Pendlade mellan att slappa i soffan och ta en cykeltur i snålblåst och snöblandat regn...
Happymtb sa sitt och så cykling fick det bli!
12:40 drog jag så iväg. Det var för tillfället inget regn och vinden var måttlig. Grått och kurigt men när man väl fått upp värmen så funkade det...
Körde lite grusväg först för att värma upp mig och åkte upp emot det gamla grustaget som numera hyser en crossbana också. Ett nytt hopp verkar ha kommit dit. Jag funderade ett tag om jag skulle prova en backflip men, de tankarna gick snabbt över...
In i skogen igen och strax kommer första härliga utförslöpan. Inga bilder denna gång och strax är man ute på grusvägen igen. Här kommer också hela turens drygaste uppförsbacke. Riktigt brant och nästan alla 200 höjdmetrarna på en gång... Här uppe verkar det snöblandade regnet ligga kvar på vägen i en vitaktig hinna.
Väl uppe bär det av ut i klorofyllen igen och här kommer ett riktigt lerigt parti innan lönen för mödan uppför betalas ut i två riktigt fina nerförsbackar i stigform.
Gött mos. Nu är jag igång och ordentligt uppvärmd. Ut på grusvägen igen och jobba några kilometer mot den nya stigen jag åkte för några dagar sen.
Här kommer en liten passage ut på nästa skogsväg som jag ska följa nästan till Granbergets skidbacke som snart är helt fri från snö... fast det är andra januari!
Hit är det 6,8 km och det har tagit mig 48 minuter. 15,7 kph och toppfart 39,5 kph. Tyvärr så måste jag ha råkat pausa programmet Cycle Tracks GPS av misstag här så efter detta har jag ingen info...
Ridled eller cykelled... Vi sitter på en sadel i bägge situationerna så jag har inte dåligt samvete...
Så, när det snöblandade regnet kommer tillbaks och jag känner att fötterna börjar bli lite kalla och småblöta kommer jag fram till den härliga nyfunna stigen längs Mackbergets bergssida.
Stigen tar slut bakom snickeriet i Alvik så blir det till att busa till det och trampa lite asfalt några hundra meter innan man kan svänga in på grusvägen som tar mig hemåt. Efter ytterligare en kilometer eller så, så svänger jag in i skogen igen.
Romboleden, den gamla Pilgrimsleden som slingrar sig från Köping till Nidaros i Norge nyttjas av flitigt av mig då den passerar utanför mitt hus...
Nu är jag snart hemma... Ska det vara bärs så ska det vara brännbärs brukar vi säga :) (eller Brännbergsvägen som den heter)
Hemma igen... med en smutsig cykel.....
Turen blev totalt ca 15 km och tog en timme och en kvart.
Och visst är det så, att när man väl är ute så är man glad att man gjorde det och när man kommer hem så är man jättenöjd!!!
Tack för uppmuntran!!!