Följ med i videon nedan för att se hur du installerar vår webbplats som en webbapp på din startskärm.
Notera: This feature may not be available in some browsers.
Fläkten har gett upp, värmeelementet blev överhettad då fläkten inte fungerade = lukta bränt?När jag startade skotorken gick inte fläkten igång och det började lukta bränt direkt. Vad kan ha gått sönder? Vad hade kunna hända om jag inte hade dragit ut elkabeln direkt?
Säkringen hade nog gått snart även du inte hade ryckt av sladden ur väggen.
annars hade förhoppningsvis jordfelsbrytaren slagit till eller säkringen gått innan det tog eld...
Händer vid en kortslutning. (Fast osannolikt i ett resistivt element)Varför skulle den dragit så hiskeligt mycket ström att säkringen skulle gått bara för att fläkten slutat fungera?
Så kan det ju så klart bli. Men mer sannolikt att den brinner av tänker jag.Händer vid en kortslutning. (Fast osannolikt i ett resistivt element)
Tänkte bara på att kortslutning kunde ha gjort det som ofta sker i hemmen och inget annat och tänker inte ingå i någon ellära här. Vi snackar om en skofläkt och inte en elläggning.Varför skulle den dragit så hiskeligt mycket ström att säkringen skulle gått bara för att fläkten slutat fungera?
Inte fläkten primärt, gissar att värmeelementet skulle gett upp till slut.Varför skulle den dragit så hiskeligt mycket ström att säkringen skulle gått bara för att fläkten slutat fungera?
Varför skulle inte jorfelsbrytaren lösa i just det här fallet tänker du?Här hade iaf ingen jordfelsbrytare löst ut.
Däremot kan ju säkringen gå om något smälter ihop av värmen i torken.
Visa bilaga 812741
Därför att det inte finns någon anslutning till jord. Plasthölje på torken, monterad på en gipsvägg.Varför skulle inte jorfelsbrytaren lösa i just det här fallet tänker du?
JFB känner väl av obalanser i alla ledare?Därför att det inte finns någon anslutning till jord. Plasthölje på torken, monterad på en gipsvägg.
Det behövs ingen anslutning till jord för att jordfelsbrytaren ska göra sitt jobb. Det går utmärkt att ha jordfelsbrytare i en helt ojordad anläggning.Därför att det inte finns någon anslutning till jord. Plasthölje på torken, monterad på en gipsvägg.
Absolut, det är många faktorer inblandat, bla om utlösingsvillkoret är uppfylld. Eller inte.Så kan det ju så klart bli. Men mer sannolikt att den brinner av tänker jag.
Ok. Men mycket om och men. Sannolikheten för det känns rätt låg i jämförelse med att säkringen går.Det behövs ingen anslutning till jord för att jordfelsbrytaren ska göra sitt jobb. Det går utmärkt att ha jordfelsbrytare i en helt ojordad anläggning.
Jordfelsbrytaren mäter skilland i ström mellan fas och nolla, och om diffen är för stor löser den ut. Det kan hända om man till exempel råkar hålla i ett element och kommer åt något spänningsförande i skotorken.
Är det kortat är det nog snarare precis tvärtom :)Den här tråden har potential.
Du menar att det tog flera sekunder innan du kopplade.Tog flera sekunder innan jag fattade ...
Mycket blås och lite värme är väldigt effektivt. En kompis har byggt en egen tork som kanske inte är elsäkerhetsmässigt perfekt men spöar även en fullstor köpetork men i ett format närmare en portabel pjäxtork.Nu när jag läser den här trådan undrar jag om det verkligen behövs värme, eller om det skulle räcka med en skotork som bara blåser ordentligt?
Jag såg att det fanns någon variant där man kunde stänga av värmeelementet och bara köra blås för att torka värmekänsliga saker, det kanske fungerar så bra att man klarar sig helt utan värme? Då skulle man troligtvis bli av med den värsta brandrisken.
Det vet man ju hur effektivt vind är för att torka upp ute. Så det borde gå toppen. Hemma kör vi mot bättre vetande motsatt tanke. Enkla värmare utan blås. Typ 10w så brandrisken torde vara mycket låg. Man får värma typ 12hMycket blås och lite värme är väldigt effektivt. En kompis har byggt en egen tork som kanske inte är elsäkerhetsmässigt perfekt men spöar även en fullstor köpetork men i ett format närmare en portabel pjäxtork.
Den modige kan ju alltid bygga en frystorkningsskotork (skofrystork? Frysskotork?) i stället...Det vet man ju hur effektivt vind är för att torka upp ute. Så det borde gå toppen. Hemma kör vi mot bättre vetande motsatt tanke. Enkla värmare utan blås. Typ 10w så brandrisken torde vara mycket låg. Man får värma typ 12h
Det är så himla olika hur mycket drag det är i dem bara. E varm dag så är det plötsligt helt kallt i dem och då är effekten dålig. Dessutom tråkigt att ställa skitiga barnskor någon annan stans än i hallen. I övrigt är det ju utmärkt med bef värmesystem så klart.Om man har rimlig tid på sig, typ 12 timmar, och det är lite fart på värmesystemet, så har jag klarat mig utmärkt med radiatorerna (elementen) i huset och ställer skorna uppe på helt enkelt. Är det bara jag som gör det så enkelt för mig, eller har alla golvvärme nuförtiden?
Räcker för vad?de klassiska som man lägger i skorna tycker jag fungerar tillräckligt bra. lätta och portabla. de är på några få watt, men det räcker.
en bonus är mindre lukt av brottarmatta i huset.
Den har jag aldrig förstått mig på. Visst, tidningspappret absorbera en del fukt. Inuti skon. Var tar fukten vägen sedan?De klassiska är väl tidningspapper?![]()
Jag tror man tog ur tidningspaappret när det gjort sitt jobb efter ett par timmar.Den har jag aldrig förstått mig på. Visst, tidningspappret absorbera en del fukt. Inuti skon. Var tar fukten vägen sedan?
En uppvärmd skohylla, så som man finner dom på bättre alphotell, borde vara idealisk. Och med tanke på att det är vinter en stor del av året även i Sverige känns det märkligt att det inte är standardutrustning i svenska hus. Ungefär som handdukstork i badrummen vore det väl käckt i hallen?
Det bygger på att man byter tidningspappret ofta så klart. Lägg i papper, låt detta suga upp fukt ett tag, ta ur och lägg i annat tidningspapper, låt det använda pappret torka utanför skon, byt fram och tillbaka. Kan räcka med två omgångar papper man byter fram och tillbaka, kan kräva ett antal flera omgångar. Fungerar ganska bra men är ett lite mer arbetsintensivt sätt att flytta vatten från inne i skon till utanför skon.Den har jag aldrig förstått mig på. Visst, tidningspappret absorbera en del fukt. Inuti skon. Var tar fukten vägen sedan?
En uppvärmd skohylla, så som man finner dom på bättre alphotell, borde vara idealisk. Och med tanke på att det är vinter en stor del av året även i Sverige känns det märkligt att det inte är standardutrustning i svenska hus. Ungefär som handdukstork i badrummen vore det väl käckt i hallen?
Visst. Är väl hursomhelst obsolet. Knölar nån ihop paddan och använder som skotork idag?Det bygger på att man byter tidningspappret ofta så klart. Lägg i papper, låt detta suga upp fukt ett tag, ta ur och lägg i annat tidningspapper, låt det använda pappret torka utanför skon, byt fram och tillbaka. Kan räcka med två omgångar papper man byter fram och tillbaka, kan kräva ett antal flera omgångar. Fungerar ganska bra men är ett lite mer arbetsintensivt sätt att flytta vatten från inne i skon till utanför skon.
Jodå, men det är lite som att se målarfärg torka.Räcker för vad?
Blöta skor har dom inte en chans mot
En metod jag ganska ofta använder efter längdskidåkning. (Med papper då, inte padda.) Det finns alltid någon lokaltidning i pappersinsamlingskassen. Iom att de återanvänds räcker det med att man fått tag i en sedan någon gång de senaste kvartalet, och pappersåterviningskassen tar nog ett halvår/år att fylla innan den bärs iväg så det finns nog alltid kvar...Visst. Är väl hursomhelst obsolet. Knölar nån ihop paddan och använder som skotork idag?
Perfekt! Då slipper man salta risvattnet ocskå!Jag fyller skorna med ris. Efter 30 minuter har riset absorberat all fukt i skorna. Då kokar jag riset och äter upp det. Win-win
man måste ansluta dem till väggkontakten serrö;)Räcker för vad?
Blöta skor har dom inte en chans mot
Det är nog så att läderskor inte mår bra av hög värme så därför är effekten låg. Tillverkaren vill inte ha en massa klagomål över förstörda skor.man måste ansluta dem till väggkontakten serrö;)
och ja, det tar typiskt över natten. iofs aldrig feilat, men nog kunde det vara lite mer watt i dem.