var bra eller rätt men det var i alla fall något att utgå ifrån. Insatsen var inte stor men om du inte drar någon nytta av det så känns det förtvivlat svårt att bidra. Kan jag så hjälper jag gärna till, möt mig på halva vägen.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
geologen sa:
CV:t är inte det stora problemet. Det är tämligen statiskt. Även om det nog finns grejer att fila på där.

Nej, det är de så kallade personliga breven detta handlar om. Och de är ju olika för varje sökt jobb. Jag skriver mellan 70 och 100 procent nytt för varje jobb jag söker.
Jag har sökt ganska många jobb och brukar alltid använda mig av samma personliga brev, med några få undantag. Det personliga brevet ska i min mening förklara ditt CV. Det är där du berättar vem du är och går in lite på vad du gjort på de olika jobben/utbildningarna/etc. i ditt CV.
Jag brukar också dra mig för att skriva personliga brev, jag har inte alls samma förmåga att utrycka mig i skrift som du, men genom att ha ett generiskt brev som fungerar för alla tjänster så slipper jag tänka på det och behöver bara uppdatera det personliga brevet sporadiskt om jag söker nya jobb.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
geologen sa:
Varför skriver så många av er gång på gång att jag inte vill? Jag skriver ju gång på gång ATT jag vill, och jag menar det. Jag tyckte jag förklarade det tydligt nog några inlägg bakåt, att mitt problem är själva jobbsökandet, inte viljan eller lusten.

Förstår precis hur du menar. Väldigt svårt att hitta nåt lustfyllt eller meningsfullt i jobbsökningsprocessen.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Många fackförbund (tex Naturvetarna) har en tjänst där man kan få hjälp med att fila på sitt CV och personliga brev. Jag fick många bra tips, det är lätt att bli "hemmablind" och köra på i gamla invanda hjulspår...
Mitt ursprungliga CV var på sju sidor...jag bantade själv ner det till fyra, men med coachning gick det att få snyggt på två.
Personliga brevet är ännu viktigare att feedback på.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Mitt CV är på två sidor. Skulle kunna få ner det till en sida om jag skippade beskrivningarna av tjänsterna och den korta personpresentationen i början.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
geologen sa:
Varför skriver så många av er gång på gång att jag inte vill? Jag skriver ju gång på gång ATT jag vill, och jag menar det. Jag tyckte jag förklarade det tydligt nog några inlägg bakåt, att mitt problem är själva jobbsökandet, inte viljan eller lusten.

Nej.
Jag vågar påstå att du lever i denial.
Du vill älta o beklaga dig, vilket nu pågått i 6 år(!).
Ditt problem är INTE att det saknas möjligheter. Ditt problem sitter i ditt huvud och det är DITT ansvar att lösa.
Happy kommer inte kunna göra - det är ju helt uppenbart.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Du skulle ju kunna ta hjälp av någon i tråden som du litar på (t.ex. Hasse#7 eller någon annan som verkar vettig och hjälpvillig) att titta igenom ett typiskt personligt brev och ge konstruktiv feedback. Du är ju uppenbart språkligt begåvad, men med tanke på vad du skriver i tråden så kan man misstänka att du är väl defensiv i hur du framställer dig.

Fast jag misstänker också att det största problemet inte är att hitta rätt formuleringar, utan att du gör alldeles för stor grej av varje jobb som du söker. Om varje ansökan känns som att klättra uppför Mount Everest så blir det nog inte så många sökta jobb i slutändan. Du borde räcka med sisådär en halvtimme för att anpassa ett personligt brev till en specifik ansökan, särskilt som du har lätt för att uttrycka dig i skrift.

Har full förståelse för att jobbsökandet är ångestframkallande, det är vi nog många som kan skriva under på. Men det är bara att kötta på om det ska bli någon förändring.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Ja, om man tänker sig att skicka in ansökningar på annonser så behöver du nog också få upp volymen, det är min erfarenhet i alla fall. Ringer inte arbetsgivaren tillbaka in om en dag eller två är det bara att glömma och gå vidare. Då gäller det att ha tempo i utskicken så att man hela tiden har några på tur.

Lättare sagt än gjort såklart, det är inte varje dag man hittar jobb på annons som man vill söka.
 
Senast ändrad:
[OT] Chans att rädda karriären?
geologen sa:
Visa mig ett enda inlägg på happy där du varit allvarlig och inte bara sarkastisk...

Är det du eller jag som ber om hjälp?

geologen sa:
JT sa:
Det hela är förmodligen ganska enkelt. Du vill inte jobba. De som rekryterar märker det i din kommunikation. Ingen vill anställa någon som inte vill jobba. Utbildning och formalia är i det läget ointressant. Du tolkar det som att det är utbildning och formalia dom sållar dig på.

Du har fel. Det går inte att tolka mina ansökningsbrev på det viset.

Är ansökningsbreven den enda kommunikation du har i ditt jobbsökande? Har du aldrig någonsin varit på en intervju? Har du aldrig någonsin ringt, mailat, besökt, pratat med någon? Är denna tråden och allt annat du skriver på nätet inte öppet för vem som helst att läsa?

Antag, helt hypotetiskt att ett jobb bara söks av två personer. Den ene ringer ett telefonsamtal och frågar fjäskiga, insmickrande frågor om vad jobbet innebär. Den andra ringer inte. Vem tror du upplevs som mest intresserad av jobbet?
Självklart tror du att det är den som inte ringer som är mest attraktiv. Och självklart kommer du avfärda detta exempel för "det är ju alltid tusentals som söker".

Det är synd att du är så vansinnigt säker på hur "allt" funkar. Det är även lite märkligt med tanke på att du i nästa mening talar om att du inte är "bra" på någonting av värde. Om du hade haft sån järnkoll på hur man anställer folk och driver företag så hade denna tråden inte existerat. Jag tror faktiskt inte du är "bra" på det, men det tror du? Står det i ditt CV?
Tycka vad man vill om spelreglerna, men det faktum att du vägrar spela efter dom signalerar till en rekryterare att du förmodligen inte är så väldigt intresserad av att jobba. Man måste inte heller gå all-in med 999 fjäsktelefonsamtal och floskelrace. Men man måste anpassa sig och kompromissa. Nästan ingenting i livet är exakt som man vill ha det eller går till exakt på det sätt man vill.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Jag kan hjälpa till vid behov. Men jag har inte sökt jobb själv på evigheter. JennyW tror jag skulle vara lämplig, dels känner de varandra tillräckligt för att ha en uppfattning om vad som är äkta och dels har hon gjort resan nyligen där hon var tvungen att lösa problemet asap. Jag hade lite kontakt med henne då men det är inget jag tänker föra vidare. För övrigt ser jag ju problemen som min fru har med jobb men hon gnuggar på. Det behövs bara ett tillfälle när leveransförmåga och behov sammanfaller för att man skall ha god chans. Om behovet är akut och tillgången begränsad ökar chansen avsevärt. Det är som att fiska. Sondera terrängen, prova lite allt möjligt, nån gång nappar det, att fiska utan drag för att ge andra en chans eller lämna spöt hemma kommer inte fungera.
 
Senast ändrad:
[OT] Chans att rädda karriären?
Den som ringer och fjäskar kan säkert framstå som mer intresserad, men det gör det ju inte till sanning.

Jo, intervjuer har jag varit på. Där har jag rätt hög andel anställningar sett till antalet. Ringt har jag också gjort. Mer i vissa perioder. Mindre i andra. Det är jag säkert sämre på. Den vägen har jag aldrig fått napp, hur enträgen och entusiastisk jag än varit.

Den här tråden är vad den är. Jag har säkert gått miste om många jobb pga den, men sånt är livet. Det är smällar man får ta.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
zodah sa:
Ja, om man tänker säg att skicka in ansökningar på annonser så behöver du nog också få upp volymen, det är min erfarenhet i alla fall. Ringer inte arbetsgivaren tillbaka in om en dag eller två är det bara att glömma och gå vidare. Då gäller det att ha tempo i utskicken så att man hela tiden har några på tur.

Lättare sagt än gjort såklart, det är inte varje dag man hittar jobb på annons som man vill söka.

Är det så illa? En till två dagar? Jag har normalt väntat 3-4 veckor och bara haft 1-2 ansökningar ute samtidigt, som mest. Lite fler i taget för 5-6 år sen när det fanns extremt många tjänster av en viss typ ute.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Så du har med andra ord som allra mest sökt 2 jobb per månad, även när du varit inne i en intensiv jobbsökarfas? Det måste väl ändå periodvis komma ut betydligt fler sökbara jobb än så i Göteborgstrakten (av typen "administrationsjobb utan alltför stora förkunskapskrav" eller vad det nu är du siktar på)?

Jag tror att du måste vara betydlig mer aktiv än så, samt betydligt mindre kräsen med att alla krav ska vara uppfyllda.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Nej, när det varit som mest har det säkert varit 10-12 per månad, men inte de senaste fem åren. Jag har förstås inte heller sökt jobb under de drygt två år av de senaste fem när jag haft andra heltidsjobb än hemtjänsten.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Jag har nog inte dolt nån alls. Inte på flera år i alla fall.

Visst har du rätt. Men jag kan inte belasta folk jag känner med sånt här. Det är mitt eget problem och mitt allena att ta hand om.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
geologen sa:
zodah sa:
Ja, om man tänker säg att skicka in ansökningar på annonser så behöver du nog också få upp volymen, det är min erfarenhet i alla fall. Ringer inte arbetsgivaren tillbaka in om en dag eller två är det bara att glömma och gå vidare. Då gäller det att ha tempo i utskicken så att man hela tiden har några på tur.

Lättare sagt än gjort såklart, det är inte varje dag man hittar jobb på annons som man vill söka.

Är det så illa? En till två dagar? Jag har normalt väntat 3-4 veckor och bara haft 1-2 ansökningar ute samtidigt, som mest. Lite fler i taget för 5-6 år sen när det fanns extremt många tjänster av en viss typ ute.

Illa och illa...enligt min erfarenhet så funkar det så att om man är intressant för tjänsten så ser arbetsgivaren till att kontakt mig snabbt. Det brukar ta en till två dagar för det mesta. Det har iofs hänt att det tagit 3 veckor innan jag blivit uppringd men det är mer av ett undantag.
Det kan även skilja sig mellan branscher gissar jag. Jag har sökt jobb (generaliserat) inom IT/Bank/Finans/IT inom sjukvård.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
geologen sa:
Frankenstein's Bike sa:
geologen sa:
Alltså, Frankenstein's Bike, jag börjar fundera på om du är min chef, som vill ha mig kvar... :)

Om inte, så verkar du inte förstå hur mycket jag vill bort från där jag är nu.

Med tanke på att jag vet vad du anser det är för människor som blir chefer, och vilka metoder de begagnar för att ta sig dit, vet jag inte hur jag ska tolka detta ;-) Skämt åsido, det är bra att börja med att arbeta med dig själv och acceptansen för tingens tillstånd. Söka vidare eller stanna kvar? Du verkar inte se någon större lockelse med att söka nytt, utan är driven av viljan att inte var kvar?

Jag har en bra chef. Hur hon blev chef vet jag inte, så det kan jag inte kommentera.

Och du verkar fortfarande inte förstå att nästa år kommer en förändring som i praktiken innebär en katastrof! Som tur är har projektets början skjutits upp, och nu handlar det om sen höst eller tidig vinter 2017. Det innebär att jag senast i början av sommaren måste ha skrivit på ett nytt anställningsavtal utanför hemtjänsten, så jag hinner sluta i tid för att inte sjunka med skeppet.

Men visst har jag en vilja att söka nytt, och inte bara en blind vilja att komma bort från där jag är. Tvärt om, det finns otroligt mycket jag både skulle kunna tänka mig och vill pröva på. Men de allra flesta dörrarna är stängda pga att jag saknar relevant utbildning eller motsvarande meriter.

Vad bra att du inte bara tvingas bort från något, utan aktivt vill söka något nytt. Men betänk att den stora förändring, som främst är det som tvingar bort dig från ditt nuvarande jobb, förmodligen inte kommer att bli av över huvud taget. Den har redan skjutits upp en gång, och det beror på att det ljushuvud som kommit på omstruktireringsiden och planerat förändringen som tack fått ett nytt fint toppjobb. Efterträdaren som fått detta i knät har ett mycket begränsat intresse av att driva igenom sin företrädares illa omtyckta omstruktureringsideer. Det finns ingen uppsida, bara nersida, den som kom å ideen har redan rosats, den som ska driva igenom den kommer bara ha riset att se fram emot.

Så med andra ord, sitt lugn i båten. Skulle det omstruktureringen mot förmodan drivas igen kan du oroa dig då, och söka nytt jobb. Men med allra största sannolikhet oroar du dig för något som aldrig kommer bli verklighet.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Nå, hur går det? Ringt till ÅF, Sweco, Tyréns, Cowi eller Norconsult ännu? Om du ringer och dom vill ha ett Cv så lovar jag att granska ditt.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
En helt ärlig fråga. Jag skulle vilja veta mer om hur en typisk arbetsdag som fältgeotekniker ser ut, och vad för kunskaper man behöver/förväntas ha för att kunna göra ett bra jobb som ny.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
[OT] Chans att rädda karriären?
geologen sa:
Varför skriver så många av er gång på gång att jag inte vill? Jag skriver ju gång på gång ATT jag vill, och jag menar det. Jag tyckte jag förklarade det tydligt nog några inlägg bakåt, att mitt problem är själva jobbsökandet, inte viljan eller lusten.
Du vill inte rucka på dina principer. Du vill inte offra eller ändra på något för att på sikt få det bättre. Men du vill ha en förändring.
Logiken haltar lite.
Jag har skrivit det förut, gå och prata med en psykolog.
 
Senast ändrad:
[OT] Chans att rädda karriären?
geologen sa:
Jag har nog inte dolt nån alls. Inte på flera år i alla fall.

Visst har du rätt. Men jag kan inte belasta folk jag känner med sånt här. Det är mitt eget problem och mitt allena att ta hand om.


Men folk du inte känner som försökt hjälpa dig i den här tråden är ok?
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Nu orkar jag inte läsa allt här men det förefaller som om jag ska vara extremt tacksam för att jag inte valde geologi........just det där med att man lurar folk att gå en utbildning är helt vansinnigt. Men vanligt. Finns många exempel: i Skövde saluförde man "medvetande studier" som något som skulle kunna leda till kliniskt arbete inom sjukvården. Jag har under mina år i sjukvårdens korridorer inte stött på många från just det programmet.......eller läkarassistent som salufördes i Sundsvall. Ett jobb som finns i USA men inte i Sverige. Inte ens förankrat på Sundsvalls sjukhus utan ett rent hittepå projekt som folk tog studielån för.

Dåligt är förnamnet.

Så jag känner starkt för geologen. Har själv suttit där med en värdelös mediautbildning. Så det blev komvux, å studier i mogen ålder. Men nu finns det nya regler inom CSN (som jag precis klarade mig undan på min tid) så en ny utbildning är nog inte att fundera på för geo. Tror ärligt talat att detta läge har rätt lite med geo själv att göra. Hur skriver man ett bra CV och en bra ansökan när man vet att man i grunden har väldigt dåliga förutsättningar att få jobbet....tanken att bara man hittar rätt ton så löser sig allt tror jag inte en sekund på. Det finns en gräns där man inte kan sälja in sig själv hur man än vänder och vrider på det.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Fast geologi är ju ändå en riktig vetenskap och en någorlunda gedigen utbildning (antar jag), dessutom med en för tillfället ganska het arbetsmarknad enligt flera skribenter i tråden som verkar vara i branschen.

Men oavsett det så är det eventuella faktum att geologen valde fel utbildning knappast huvudproblemet här.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
StoraBerg sa:
Nu orkar jag inte läsa allt här men det förefaller som om jag ska vara extremt tacksam för att jag inte valde geologi........just det där med att man lurar folk att gå en utbildning är helt vansinnigt.

Nu är inte det stora problemet just Geologiexamen, utan brist på densamma, men det konstaterades relativt sent i tråden, när det visade sig att det finns ett antal faktiska jobb för geologer. Men främst för de med examen.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Angående det där med geologi-examen så har det sagts att det inte är särskilt viktigt. Och det är möjligt att arbetsgivare inte fäster någon stor vikt vid det.

MEN, om geologen skulle vilja ge sig in i geologi-branschen så har han problemet att det var 6 år sedan han senast studerade geologi och han har därefter gjort något helt annat. Det är en lång tid och ser förmodligen ganska märkligt ut för en potentiell geolog-arbetsgivare.

OM han skulle göra ett krafttag under ett halvårs tid och ta sin examen nu så blir han en rykande färsk utexaminerad geolog på en het arbetsmarknad. Visserligen med ett 6 år långt uppehåll under sina studier som kräver sin förklaring, men ändå en annan sits än i det första fallet.

Fast detta är en moot point då det tydligen är helt OMÖJLIGT att slutföra examen i vilket fall. :-/
 
Tillbaka
Topp