[ot] I september kommer jag att rösta på?

[Makten]

Även om jag inte håller med Berne i mycket (annat än om teorin, som dock kan vara riktigt otrevlig i praktiken), så har han en klar poäng i att konkurrens inte fungerar om det omgärdas av ett statligt styrt system och aktörerna beror av skattepengar. Avreglering är en god tanke som fungerar ibland, men här och där istället inte alls.

Skolan är ett fint exempel. Är det rimligt att vissa friskolor sätter fantasibetyg och därför blir väl ansedda och därmed tjänar grova pengar på något som alla ändå måste genomgå (eller genomlida), och vars grund ändå finansieras av alla, genom skatt? Nja.
Ska vi alls ha en skolplikt så borde vi också ha en gemensam betygsättning som är lika för alla, samt en del andra villkor för utbildningen i största allmänhet.
Jag är inte emot friskolor per se, men anser att de som närmar sig utmarkerna av skolplanen inte ska skattefinansieras med skolpeng.

Så vad är lösningen? Pja, kanske att förstatliga skolan och ge folk möjlighet till skatteavdrag om de väljer friskolor, som de i så fall får finansiera själva. Då blir det åtminstone äkta konkurrens friskolorna emellan och ingen annan måste betala för tramsutbildningar som bara några få vill ha för att indoktrinera sina barn annat än i hemmet.

-------------

Järnvägen då? Ja jävrar. Hur fan ska man kunna konkurrera på ett vettigt sätt när Trafikverket äger spåren och underhållet av dessa är skattefinansierat och eftersatt? Folk skyller på SJ när tågen står still, helt utan att ha en jävla aning om att det i 9 fall av 10 är Trafikverkets fel. Men vad ska man göra? Bygga egna spår? Omöjligt, om priset ska vara rimligt.

Edit: Det är knappast en slump att det finns tusentals speditörer som kör lastbil, men bara en handfull som kör tåg.

 

[Fliken]

Läste du verkligen Bernes inlägg på riktigt? Det är du nog ensam om.

 

[Makten]

Fliken skrev:
-------------------------------------------------------
> Läste du verkligen Bernes inlägg på riktigt?
> Det är du nog ensam om.

Jo, till skillnad från en del andra så föredrar jag att bemöta åsikter istället för att prata om den som yppat dem. Det känns som grundpelaren i en så kallad diskussion, men något som verkar ha glömts bort på sistone;-)


----------

Edit: En fråga till Berne: Om du vill störta nationalstaten; vad får dig att tro att det skulle existera några nationer längre? Om du eliminerar det som binder folk samman så finns längre ingen anledning till gränser, och alltså inga nationer.

Du vet säkert att det är så det var en gång i tiden. Och de små öar som bildades av människor som knöts samman, blev nationalstater. Din teori leder oss tillbaka dit vi är idag, på sikt. Något att fundera på kanske.

 

[Fliken]

Men. Det är ju ingen som är intresserad av att ha en diskussion med Berne. Du undantagen kanske.

 

[Makten]

Fliken skrev:
-------------------------------------------------------
> Men. Det är ju ingen som är intresserad av att
> ha en diskussion med Berne. Du undantagen kanske.

Frågan är varför ingen är intresserad av det. Vill folk bara diskutera med såna som tycker som de själva gör? I så fall blir det ju ingen diskussion. Stäng tråden.

Edit: Sen hoppas jag att du förstår att mitt inlägg inte var ett direkt svar till Berne, utan ett inlägg till vem som helst som orkar läsa lite längre än one-liners:-)

 

[Snuten]

Det låter lite som att Bernes förespråkar en återgång till någon slags stam- eller klanbaserat samhälle. Även jag är kritisk till stora delar av moderniteten, men jag skulle aldrig vilja ha den ogjord.

Talet om hur den "fria individen väljer att leva" är lockande men inte så okomplicerat som man först kan tro. Om man föds och lever i tex ett "katolskt" eller ett "muslimskt" samhälle, så är friheten att välja bort delar eller hela den kulturen knappast självklar. Det måste finnas en annan, högre och överordnad princip man kan hänvisa till om man skall kunna hävda sina individuella friheter och rättigheter i system av det slag jag nämnde. Det är här det moderna tänkandet och projektet har gjort mest nytta, att på gott och ont ge individen möjlighet att skilja sig från det sammanhang man är född in i. Enligt det moderna tänkandet föds ingen till att bli tex muslim eller katolik. Det är något man kan tvingas in i eller själva väljer, men det är ingen genetiskt kodad egenskap så som en del fortfarande tycks tro. Det finns något som är större och som står över den kultur, de traditioner och det sammanhang man är infödd i och jag menar att detta är den baby som man kastar ut med badvattnet om man till förmån för någon slags förment frihet vill förkasta moderniteten och demokratin.

Till syvende och sist är individen alltid ensam och därför svag. Man måste förlita sig till någon gemenskap, men gemenskapen blir alltid förtryckande. Detta förtryck kan bara motverkas genom att på gott och ont skapa något som är större än alla de små gemenskaper som individerna "väljer" att bli del av. Allt kommer förmodligen att alltid vara en pågående förhandlingsprocess och det finns ingen "endlösung".

 

[johan44]

Diskussion är ju kul ibland men vissa människor verkar helt enkelt bo i fel land. Jag antar att Berne skulle vara lycklig i någon lämplig stat i USA.

 

[Snuten]

Makten skrev:
-------------------------------------------------------
> Jo, till skillnad från en del andra så föredrar
> jag att bemöta åsikter istället för att prata
> om den som yppat dem. Det känns som grundpelaren
> i en så kallad diskussion, men något som verkar
> ha glömts bort på sistone;-)


Det där är inte ett happykorrekt sätt att debattera. Man skall alltid snabbt försöka utmåla meningsmotståndare som korkade, onda, dåliga, foliehattar etc.

 

[Makten]

Snuten skrev:
-------------------------------------------------------
> Det låter lite som att Bernes förespråkar en
> återgång till någon slags stam- eller
> klanbaserat samhälle. Även jag är kritisk till
> stora delar av moderniteten, men jag skulle aldrig
> vilja ha den ogjord.
>
> Talet om hur den "fria individen väljer att leva"
> är lockande men inte så okomplicerat som man
> först kan tro. Om man föds och lever i tex ett
> "katolskt" eller ett "muslimskt" samhälle, så
> är friheten att välja bort delar eller hela den
> kulturen knappast självklar. Det måste finnas en
> annan, högre och överordnad princip man kan
> hänvisa till om man skall kunna hävda sina
> individuella friheter och rättigheter i system av
> det slag jag nämnde. Det är här det moderna
> tänkandet och projektet har gjort mest nytta, att
> på gott och ont ge individen möjlighet att
> skilja sig från det sammanhang man är född in
> i. Enligt det moderna tänkandet föds ingen till
> att bli tex muslim eller katolik. Det är något
> man kan tvingas in i eller själva väljer, men
> det är ingen genetiskt kodad egenskap så som en
> del fortfarande tycks tro. Det finns något som
> är större och som står över den kultur, de
> traditioner och det sammanhang man är infödd i
> och jag menar att detta är den baby som man
> kastar ut med badvattnet om man till förmån för
> någon slags förment frihet vill förkasta
> moderniteten och demokratin.
>
> Till syvende och sist är individen alltid ensam
> och därför svag. Man måste förlita sig till
> någon gemenskap, men gemenskapen blir alltid
> förtryckande. Detta förtryck kan bara motverkas
> genom att på gott och ont skapa något som är
> större än alla de små gemenskaper som
> individerna "väljer" att bli del av. Allt kommer
> förmodligen att alltid vara en pågående
> förhandlingsprocess och det finns ingen
> "endlösung".

+1000

Personligen vill jag att individen ska ha så hög frihet som möjligt, men det innebär också indirekta ofriheter som skapas av andras frihet. Så någon gräns måste dras. Det kan inte vara okej att en persons frihet ger den rätt att slå ihjäl någon annan, för att ta ett extremt exempel.

Måttlig socialism är en vettig kompromiss. Tyvärr har den en tendens att växa sig såpass stark att friheten minskas för alla.


johan44 skrev:
-------------------------------------------------------
> Diskussion är ju kul ibland men vissa människor
> verkar helt enkelt bo i fel land. Jag antar att
> Berne skulle vara lycklig i någon lämplig stat i
> USA.

Det tror jag också. Fast där är ju å andra sidan nationalstaten starkare än nånsin, med ett otroligt starkt och inkluderande "vi-tänkande". Dock ej påtvingat, utan frivilligt. Vilket på sätt och vis är något jag också strävar efter om jag får vara utopisk.

 

[Labanos]

Man kanske ska rösta på Tensta Lucia nästa gång, istället för Södertäljes Lucia :-(

 

[a.svensson]

Snuten skrev:
-------------------------------------------------------
> Makten skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Jo, till skillnad från en del andra så
> föredrar
> > jag att bemöta åsikter istället för att
> prata
> > om den som yppat dem. Det känns som
> grundpelaren
> > i en så kallad diskussion, men något som
> verkar
> > ha glömts bort på sistone;-)
>
>
> Det där är inte ett happykorrekt sätt att
> debattera. Man skall alltid snabbt försöka
> utmåla meningsmotståndare som korkade, onda,
> dåliga, foliehattar etc.


Det är inte bara här på happy folk använder dessa metoder, det är nästan kutym på nätet nu för tiden.
Det är ett av skälen till att jag inte är så aktiv på just nätet utan föredrar diskussionerna i verkliga livet istället där man måste ha hållbara argument och inte kan kasta diverse negativa epitet över personen som drar för honom jobbiga uppgifter.

 

[Berne]

Makten skrev:
> Edit: En fråga till Berne: Om du vill störta
> nationalstaten; vad får dig att tro att det
> skulle existera några nationer längre? Om du
> eliminerar det som binder folk samman så finns
> längre ingen anledning till gränser, och alltså
> inga nationer.
>
> Du vet säkert att det är så det var en gång i
> tiden. Och de små öar som bildades av människor
> som knöts samman, blev nationalstater. Din teori
> leder oss tillbaka dit vi är idag, på sikt.
> Något att fundera på kanske.

Viljan att leva tillsammans och utgöra nation kan baseras på vad som helst, till exempel språk, etnicitet, religion, historia, lag, uppfattning om egendom, köttbullar, inlagd sill eller vad folk nu väljer att basera sina preferenser på.

Eftersom nationen baseras på individers åsikter snarare än geografiska områden blir nationen en helt subjektiv storhet som inte kan avgränsas objektivt. Utifrån detta subjektiva nationsbegrepp kan vi definiera en nationalist som en som vill leva i en viss nation.

Vi kan vi alltså ha följande exempel på subjektiva nationer;

En grupp människor som talar skånska.

Alla världens katoliker som delar en önskan om att följa påve Francis den förste.

Svensktalande vita människor med traditionellt kristna värderingar som vill bo med andra svensktalande vita med traditionellt kristna värderingar.

Den nordamerikanska rörelsen Nation of Islam.

Alla som åker Stockholms tunnelbana.


En gång i tiden identifierades nationen i första hand av det gemensamma språket, vilket var mediet för bekantskaper, gemensamma lagar, värderingar och lojaliteter.

Med nationalstaternas intåg vändes detta på ända. Härskare ritade linjer på kartor under fredsuppgörelser efter erövringskrig. Erövringarna drevs i första hand av hur mycket skatt de kunde klämma ur sina undersåtar, snarare än av ett intresse för språk och traditioner.

Vilken sida om linjerna man hamnade på avgjorde vem som krävde in skatten. Nationalstaternas gränser skar gamla nationer mitt itu och tvingade främmande nationer in i konstgjorda gemenskaper. Plötsligt skulle vänner och släktingar på andra sidan linjen betraktas som fiender. Gränslandet mellan svenska Småland och det danska Blekinge på Gustav Vasas tid är ett bra exempel på denna typ av problem. Vilhelm Moberg berättar om det i sin bok Förrädarland. När kung Gustav förklarade danskarna krig ingick gränsfolket “sockenfred” och vägrade slå ihjäl varandra. Detta gjorde dem till förrädare i kungens åsyn.

En gång i tiden var de svenska landskapen egna länder, med egna lagar, och på grund av att de var mindre var de mer relevanta som nationer än vad Sverige är som nation idag. För vad har en skåning egentligen gemensamt med en norrlänning? En sörmländsk bonde utanför Stockholm har antagligen mer gemensamt med en östgötsk bonde än med den närboende stockholmaren. Att då göra som Gustav Vasa och fösa ihop alla dessa landskap och nationer till en jättestat blir högst onaturligt, även om det kallas för att ena riket, eller bygga nationen.

 

[Makten]

Berne skrev:
-------------------------------------------------------
> Viljan att leva tillsammans och utgöra nation kan
> baseras på vad som helst, till exempel språk,
> etnicitet, religion, historia, lag, uppfattning om
> egendom, köttbullar, inlagd sill eller vad folk
> nu väljer att basera sina preferenser på.
>
> Eftersom nationen baseras på individers åsikter
> snarare än geografiska områden blir nationen en
> helt subjektiv storhet som inte kan avgränsas
> objektivt. Utifrån detta subjektiva
> nationsbegrepp kan vi definiera en nationalist som
> en som vill leva i en viss nation.

Så hur gör vi med de geografiska aspekterna? Vilka nationer har rätt till en viss bit av land? Ska det vara helt fritt? Det funkar som du säkert förstår inte, eftersom två "nationer" med helt olika syn på till exempel allemansrätten inte kan råda över samma landbit.

Vidare; hur "fri" blir individen inom nationen om den ändå uppfostras av sina föräldrar, som förmodligen valt nation utifrån politik och åsiktsbas? Vad händer om nationen förbjuder att man lämnar den (jämför gärna med diverse onämnbara religioner)?



> Vi kan vi alltså ha följande exempel på
> subjektiva nationer;
>
> En grupp människor som talar skånska.
>
> Alla världens katoliker som delar en önskan om
> att följa påve Francis den förste.
>
> Svensktalande vita människor med traditionellt
> kristna värderingar som vill bo med andra
> svensktalande vita med traditionellt kristna
> värderingar.
>
> Den nordamerikanska rörelsen Nation of Islam.
>
> Alla som åker Stockholms tunnelbana.

Jag förstår din tanke, men jag hoppas att du inser att den är helt omöjlig att förverkliga. Var och en av dessa icke nationalstatsbundna "nationer" kommer att råka i luven med varandra och hävda sin rätt till ett territorium, precis som idag. För var ska de annars utöva sin tro utan att någon sätter käppar i hjulen för dem?


> En gång i tiden identifierades nationen i första
> hand av det gemensamma språket, vilket var mediet
> för bekantskaper, gemensamma lagar, värderingar
> och lojaliteter.

Det håller jag inte alls med om. Ett gemensamt språk är snarare en förutsättning för en gemensamhet i övrigt.


> Med nationalstaternas intåg vändes detta på
> ända. Härskare ritade linjer på kartor under
> fredsuppgörelser efter erövringskrig.
> Erövringarna drevs i första hand av hur mycket
> skatt de kunde klämma ur sina undersåtar,
> snarare än av ett intresse för språk och
> traditioner.
>
> Vilken sida om linjerna man hamnade på avgjorde
> vem som krävde in skatten. Nationalstaternas
> gränser skar gamla nationer mitt itu och tvingade
> främmande nationer in i konstgjorda gemenskaper.
> Plötsligt skulle vänner och släktingar på
> andra sidan linjen betraktas som fiender.
> Gränslandet mellan svenska Småland och det
> danska Blekinge på Gustav Vasas tid är ett bra
> exempel på denna typ av problem. Vilhelm Moberg
> berättar om det i sin bok Förrädarland. När
> kung Gustav förklarade danskarna krig ingick
> gränsfolket “sockenfred” och vägrade slå
> ihjäl varandra. Detta gjorde dem till förrädare
> i kungens åsyn.
>
> En gång i tiden var de svenska landskapen egna
> länder, med egna lagar, och på grund av att de
> var mindre var de mer relevanta som nationer än
> vad Sverige är som nation idag. För vad har en
> skåning egentligen gemensamt med en norrlänning?
> En sörmländsk bonde utanför Stockholm har
> antagligen mer gemensamt med en östgötsk bonde
> än med den närboende stockholmaren. Att då
> göra som Gustav Vasa och fösa ihop alla dessa
> landskap och nationer till en jättestat blir
> högst onaturligt, även om det kallas för att
> ena riket, eller bygga nationen.

För mig är det tämligen obegripligt att du inte begriper att de "nationer" du talar om, skulle leda till nationalstater, igen. Precis som de gjorde förr. Jag gillar tanken om det du vill se, men inser att den inte fungerar.

Hur ser du på små, avgränsade nationalstater? För mig är det samma sak, bara att man accepterar den uppritade gränsen. Med fri migration kunde varje jordbo flytta till den nationalstat som verkade vettigast. Enda haken med det är att vi återigen skulle vara tillbaka till "lebensraum" och andra otrevligheter, för de nationalstater dit flest ville flytta.

 

[Berne]

Makten. Ovan berördes problemet med att nationalstaten tvingar vänner på andra sidan gränsen till att bli fiender. När nationalstaten övergick från monarki till demokrati uppstår även det omvända problemet: Att främlingar ska tvingas bli vänner.

I sin kärna är demokratin en kamp om vem som ska få leva på vems bekostnad, och vems åsikter som ska göras till lag för alla. I subjektiva små nationer är detta inget problem då gemenskapen grundar sig i gemensamma värderingar.

I demokratiska nationalstater, vilka i praktiken består av många nationer blir detta däremot ett stort problem. Människor som tidigare var naturligt separerade i enlighet med sina värderingar, men som över avstånd fredligt kunde handla med varandra, hetsas nu till att ömsesidigt plundra, beskatta, och bestämma, reglera över varandra.

Den svenska nationen förändras fort. Traditionalister, som värdekonservativa och nationalister, är oroliga för att gamla fungerande svenska sedvänjor och värderingar håller på att avskaffas, med rotlöshet och socialt kaos som följd. Ingenjörerna av Det Nya Sverige, å andra sidan, tycker att undanskaffandet av “förlegade” normer och fördomar inte kan gå fort nog; det finns inget tabu som är för heligt för att inte brytas för att “skapa debatt” eller “problematisera” det gamla.

Föreliggande text tillägnas Sveriges traditionalister. Vad orsakar den snabba omvandlingen? Hur bromsar man upp den på kort sikt och hur man bevarar traditioner och värderingar på lång sikt. Ledtråd: Man gör det inte med hjälp av staten.

 

[Makten]

Berne skrev:
-------------------------------------------------------
> I demokratiska nationalstater, vilka i praktiken
> består av många nationer blir detta däremot ett
> stort problem.

Jag förstår inte riktigt. Är du emot demokrati, men för individuell frihet? Dina resonemang går liksom inte ihop för fem öre eftersom den ena delen motsäger den andra. Intressanta funderingar ändå måste jag säga.

Nåväl, jag har inget emot dina åsikter och du får tycka vad du vill för min del. Där har vi i alla fall något gemensamt, till skillnad från en del andra användare som vill tysta alla som tycker "fel". Yttrandefrihet är kanske det viktigaste vi har.

 

[Berne]

Makten. Tack för din inställning, och ja yttrandefrihet och utbyte av idéer är fundamentalt.


Om jag kunde skulle jag inte ge en enda krona för partipolitik och de verksamheter och myndigheter som staten driver idag. Jag är dessutom inte intresserad av valkampanjer där man försöker ”köpa” min röst med tomma löften, lögner, desinformation och propaganda. Representativ demokrati är ett skådespeleri, med premiär vart fjärde år, och kontinuerliga repetitioner mellan dessa premiärer.

Jag är inte intresserad av ”sänkta skatter” eller av ”bättre offentlig välfärd” eftersom jag vill avskaffa alla skatter och bidra till en fungerande välfärd på en fri marknad. Jag röstar inte överhuvudtaget. Om jag skulle rösta skulle jag nämligen även rösta på det system som innebär att man har rätt att rösta på en grupp charlataner som kommer att använda sig av staten för att kränka andra individers rätt till liv, frihet och egendom. Jag ser därför röstsedeln och det demokratiska valet som en kränkning av min och mina medmänniskors värdighet.

Staten har skapat ett systemberoende och övertygat människor att de är fria och att makten utgår från dem, vilket givetvis inte stämmer. Vad är exempelvis ”folket” för något? Är folket en moralisk agent? Är jag detta ”folk” som inte röstar? Nej, det är jag inte. Jag har inte gett bort min makt och makten utgår inte från mig, den går däremot ut över mig.

Idag klarar den svenska staten inte ens av att sköta sina primära funktioner som att skydda medborgarna från brott och upprätthålla en viss rättsäkerhet. Detta märks bland annat på mängden ouppklarade brott. Om ett privat väktarföretag kostade lika mycket i drift som svensk polis och i relation till mängden uppklarade brott, hade ingen betalat för deras tjänster.

Men statens polis behöver inte lyckas, de får betalt ändå. Analogt behöver inte heller politikerna infria sina löften, men de är ändå kvar i systemet och avlönar sig själva med andras egendom.

Ett alternativ som jag ser som genomförbart är att man gör dagens svenska system till en valmöjlighet bland flera. Sveriges riksdag och stat behöver med andra ord konkurrensutsättas av autonoma alternativ vilka väljs i frihet. Geografiskt kan man till och med bo kvar på samma plats men köpa tjänster av ett helt annat politiskt system, liksom man köper el från olika elbolag. De som vill betala för dagens riksdagsledamöter, regering, myndigheter och underkasta sig de folkvaldas beslut över deras liv, skall givetvis få fortsätta att göra det, men de skall inte kunna tvinga andra till det.

Man kan därtill privatisera stora landområden och ge dessa lokal suveränitet. Detta påminner om ”Free state Project” i Förenta staterna. Om demokrati och diktatur är sämre alternativ, är secession, utbrytning från en stat, i förening med erkännande av Icke-våldsprincipen det alternativ som bäst respekterar människans rätt till autonomi.

 

[Fliken]

Wow. Som när en partikel och en antipartikel möts - det blir liksom bara energi av det.

 

[bojsänke]

Makten skrev:
-------------------------------------------------------
> Jag förstår inte riktigt. Är du emot demokrati,
> men för individuell frihet? Dina resonemang går
> liksom inte ihop för fem öre eftersom den ena
> delen motsäger den andra.

Här har vi nog anledningen till att så många slutat läsa Bernes monologer vid det här laget. Du kommer nog nå dit snart också. Du har bara mer tålamod än mig.

 

[Berne]

Ett försök till en realistisk syn på framtiden.

Jag blir ofta anklagad för att ha en orimligt pessimistisk syn på välfärdsstatens framtid. Det sägs ofta att saker alltid “har löst sig”, vi gick ju trots allt inte i konkurs i början på 90-talet. Och dessa paralleller vore naturligtvis relevanta om vi befann oss i samma situation nu som då, men det gör vi inte. Det finns tyvärr ett antal faktorer som talar för att välfärdsstaten har gjort sitt, och det spelar liten roll huruvida man vill att det skall vara sant eller inte.

Rent demografiskt kommer den arbetsföra befolkning i förhållande till pensionärer sjunka i flera decennier. Eftersom det inte finns några riktiga pensionsbesparingar kommer de som arbetar belastas allt hårdare för att försörja de äldre. Staten har gett oss en, som det så fint heter, "ofördelaktig demografisk utveckling."

Majoriteten av all utlåning går inte till investeringar i produktiv verksamhet, utan till att låna till statliga projekt och konsumtionslån, dit räknas även bostadslån. Detta innebär att de pengar som folk tror är “besparingar” i själva verket är ett lån från framtida skattebetalare och framtida löntagare. Det vill säga i de allra flesta fall oss själva.

En kapitalbas där väsentliga delar kommer vara värdelös. Folk har fel utbildning, statliga regleringar och politiska drömprojekt leder till att felinvesteringar konstant görs i såväl utbildning, energi-försörjning, infrastruktur och samhällstjänster. Den konsumtion vi vill ha i framtiden kan inte bäras av det kapital vi har idag, och i en reglerad ekonomi kommer omställningen bli mycket svårare än den behöver vara.


Allt detta kan verka vara domedagsprofetior. Jag skulle vilja hävda motsatsen, nämligen att alla som förstår att ovan är rätt och riktigt bör omedelbart börja förbereda sig på att hantera de statligt orsakade olyckor vi har att vänta i framtiden.

Det enklaste sättet är att börja spara mer, och konsumera mindre. Har jag fel så kommer du att kunna slösa bort dina besparingar på lyx och bekvämligheter i framtiden. Har jag rätt så kommer du ha förhindrat att du kommer sakna grundläggande nödvändigheter på grund av kapade pensioner, sänkta löner, och bristfällig sjuk- och äldrevård.

Välfärdsstaten kommer sakta monteras ned, och inte förrän den privata ekonomin slutar förtryckas av ett vansinnigt regler- och skattetryck kommer vi se någon egentlig ekonomisk utveckling. Vi kommer helt enkelt bli allt fattigare, och värst blir det för alla er som gjorts beroende av det politiska system vi lever i.

 

[Guldfinger]

Vad anser du Berne om försvaret? (ja ni andra också förresten)

När jag gjorde lumpen för 20 år sedan ansåg jag det självklart och reflekterade inte så mycket över vad vi skulle försvara.

Nuförtiden frågar jag mig - vad är det vi vill försvara?

1) Finns det en gemenskap?
2) Finns det värderingar?
3) Finns det några tillgångar?
4) Vad har vi av värde, bortsett från en geografisk position som kan vara en bricka i ett större spel?

För mig kan vi lika gärna lägga ner försvaret och lägga pengarna på ensamkommande + ANNAT.

 

[Fjällpipare]

Guldfinger skrev:
-------------------------------------------------------

> Nuförtiden frågar jag mig - vad är det vi vill
> försvara?

Enligt mig bör vi ha ett starkt militärt försvar. Reasonable doubt.

Vi ska inte försvara vår självgodhet med vackra ord. Vi ska försvara vår faktiska existens med respekt.

 

[Bullabus]

Kanske skulle vända på frågan och fundera på vad vi inte vill försvara? Vi i sverige är rätt "bortskämda" med att inte ha haft krig de senaste 200 åren. Men kolla bara tillbaka till 1980 (tror jag det var), då stod en sovjetisk ubåt på grund i karlskrona skärgård... Vad hade vi gjort då utan försvar? Förra påsken stod vi med brallorna vid knäna då ett ryskt flygplan var på väg hit på en egen flygövning. 1984 hade vi ubåt inne i törefjärden i norbotten, känner en privatperson som var med där och hade timmerspärrar där. Hur många andra flygkränkningar av svenskt luftrum tror ni vi har varje år?
Helst skulle väl hela jordens befolkning vilja lägga ned försvaret i sitt land men då måste alla vara med på tåget.

 

[Guldfinger]

Är det ryssen som spökar?

Skulle inte ha något emot om de höll i spakarna i detta landet. En av mina grannar är ryss och är den bästa grannen jag har.

Rätten att gå i Prideparad i Säffle kommer jag nog att överleva.

 

[Fjällpipare]

Det handlar också om hur vi själva och andra länder ser på vårat land. Länder som varit med om krig och inbördeskrig kommer att skratta åt våran naivitet.

 

[Bullabus]

Har inget emot befolkningen i något land men kanske inte vill ha deras politiska ledning i vårt riksdaghus ;)

 

[Globalistic]

Vilka alternativ finns det att lägga sin röst på?

 

[Berne]

Guldfinger skrev:
-------------------------------------------------------
> Vad anser du Berne om försvaret? (ja ni andra
> också förresten)
> För mig kan vi lika gärna lägga ner försvaret
> och lägga pengarna på ensamkommande + ANNAT.

ÖB lät meddela för ett tag sedan att Stockholm kan försvaras i 4 dagar ungefär, tillsdess våra politiker kan sätta sig i säkerhet i utlandet någonstans.

Det jag frågar mig, vem är det vi ska försvara oss mot? Ryssen? Eller ett gäng glädjerusiga nybyggare i förorten? Det borde väl säkerhetspolisen kunna ta hand om, de har ju fått en pansarbil med vattenkanon. Om ryssen anfaller kanske vi ska se det som en befrielse och inte som en invasion?... Historiskt sett har länder blivit invaderade för att ta över skattesystemet, ryssen kanske vill ha några miljarder per år så de kan bygga en ubåt till...

Amerikanska polisen har fått stridsvagnar nu för övrigt, och de har laddat upp med ett rejäl lager av Hollowpoint-ammunition. De rustar upp för något stort där borta, vad det verkar.

 

[Berne]

Globalistic skrev:
-------------------------------------------------------
> Vilka alternativ finns det att lägga sin röst
> på?

Gammal vresig fascism, eller grävande-händer-i-våra-fickor-socialism.

 

[Labanos]

Globalistic skrev:
-------------------------------------------------------
> Vilka alternativ finns det att lägga sin röst
> på?


Kanske http://ppnynas.se/ eller varför inte http://junilistan.se/ ? :-)

 

[Labanos]

Under jullovet tänker man ofta utanför den dagsaktuella politiska debatten och inser något nytt. I år insåg jag att det är obegripligt att det fortfarande finns socialister i världen. Vi har ju testat socialism i många hyfsat välkontrollerade experiment i snart hundra år.
Sovjetledningen kunde från 1922 tillämpa socialistisk planhushållning i ett land som vadade i naturtillgångar. Och visst blev det ekonomisk tillväxt fram till 1939, men också massvält med miljoner dödsoffer i landets kornbod Ukraina. Efter 1945 fick sovjetsystemet ytterligare drygt fyrtio år på sig att återhämta sig från världskrigets förstörelse och åstadkomma långsiktig tillväxt. Och visst var krigets effekter förödande, men de var lika stora i Västtyskland som med marknadsekonomi återhämtade sig redan under 50-talet (det tyska undret) och snabbt blev ett av världens rikaste länder. Sovjetunionen förblev fattigt.
I slutet av fyrtiotalet fick vi ännu ett test. Järnridån sänktes ner och delade Europa i ett västligt marknadsekonomiskt system och ett östligt socialistiskt. Resultatet? Västeuropa blev rikt, Östeuropa fattigt. Kan det förklaras av att Västeuropa redan var mera utvecklat än det Östeuropa som hamnade öster om järnridån? Något ligger det kanske i det, men historien råkade dessutom samtidigt genomföra ett par mer laboratorieartade experiment. Två homogena länder, Tyskland och Korea, kom att delas i två delar, en med marknadsekonomi och en med socialistisk planhushållning.
Västtyskland och Sydkorea lyckades strålande, men Östtyskland och Nordkorea blev fattiga och tvingades spärra in sina medborgare med murar, taggtråd och landminor för att de inte skulle fly till välståndet i Västtyskland och Sydkorea. Det ena experimentet gjordes i Europa och det andra i Ostasien, vilket indikerar att de olika utfallen verkligen berodde på skillnaderna i ekonomiska system, inte på kulturella olikheter.
Ett tredje experiment kom i det kinesiska kulturområdet. Fastlandskina fick socialistisk centralplanering från 1949 till 1978, medan tre andra kinesiska områden, Taiwan, Hongkong och Singapore, fick marknadsekonomi. Samma resultat! De senare blev rika länder i västerländsk mening, medan Kina, även nu efter mer än trettio år med marknadsekonomi och snabb ekonomisk tillväxt fortfarande är utfattigt.
Dessa gigantiska experiment är naturligtvis inte laboratoriemässiga i naturvetenskaplig mening, men ett induktivt resonemang ger starkt stöd för slutsatsen att marknadsekonomi medför oerhört mycket högre ekonomiskt välstånd än en socialistisk planeringsekonomi. Så varför finns det fortfarande socialister?
Eller finns det inte det? Är det så att de som presenterar sig som socialister numera menar något annat med ordet socialism. Menar de kanske en marknadsekonomi med stränga statliga regler för företagen, med en stor offentlig sektor och med en utjämnande statlig fördelningspolitik? Men då menar de ju socialdemokrati, något som doktrinära socialister föraktat och skällt för revisionism och socialfascism. I den meningen är Ed Miliband, François Hollande och Stefan Löfven socialister, men det vore väl bättre att säga som det är och kalla det för socialdemokrati då.
Vänsterintellektuella debattörer har dock under det senaste halvseklet kritiserat även detta socialdemokratiska samhälle med väsande förakt. Jag har svårt att tro att de inte tänker sig ett helt annat ekonomiskt och socialt system, något som ligger långt från ett välskött socialdemokratiskt samhälle på marknadsekonomisk grund. Men de är kanske de enda socialister som finns kvar idag? Ett antal journalister, kulturarbetare och etniska Södermalmsbor i livets mitt och deras systrar och bröder i västvärlden. De är visserligen inte så många, men de är vältaliga och bör avkrävas förklaringar i öppen debatt. Hur kan de tro på socialismen som om och om igen har prövats runt om i världen och visat sig oförmögen att skapa ekonomiskt välstånd för vanligt folk?
Kanske är sådana socialister i grunden inte intresserade av ekonomiskt välstånd. Kanske föraktar de ett ytligt konsumtionssamhälle baserat på konkurrens och egoism och vill se människor förädlas i ett socialistiskt samhälle där samhällsmoral och kulturintresse dominerar och konsumtionshetsen är borta. Jag läste om ”den nya sovjetmänniskan” i Ny dag redan på femtiotalet och under sjuttiotalet hyllades den kinesiska kommunismen av västvärldens vänsterintellektuella just för att den skapade en sådan ny människa.
Hur lyckades då de socialistiska samhällena ut i de avseendena? Tja, socialismen tycks inte ha fostrat ansvarskännande, solidariska och kulturintresserade medborgare. Vi ser mest korruption, egoism, nepotism och kulturlöshet i Ryssland, Kina, Uzbekistan, Rumänien osv.

Lättköpta poänger? Sparkar jag på den som ligger? Nja, the chattering classes ligger inte direkt försvarslösa på gatan. De sitter i TV-soffor och på de fina tidningarnas och tidskrifternas redaktioner. De borde upp till bevis och förklara hur de kan tro på en samhällsidé som trots alla fullskaliga experiment under hundra år inte har kunnat lägga grunden för vare sig ekonomiskt välstånd, medborgarmoral eller kulturellt engagemang någonstans.

 

[Labanos]

 

[Freddie L]

Globalistic skrev:
-------------------------------------------------------
> Vilka alternativ finns det att lägga sin röst
> på?

Jag tror att det står mellan:

Speacialized Tarmac
Canyon Ultimate
Giant TCR Advance
Pearl Grace
Cube Agree

Bianchin är borta! :-)

 

[Globalistic]

Ah, är det så enkelt!

 

[JLarsson]

staine skrev:
-------------------------------------------------------
> Rösta på?
> Ja Kaj den fan röstar ju på V typ så för
> balansens skull kommer jag att rösta på M.
> Så är det bara.

Jag kommer också att rösta på Markus. Som vanligt.

 

[silverman834]

Labanos skrev:
-------------------------------------------------------
> Under jullovet tänker man ofta utanför den
> dagsaktuella politiska debatten och inser något
> nytt. I år insåg jag att det är obegripligt att
> det fortfarande finns socialister i världen. Vi
> har ju testat socialism i många hyfsat
> välkontrollerade experiment i snart hundra år.
>
> Sovjetledningen kunde från 1922 tillämpa
> socialistisk planhushållning i ett land som
> vadade i naturtillgångar. Och visst blev det
> ekonomisk tillväxt fram till 1939, men också
> massvält med miljoner dödsoffer i landets
> kornbod Ukraina. Efter 1945 fick sovjetsystemet
> ytterligare drygt fyrtio år på sig att
> återhämta sig från världskrigets förstörelse
> och åstadkomma långsiktig tillväxt. Och visst
> var krigets effekter förödande, men de var lika
> stora i Västtyskland som med marknadsekonomi
> återhämtade sig redan under 50-talet (det tyska
> undret) och snabbt blev ett av världens rikaste
> länder. Sovjetunionen förblev fattigt.
> I slutet av fyrtiotalet fick vi ännu ett test.
> Järnridån sänktes ner och delade Europa i ett
> västligt marknadsekonomiskt system och ett
> östligt socialistiskt. Resultatet? Västeuropa
> blev rikt, Östeuropa fattigt. Kan det förklaras
> av att Västeuropa redan var mera utvecklat än
> det Östeuropa som hamnade öster om järnridån?
> Något ligger det kanske i det, men historien
> råkade dessutom samtidigt genomföra ett par mer
> laboratorieartade experiment. Två homogena
> länder, Tyskland och Korea, kom att delas i två
> delar, en med marknadsekonomi och en med
> socialistisk planhushållning.
> Västtyskland och Sydkorea lyckades strålande,
> men Östtyskland och Nordkorea blev fattiga och
> tvingades spärra in sina medborgare med murar,
> taggtråd och landminor för att de inte skulle
> fly till välståndet i Västtyskland och
> Sydkorea. Det ena experimentet gjordes i Europa
> och det andra i Ostasien, vilket indikerar att de
> olika utfallen verkligen berodde på skillnaderna
> i ekonomiska system, inte på kulturella
> olikheter.
> Ett tredje experiment kom i det kinesiska
> kulturområdet. Fastlandskina fick socialistisk
> centralplanering från 1949 till 1978, medan tre
> andra kinesiska områden, Taiwan, Hongkong och
> Singapore, fick marknadsekonomi. Samma resultat!
> De senare blev rika länder i västerländsk
> mening, medan Kina, även nu efter mer än trettio
> år med marknadsekonomi och snabb ekonomisk
> tillväxt fortfarande är utfattigt.
> Dessa gigantiska experiment är naturligtvis inte
> laboratoriemässiga i naturvetenskaplig mening,
> men ett induktivt resonemang ger starkt stöd för
> slutsatsen att marknadsekonomi medför oerhört
> mycket högre ekonomiskt välstånd än en
> socialistisk planeringsekonomi. Så varför finns
> det fortfarande socialister?
> Eller finns det inte det? Är det så att de som
> presenterar sig som socialister numera menar
> något annat med ordet socialism. Menar de kanske
> en marknadsekonomi med stränga statliga regler
> för företagen, med en stor offentlig sektor och
> med en utjämnande statlig fördelningspolitik?
> Men då menar de ju socialdemokrati, något som
> doktrinära socialister föraktat och skällt för
> revisionism och socialfascism. I den meningen är
> Ed Miliband, François Hollande och Stefan Löfven
> socialister, men det vore väl bättre att säga
> som det är och kalla det för socialdemokrati
> då.
> Vänsterintellektuella debattörer har dock under
> det senaste halvseklet kritiserat även detta
> socialdemokratiska samhälle med väsande förakt.
> Jag har svårt att tro att de inte tänker sig ett
> helt annat ekonomiskt och socialt system, något
> som ligger långt från ett välskött
> socialdemokratiskt samhälle på marknadsekonomisk
> grund. Men de är kanske de enda socialister som
> finns kvar idag? Ett antal journalister,
> kulturarbetare och etniska Södermalmsbor i livets
> mitt och deras systrar och bröder i
> västvärlden. De är visserligen inte så många,
> men de är vältaliga och bör avkrävas
> förklaringar i öppen debatt. Hur kan de tro på
> socialismen som om och om igen har prövats runt
> om i världen och visat sig oförmögen att skapa
> ekonomiskt välstånd för vanligt folk?
> Kanske är sådana socialister i grunden inte
> intresserade av ekonomiskt välstånd. Kanske
> föraktar de ett ytligt konsumtionssamhälle
> baserat på konkurrens och egoism och vill se
> människor förädlas i ett socialistiskt
> samhälle där samhällsmoral och kulturintresse
> dominerar och konsumtionshetsen är borta. Jag
> läste om ”den nya sovjetmänniskan” i Ny dag
> redan på femtiotalet och under sjuttiotalet
> hyllades den kinesiska kommunismen av
> västvärldens vänsterintellektuella just för
> att den skapade en sådan ny människa.
> Hur lyckades då de socialistiska samhällena ut i
> de avseendena? Tja, socialismen tycks inte ha
> fostrat ansvarskännande, solidariska och
> kulturintresserade medborgare. Vi ser mest
> korruption, egoism, nepotism och kulturlöshet i
> Ryssland, Kina, Uzbekistan, Rumänien osv.
>
> Lättköpta poänger? Sparkar jag på den som
> ligger? Nja, the chattering classes ligger inte
> direkt försvarslösa på gatan. De sitter i
> TV-soffor och på de fina tidningarnas och
> tidskrifternas redaktioner. De borde upp till
> bevis och förklara hur de kan tro på en
> samhällsidé som trots alla fullskaliga
> experiment under hundra år inte har kunnat lägga
> grunden för vare sig ekonomiskt välstånd,
> medborgarmoral eller kulturellt engagemang
> någonstans.

Wow, det var ju Bernelängd på det inlägget!

 

[Hasse#7]

Labanos skrev:

Jag
> läste om ”den nya sovjetmänniskan” i Ny dag
> redan på femtiotalet

Antingen är Labanos mycket äldre än jag tror eller så skall det finnas en källa till det där inlägget.

 

[staine]

JLarsson skrev:
-------------------------------------------------------
> staine skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Rösta på?
> > Ja Kaj den fan röstar ju på V typ så för
> > balansens skull kommer jag att rösta på M.
> > Så är det bara.
>
> Jag kommer också att rösta på Markus. Som
> vanligt.


Markus känns fortfarande lite omogen, har han skaffat hjälm ännu?
Jag ångrar mig, tror jag lägger min röst på Kaj nu. Han är i alla fall en god klunghitler.

 

[schture]

Men vem ska laga de svensktalande vita människornas kebab, kebabpizza och kebabröran i mackorna?

Berne skrev:
-------------------------------------------------------
> Svensktalande vita människor med traditionellt
> kristna värderingar som vill bo med andra
> svensktalande vita med traditionellt kristna
> värderingar.

 

[Hasse#7]

Västsamhället i form av en bostadsrättsförening.

Bostadsrättsföreningar är en fantastisk uppfinning som avkräver sina medlemmar ett delat och eget ansvar. I mångt och mycket påminner detta om dagens samhälle. Föreningen lever sitt liv med en besvärlig balansgång mellan lagstadgat, ideellt och affärsmässigt i en miljö med en rörig population.

Det finns en person (1) som tar ansvar för att hålla ihop det hela. Hen har kunskaper från föreningsledning sen tidigare och är bättre på att stå i centrum än att lösa problem. Kännetecken är ett äkta patos för att jobbet måste göras, en förståelse för att det finns krav och regler som måste följas. Hen lägger ned mycket timmar på föreningen utan att ha ersättning för det. Hen kommer uppleva att ingen är nöjd. Hen sover dåligt och har svårt att leva sitt eget liv ordentligt.

Det finns en annan hen (2) i föreningen som har en liknande kompetens som (1) men en annan grundsyn än (1). Hen är en flitig deltagare på möten och framför alltid sin kritik mot (1) utan att tala om vad man skall göra istället. Hen har några trogna följare som alltid mumlar instämmande och inte heller tänker hjälpa till. De sover alla gott.

En annan hen (3) är duktig på att sätta in papper i pärmar och har dessutom förmågan att räkna ihop inkomster och utgifter. Hen har kontakt med alla medlemmar genom avgifter, ingen gillar hen men vill inte heller ta jobbet. Hen 3 är livrädd för vad 1 och 2 skall hitta på. 1 hittar på saker som kostar för mycket och 2 försöker som regel få 1 och 3 att stå i dålig dager. 3 jobbar alldeles för mycket med räkenskaperna, har svårt att samtala med folk i trapphuset eftersom de inte har betalat avgiften och de hyr ut i andra hand utan lov. Hen 3 sover dåligt.

Det finns några hen vi kan kalla dem doers. De vill inte gärna att de kostar i onödan och de ser en massa saker som man skulle kunna lösa och de försöker lösa dem. Problemet är attt doers jobbar med samma sak på dagarna fast mot betalning. Doers får ett helvete när de är hemma för att de jobbar för mycket och dessutom jobbar gratis istället för att hjälpa till hemma. Hen 1 och 3 är livrädda för att doers skall skicka en räkning då det genast skulle uppfattas som svågerpolitik av hen 2 och mumlarna. Doers vill också att man tar in små firmor för att lösa problemen de inte hinner med själva så bra och billigt som möjligt. Alla andra vill ha ett förvaltningsbolag då det är mer heltäckande och omöjliggör svågerpolitik. Att det sen är dyrt och att inget händer förrän man felanmäler och kostar extra kan man alltid skylla på doers och hen 1. Doers sover nästan inte alls.

Pensionärshenar har bott i föreningen i alla tider. De klagar förhållandevis lite men är slitna och har särskilda behov och alldeles för lite pengar. Hen 1 och 3 samt doers har alltid dåligt samvete när de träffar pensionärshenarna. Hen 2 och mumlarna kommer alltid till pensionärshenarna med kommentarer om att allt borde vara bättre, men inte hur det skall gå till.

Övriga i föreningen gör bara absolut det de måste. Om något är ok märks det inte och om något inte är ok kommer det gnällas på. Här är det skillnad på övrighenarna. Grupp 1 vet vad som behöver göras men vill inte hjälpa till, de säger inget. Grupp 2 vet/vet inte vad som behöver göras men vill inte lägga sig i och gillar inte gnäll, de säger ingenting. Grupp tre säger till om allt vare sig de vet eller inte vet, de ger hen 1, 3 och doers ett helvete. Pensionärshen förstår sig inte på Grupp 3 men säger ingenting.

Ett fåtal av övrighenarna går på föreningens möten. De som gör det gör det av olika anledninar tex bevaka sina ekonomiska intressen, bli upprörda, mildra sitt dåliga samvete eller är helt enkelt omedvetna om risken att bli vald till nånting.

Ibland har man gemensamhetsdagar där tanken är att man skall hjälpas åt ideellt för att fixa sånt man inte har råd med annars och för att man skall få en möjlighet att bidra till allas bästa. Det här är de värsta dagarna alla vet. Hen 1 är en slavdrivare, hen 3 får stå till svars för hur dyrt allt är. Doers får göra allt de brukar göra fast hela dagen och gratis. Har de otur får de hjälp så att det går långsammare. Pensionärshenarna gör förvånansvärt mycket med tanke på att rollatorn stör dem i rabattrensningen. Hen två och mumlarna dricker öl och äter korv. Närvarande övrighenar undrar varför man har ett förvaltningsbolag när man skall jobba själv och varför allt är så dyrt och eftersatt. Flertalet övrighenar är på landet och laddar för att komma hem och säga antingen vad fint det blivit eller varför fixades inte det här när man ändå håller på.

Året efter:

Hen 1 har flyttat till dyr hyresrätt av hälsoskäl.
Hen 3 är kvar då ingen annan klarar pärmarna och hen 3 är livrädd att någon skall påstå att det förekommit oegentligheter vilket det givetvis inte har.
Doers har skaffat eller letar villa.
Hen 2 oc mumlarna klagar på hur oansvariga folk är och sover lite dåligt eftersom de anar ett uppkommande behov av ansvarstagande.
För övriga flyter det på som vanligt. det är för dyrt och underhållet är eftersatt. Så har det alltid varit och ingen vet varför.

Hur svårt kan det vara att styra ett land?

 

[Berne]

schture skrev:
-------------------------------------------------------
> Men vem ska laga de svensktalande vita
> människornas kebab, kebabpizza och kebabröran i
> mackorna?
>
> Berne skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Svensktalande vita människor med traditionellt
> > kristna värderingar som vill bo med andra
> > svensktalande vita med traditionellt kristna
> > värderingar.


Den marxistiska ideologin är ganska tydlig med både mål och medel. Proletariatets revolution skall ske, och detta skall uppnås genom att skapa motsättningar i samhället så arbetarklassen till sist reser sig.

Dessvärre har det aldrig räckt med att försöka skapa konflikter mellan “kapitalet” och “arbetarklassen”, för även en lågbetald arbetare vet att hans lön är beroende av arbetsgivarens framgång.

Inför detta misslyckande var de marxistiska ideologerna tvungna att finna andra konflikter att odla. Det är väldokumenterat att Sovjet ägnade sig åt långtgående subversiv verksamhet överallt där de kunde ta sig in, med syfte att sabotera västerländsk kultur och förstöra sammanhållningen i samhället, allt för att möjliggöra deras önskade blodiga revolution.

Vi lever rent krasst fortfarande under inflytande av en Sovjetisk maktapparat som inte längre existerar. Det har dock inte förhindrat de rörelser i västvärlden som de understödde att få eget liv och fortsätta skapa konflikter, trots att de sällan ens vet varför.

 

[geologen]

Bullabus skrev:
-------------------------------------------------------
> Men kolla bara tillbaka till 1980 (tror
> jag det var), då stod en sovjetisk ubåt på
> grund i karlskrona skärgård... Vad hade vi gjort
> då utan försvar?

Om vi inte hade haft ett försvar hade den gamla rosthögen till ubåt inte varit intresserad av att vara där. Det var ju militärbasen i Karlskrona den var på väg mot...

 

[Guldfinger]

Hasse#7 skrev:
-------------------------------------------------------
> Västsamhället i form av en
> bostadsrättsförening.


Skillnaden mot just vårt land är att föreningen ställer vissa krav på vem som får bli medlem. Ungefär som Kanada.

 

[Hasse#7]

Guldfinger skrev:
-------------------------------------------------------
> Hasse#7 skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Västsamhället i form av en
> > bostadsrättsförening.
>
>
> Skillnaden mot just vårt land är att föreningen
> ställer vissa krav på vem som får bli medlem.
> Ungefär som Kanada.

Men i övrigt höll du med? :-) Tur man bor i villa nu.

 

[schture]

Men vem ska laga min dagliga kebabmåltid? Försöker ryssarna ta kebaben från det svenska folket?

Berne skrev:
-------------------------------------------------------
> schture skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Men vem ska laga de svensktalande vita
> > människornas kebab, kebabpizza och kebabröran
> i
> > mackorna?
> >
> > Berne skrev:
> >
> --------------------------------------------------
>
> > -----
> > > Svensktalande vita människor med
> traditionellt
> > > kristna värderingar som vill bo med andra
> > > svensktalande vita med traditionellt kristna
> > > värderingar.
>
>
> Den marxistiska ideologin är ganska tydlig med
> både mål och medel. Proletariatets revolution
> skall ske, och detta skall uppnås genom att skapa
> motsättningar i samhället så arbetarklassen
> till sist reser sig.
>
> Dessvärre har det aldrig räckt med att försöka
> skapa konflikter mellan “kapitalet” och
> “arbetarklassen”, för även en lågbetald
> arbetare vet att hans lön är beroende av
> arbetsgivarens framgång.
>
> Inför detta misslyckande var de marxistiska
> ideologerna tvungna att finna andra konflikter att
> odla. Det är väldokumenterat att Sovjet ägnade
> sig åt långtgående subversiv verksamhet
> överallt där de kunde ta sig in, med syfte att
> sabotera västerländsk kultur och förstöra
> sammanhållningen i samhället, allt för att
> möjliggöra deras önskade blodiga revolution.
>
> Vi lever rent krasst fortfarande under inflytande
> av en Sovjetisk maktapparat som inte längre
> existerar. Det har dock inte förhindrat de
> rörelser i västvärlden som de understödde att
> få eget liv och fortsätta skapa konflikter,
> trots att de sällan ens vet varför.

 

[staine]

schture: kålsoppa med klimp. Och en salt sill därtill.