Randonneurcyklar.

  • Trådstartare Trådstartare Deleted member 74249
  • Start datum Start datum
Randonneurcyklar.
Jag är verkligen ingen naturvetare, men om cykeln rör sig från sida till sida under belastning, är inte det ett slags rörelseenergi?
Om flex vore rörelseenergi skulle därmed en cykels flex bero på kadensen med vilken man trampar genom att sidledsrörelsens fart beror på kadensen och rörelseenergin beror av farten. För mig är flex en material- och geometriegenskap.
 
Randonneurcyklar.
Om flex vore rörelseenergi skulle därmed en cykels flex bero på kadensen med vilken man trampar genom att sidledsrörelsens fart beror på kadensen och rörelseenergin beror av farten. För mig är flex en material- och geometriegenskap.
Jag fattar inte riktigt, men det är antagligen jag som är lite korkad.

Men det är väl i alla fall kraften/rörelseenergin när benen rör sig upp och ned som ger flexet?
 
Randonneurcyklar.
Jag fattar inte riktigt, men det är antagligen jag som är lite korkad.

Men det är väl i alla fall kraften/rörelseenergin när benen rör sig upp och ned som ger flexet?
Om jag ska göra ett försök att tolka mellan er så tror jag att du menar faktiskt flexande och Göran menar hur lättböjd ramen är.

Tanken med att ha styv ram är väl att den kraft man stoppar in ska gå till rörelseenergi i färdriktningen och inte slösas i sidled.

Sen hur stort problem det är i praktiken för de flesta kan man ju diskutera..
 
Randonneurcyklar.
Tanken med att ha styv ram är väl att den kraft man stoppar in ska gå till rörelseenergi i färdriktningen och inte slösas i sidled.
Nu skriver du väl ffa om "trampstyvhet"?
Det finns ju även "vridstyvhet" hos ramen, som kan vara viktigare än "trampstyvheten"

Sen hur stort problem det är i praktiken för de flesta kan man ju diskutera..
Att en ram som inte är tillräckligt vridstyv kan ge stora problem kan man läs mer om redan i #30
 
Randonneurcyklar.
Här diskuteras randobågar och inte linjehojjar, men. Jag tror att proffsen vill ha en cykel som är relativt lätt och tillräckligt styv. Om de cyklar som används i touren hade varit för sladdriga hade de sagt ifrån och ramarna hade biffats upp och blivit ännu styvare. De ska alltså funka under sprinter där dryga 1000w trycks ner i pedalerna. Sekunderna i sprint är otroligt viktig för många lag.

Hade proffsen dragit fördel av ännu styvare ramar?

Hade vi randos dragit fördel av mindre styva ramar?

Att hitta ett ramflex som är i proportion till cyklistens effekten ut i pedalerna tror jag är melodin. Frågan som bollas här är om vi dödliga förlorar något på att cykla på en "för" styv ram?
 
Randonneurcyklar.
Men det är klart att man kan fundera på fjäderfysik och styvhetsmoduler för att fortsätta några sidor till.
Typ så här, apropå stålrör.
IMG_2198.jpeg
 
Senast ändrad:
Randonneurcyklar.
Att hitta ett ramflex som är i proportion till cyklistens effekten ut i pedalerna tror jag är melodin. Frågan som bollas här är om vi dödliga förlorar något på att cykla på en "för" styv ram?
Men nu skriver även du enbart om "trampstyvhet". Som jag skrev i #147 är även vridstyvhet intressant och den kan även vara viktigare än "trampstyvheten"
Att en ram som inte är tillräckligt vridstyv kan ge stora problem kan man läsa mer om redan i #30
 
Randonneurcyklar.
Det finns en tidigare tråd på forumet, där cykelns trampstyvhet diskuterades. Om jag inte minns helt fel så fanns det någon artikel som beskrev att en lagom "fjädrande" ram återförde energi i nedre delen av trampvarvet. Huruvida det är sant eller relevant har jag ingen aning om.
 
Randonneurcyklar.
PBP 2007 på aluminiumram och 23-mm däck. Grymma lysen också. De lös som två värmeljus ungefär.
Visa bilaga 726598
Härligt att du bjuder på dig själv. Alltid imponerande med PBP. Dock inget för mig
Här diskuteras randobågar och inte linjehojjar, men. Jag tror att proffsen vill ha en cykel som är relativt lätt och tillräckligt styv. Om de cyklar som används i touren hade varit för sladdriga hade de sagt ifrån och ramarna hade biffats upp och blivit ännu styvare. De ska alltså funka under sprinter där dryga 1000w trycks ner i pedalerna. Sekunderna i sprint är otroligt viktig för många lag.

Hade proffsen dragit fördel av ännu styvare ramar?

Hade vi randos dragit fördel av mindre styva ramar?

Att hitta ett ramflex som är i proportion till cyklistens effekten ut i pedalerna tror jag är melodin. Frågan som bollas här är om vi dödliga förlorar något på att cykla på en "för" styv ram?
Vill gärna lägga in cyklistens vikt i beräkningen. En en tung cyklist kan få en styvare ram att flexa, på ett helt annat sätt än en lätt cyklist.
 
Randonneurcyklar.
Så länge man inte trampar hårt nog för att materialet ska deformationshärda kommer det ju bara fjädra tillbaka. Trampar man riktigt hårt bör man nog faktiskt ha en förstärkt ram så att materialet inte passerar gränsen för så kallad plastisk deformation.
 
Randonneurcyklar.
Så här såg min grus- och randohoj ut på PBP i höstas. Hade antagligen klarat mig med mindre packning, väskorna var mest fyllda med godis. Hängde med förstagruppen hyfsat första 12 milen där det tokkördes i backarna.

Det jag uppskattar med den där jämfört med min Canyon Ultimate är främst att den är mindre känslig för slitage från väskorna och att det går att montera skärmar på ett bra sätt. Snällare geometri om man ska cykla långt också, men samtidigt är gaffeln stötigare så den är mindre bekväm på det sättet.
IMG_5147.jpeg
 
Randonneurcyklar.
Nu skriver du väl ffa om "trampstyvhet"?
Det finns ju även "vridstyvhet" hos ramen, som kan vara viktigare än "trampstyvheten"


Att en ram som inte är tillräckligt vridstyv kan ge stora problem kan man läs mer om redan i #30
Framförallt försökte jag ge en enkel förklaring.

Visst kan det ge problem. Men för någon som cyklar långt och långsamt finns det kanske viktigare saker att fokusera på om man inte har en cykel av mjukost. Vill man fokusera på det så är det så klart fritt fram..
 
Randonneurcyklar.
Får man till positionen kan nog ramen vara hur styv som helst och det går att få komfort på lvg ändå. Linda, handskar, däck +tryck, sadel och byxor ger stora möjligheter.
Jag är lite skeptisk. Det kan bli dugligt med all lull-lull, men inte riktigt bra om ramen är superstyv/hård. Tänker att alla externa åtgärder utanför ramen kommer att påverka rullmotstånd, aerodynamik och totalupplevelse/hanterbarhet.
 
Randonneurcyklar.
Så här såg min grus- och randohoj ut på PBP i höstas. Hade antagligen klarat mig med mindre packning, väskorna var mest fyllda med godis. Hängde med förstagruppen hyfsat första 12 milen där det tokkördes i backarna.

Det jag uppskattar med den där jämfört med min Canyon Ultimate är främst att den är mindre känslig för slitage från väskorna och att det går att montera skärmar på ett bra sätt. Snällare geometri om man ska cykla långt också, men samtidigt är gaffeln stötigare så den är mindre bekväm på det sättet.
Visa bilaga 726843
Den var funktionellt sexig!
 
Randonneurcyklar.
Jag är lite skeptisk. Det kan bli dugligt med all lull-lull, men inte riktigt bra om ramen är superstyv/hård.
Ffa brukar en superstyv ram medföra att den blir onödigt tung och/eller onödigt dyr att tillverka.
Båda sakerna är säkert bidragande till att många tillverkare nu säger att det räcker om en ram är tillräckligt styv och att det inte finns ngt att vinna på att göra den styvare än så.
Problemet är förstås; vad är tillräckligt styv? Ett sätt är att mäta, det står det mer om i #30.
 
Randonneurcyklar.
Men nu skriver även du enbart om "trampstyvhet". Som jag skrev i #147 är även vridstyvhet intressant och den kan även vara viktigare än "trampstyvheten"
Att en ram som inte är tillräckligt vridstyv kan ge stora problem kan man läsa mer om redan i #30

Jo, jag pratar om trampstyvhet. Hur relationen mellan detta och vridstyvhet fungerar och hur man utformar en ram med rätt balans av de båda vet jag ej. Har Tour skrivit mer om det?
 
Randonneurcyklar.
Jo, jag pratar om trampstyvhet. Hur relationen mellan detta och vridstyvhet fungerar och hur man utformar en ram med rätt balans av de båda vet jag ej. Har Tour skrivit mer om det?
Inte vad jag vet.
Men de mäter både trampstyvhet och den viktigare vridstyvheten sedan över 30 år.
Och så måste jag förstås ännu en gång hänvisa till; #30
 
Randonneurcyklar.
Jo, men lägesenergin är ju bara ”vilande rörelseenergi” så att säga.
Det naturliga är att man i varje tidpunkt beaktar vilka typer av energi man har. Sen kan energi omvandlas mellan olika former när tiden går, men varför kalla potentiell energi för rörelseenergi för att den i framtiden kanske (delvis) omvandlas till det i framtiden?

Ska man beakta vad energi omvandlas till i framtiden blir det rätt rörigt tror jag. Ska man t.ex. kalla kärnenergi för rörelseenergi om det är så att energin frigörs i ett kärnkraftverk och sedan används för att driva en elbil?

Rörelseenergi i vanlig newtonsk mekanik beräknas som halva massan multiplicerat med farten i kvadrat. Gör du en trackstand i 20% lutning kommer det att flexa en del men inget rör sig. Att då tala om rörelseeenergi blir skumt då det implicerar en fart trots att allt står stilla.
 
Randonneurcyklar.
Det naturliga är att man i varje tidpunkt beaktar vilka typer av energi man har. Sen kan energi omvandlas mellan olika former när tiden går, men varför kalla potentiell energi för rörelseenergi för att den i framtiden kanske (delvis) omvandlas till det i framtiden?

Ska man beakta vad den kommer att omvandlas till i framtiden blir det rätt rörigt tror jag. Ska man t.ex. kalla kärnenergi för rörelseenergi om det är så att energin frigörs i ett kärnkraft och sedan används för att driva en elbil?

Rörelseenergi i vanlig newtonsk mekanik beräknas som halva massan multiplicerat med farten i kvadrat. Gör du en trackstand i 20% lutning kommer det att flexa en del men inget rör sig. Att då tala om rörelseeenergi blir skumt då det implicerar en fart trots att allt står stilla.
Det förstår jag och menar inte att krångla till det. Jag tänker bara att själva flexet är rörelseenergi, det rör ju sig när det flexar?
 
Randonneurcyklar.
Det förstår jag och menar inte att krångla till det. Jag tänker bara att själva flexet är rörelseenergi, det rör ju sig när det flexar?
Beror på flexets riktning. När en fjäder spänns (tramptaget i ”power phase”) lagras energi in från rörelseenergi, när fjädern släpps (tramptaget runt dödläge) så returnerats energin (minus förluster pga elastisk deformation) som rörelseenergi.

Som https://happyride.se/forum/threads/randonneurcyklar.3702340/post-4534852
påpekar, högstadiefysik. Men med tillägget att en cykelram förmodligen inte är en särkilt ideal fjäder så i de flesta fall gäller högre styvhet vid vevpartiet bättre trampeffektivitet / verkningsgrad .
 
Randonneurcyklar.
Det förstår jag och menar inte att krångla till det. Jag tänker bara att själva flexet är rörelseenergi, det rör ju sig när det flexar?
Det jag avser med flex är deformation från ett obelastat läge. Typiskt, trampar du kommer cykelns form att ändras p.g.a. att en kraft anbringas. Ju större kraft desto större deformation, d.v.s. mer flex.

Om man håller sig till elastisk deformation (ytterst rimligt antagande för cyklist på cykel) kan man tänka sig att man når en största deformation vilket jag skulle säga är när flexet är som störst. I detta läge sker ingen rörelse pss som att en oscillerande vikt i en fjäder inte rör sig topp- och bottenläget. Så, vi har största flexet men ingen rörelse. Om vi inte har någon rörelse har vi ingen rörelseenergi. Dvs rörelseenergin är noll, eller flexrörelsens bidrag till rörelseenergin är noll om du tänker dig att ekipaget rullar. Så, noll rörelseenergi(bidrag) och största flexet.

Om du rycker bort fötterna från pedalerna i läget med största flexet kommer den potentiella deformationsenergin att omvandlas till rörelseenergi som återför ramen till dess obelastade läge. När den når detta läge, där flexet är noll, kommer rörelsen dock inte att stanna utan ”svänga över på andra sidan”. Så i det läget har vi noll flex men positivt bidrag till rörelseenergin.

Summa summarum kan man alltså ha att antingen flex eller rörelseenergi är noll medan den andra är nollskild. Då kan de rimligen inte vara samma sak.
 
Randonneurcyklar.
Det jag avser med flex är deformation från ett obelastat läge. Typiskt, trampar du kommer cykelns form att ändras p.g.a. att en kraft anbringas. Ju större kraft desto större deformation, d.v.s. mer flex.

Om man håller sig till elastisk deformation (ytterst rimligt antagande för cyklist på cykel) kan man tänka sig att man når en största deformation vilket jag skulle säga är när flexet är som störst. I detta läge sker ingen rörelse pss som att en oscillerande vikt i en fjäder inte rör sig topp- och bottenläget. Så, vi har största flexet men ingen rörelse. Om vi inte har någon rörelse har vi ingen rörelseenergi. Dvs rörelseenergin är noll, eller flexrörelsens bidrag till rörelseenergin är noll om du tänker dig att ekipaget rullar. Så, noll rörelseenergi(bidrag) och största flexet.

Om du rycker bort fötterna från pedalerna i läget med största flexet kommer den potentiella deformationsenergin att omvandlas till rörelseenergi som återför ramen till dess obelastade läge. När den når detta läge, där flexet är noll, kommer rörelsen dock inte att stanna utan ”svänga över på andra sidan”. Så i det läget har vi noll flex men positivt bidrag till rörelseenergin.

Summa summarum kan man alltså ha att antingen flex eller rörelseenergi är noll medan den andra är nollskild. Då kan de rimligen inte vara samma sak.
Ah, då definierar vi flex olika men menar samma sak. Din definition är säkert den korrekta, men jag tänkte i alla fall rätt.
 
Randonneurcyklar.
Efter att ha pausat happyanvändandet under en period så inser jag (med lite perspektiv i bagaget) att de flesta på happy inte alls är osams, eller ens behöver träta så mycket som det verkar. Men det flera användare (och forumet också, då) lider av är illusionen att en fråga inte kan ha flera svar eller flera infallsvinklar.

När man googlar en fråga av subjektiv natur så är det ganska självklart att sökresultaten ger en mångfald av svar och åsikter. Jag förstår inte varför man skulle förvänta sig något annat av trådarna här på happy.

Många ämnen som tenderar att barka åt det hållet har ju diskuterats om och om igen, så.. man kanske inte måste bemöta sin meningsmotståndare varje gång dessa ämnen blir aktuella. Kanske räcker det att ibland uttrycka sin åsikt och låta den vara en del av den palett som vi kallar för 'happyride'.

Ett åsikt blir ju inte mindre intressant bara för att den inte delas av andra, tvärtom.
Men att gräva en skyttegrav kring sin egen uppfattning och gå i polemik med alla som inte håller med, det kan te sig nästintill komiskt ibland. :)

slut på kvällsfilosofin,
tack för du läste ända hit. <3
 
Randonneurcyklar.
Efter att ha pausat happyanvändandet under en period så inser jag (med lite perspektiv i bagaget) att de flesta på happy inte alls är osams, eller ens behöver träta så mycket som det verkar. Men det flera användare (och forumet också, då) lider av är illusionen att en fråga inte kan ha flera svar eller flera infallsvinklar.

När man googlar en fråga av subjektiv natur så är det ganska självklart att sökresultaten ger en mångfald av svar och åsikter. Jag förstår inte varför man skulle förvänta sig något annat av trådarna här på happy.

Många ämnen som tenderar att barka åt det hållet har ju diskuterats om och om igen, så.. man kanske inte måste bemöta sin meningsmotståndare varje gång dessa ämnen blir aktuella. Kanske räcker det att ibland uttrycka sin åsikt och låta den vara en del av den palett som vi kallar för 'happyride'.

Ett åsikt blir ju inte mindre intressant bara för att den inte delas av andra, tvärtom.
Men att gräva en skyttegrav kring sin egen uppfattning och gå i polemik med alla som inte håller med, det kan te sig nästintill komiskt ibland. :)

slut på kvällsfilosofin,
tack för du läste ända hit. <3
Spontant reflektion: Jag tror man kan identifiera ett par huvudklasser vad det gäller ämnet för trätandet.

Klass 1: Väldigt subjektiva saker.
En hypotetisk fråga kring om cykel A är snyggare än cykel B. Man kan absolut poängtera vad det är man gillar resp. ogillar med den ena och den andra. I slutänden är det dock en fråga om subjektiva preferenser. Och det tror jag att de flesta egentligen inser även om tjafsande kan pågå länge eller "i det oändliga" för att åtminstone två personer har olika preferenser och tycker att den egna favoriten dominerar så tydligt i ett antal viktiga aspekter.

Klass 2: Saker som inte är subjektiva
Här kan man ta Monty Hall-problemet som illustration. I detta fall kan missuppfattningar om vad problemställningen eller förutsättningarna egentligen är göra att olika sidor med stor envishet försöker övertyga andra sidan om att de har fel. Även felaktiga resonemang där personen ifråga "vägrar" inse denna felaktighet kan leda till många drabbningar. Visst kan det bli lite skyttegravskrig över sådana trådar. Ibland avslöjas dock skillnaden i uppfattning om problemställning eller förutsättningar och då brukar det mest sluta i ett konstaterande att man uppfattat problemet olika och därmed diskuterade olika problemställningar.

Sen är det förstås en flytande skala mellan dessa där det finns inslag av personliga preferenser men också sådant som tämligen objektivt skiljer alternativen åt.
 
Randonneurcyklar.
Spontant reflektion: Jag tror man kan identifiera ett par huvudklasser vad det gäller ämnet för trätandet.

Klass 1: Väldigt subjektiva saker.
En hypotetisk fråga kring om cykel A är snyggare än cykel B. Man kan absolut poängtera vad det är man gillar resp. ogillar med den ena och den andra. I slutänden är det dock en fråga om subjektiva preferenser. Och det tror jag att de flesta egentligen inser även om tjafsande kan pågå länge eller "i det oändliga" för att åtminstone två personer har olika preferenser och tycker att den egna favoriten dominerar så tydligt i ett antal viktiga aspekter.

Klass 2: Saker som inte är subjektiva
Här kan man ta Monty Hall-problemet som illustration. I detta fall kan missuppfattningar om vad problemställningen eller förutsättningarna egentligen är göra att olika sidor med stor envishet försöker övertyga andra sidan om att de har fel. Även felaktiga resonemang där personen ifråga "vägrar" inse denna felaktighet kan leda till många drabbningar. Visst kan det bli lite skyttegravskrig över sådana trådar. Ibland avslöjas dock skillnaden i uppfattning om problemställning eller förutsättningar och då brukar det mest sluta i ett konstaterande att man uppfattat problemet olika och därmed diskuterade olika problemställningar.

Sen är det förstås en flytande skala mellan dessa där det finns inslag av personliga preferenser men också sådant som tämligen objektivt skiljer alternativen åt.
Det är lurigare, vissa frågeställningar verkar inte vara subjektiva, för flera användare har mätt/testat och kommit fram till slutgiltigt svar. Problemet är att vi använder olika måttstockar. Det som är viktigt för en användare hamnar längre ner på prioritetslistan för en annan. Så även om man går med illusionen om att en fråga är objektiv så får man också ha i åtanke att svaret bygger på sina egna preferenser och prioriteringar.
Nog om det.

Fler bilder på fina Randocyklar!
 
Randonneurcyklar.
Det är lurigare, vissa frågeställningar verkar inte vara subjektiva, för flera användare har mätt/testat och kommit fram till slutgiltigt svar. Problemet är att vi använder olika måttstockar. Det som är viktigt för en användare hamnar längre ner på prioritetslistan för en annan. Så även om man går med illusionen om att en fråga är objektiv så får man också ha i åtanke att svaret bygger på sina egna preferenser och prioriteringar.
Precis det jag avsåg med sista stycket i mitt inlägg.
 
Tillbaka
Topp