ForesterGuy sa:
När Yonna cyklar Kungsleden så får hon inte missa denna sjö:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Iraft
Kul!! Det visste jag inte, ska säkert bikerafta där en gång! Tror jag har varit där med fatbiken förra året, ska kolla om jag är hem igen, kanske det kan vara sjön på den här bilden?
Martin_PkrftSrge sa:
I de trakterna kan jag rekommendera Ore-älv, har paddlat kanadensare där någon gång under 1900-talet, väldigt fint paddelvatten och även fint fiske där.
Den ser fin ut! Men på den här platsen hoppas vi att du tar det hyfsat lugnt Yonna
Oj, tror jag måste öva lite mer innan jag vågar paddla där med min tjocka sweetheart på Happyraften! Men det ser säkert fin ut, hela Dalarna är förresten ett jättefint bikeraftparadis!
jonja sa:
Känner mig aningens kluven till att hon raftar ensam, får lite Den sista färden/Deliverance vibbar. Finns det ingen här som kan hålla ett litet öga på henne?
Vad snäll ni är! Jag är still alive and cycling, så allt går bra, thanks :) Och förstås behöver jag nån som håller ett litet öga på mig! Och ger frukost på sovsäcken, fyller på vattenflaskan i bäckar så jag får inga blöta handskar, säger trösterika ord när jag är vilsen i skogen, skyddar mig mot troll, älgar, frusna vattenflaskor, blöta sovsäckar, tomma batterier och hjälper med tusentals andra viktiga saker.
Såsom med min jävla smartphone. Det var en snäll kille som tjatade hela tiden att jag måste ha Instagram, så okej, för att vara snäll tillbaka försökte jag ladda ner appen men det gick förstås inte för det var inget utrymme. Så jag kastade några appar bort (yup, mycket smart), laddade ner Instagram, flyttade den snabbt till den andra minneskorten och försökte ladda ner den bortkastade appar igen vad förstås inte gick. Så den här veckan hade jag en galen smartphone som var helt vilsen och en Instagram utan följare för en snäll hjälpsam kompis laddade upp så många bilder på min Instagram i en natt att mina 10 följare var jävla sura och ville inte följa mig längre, så jag tror jag har inga följare längre haha. Jag vågar inte kolla, livet är hård nog när man ligger frusen i en blöt sovsäck. Men det lyckades iaf att fixa mobilen idag så nu kan jag tjata på Happy igen :) Och skickar bilder förstås!
Ordbajskorv sa:
Som jag förstod det skulle hon väl inte rafta nånting nu, utan bara ut å reka med fatbiken, annars har jag missförstått två gånger...
Japp! jag är med fatbiken och tältet, härligt!
The big boy bär en mix av bikepacking och sidoväskor, dubbdäcks och några lampor och jag bär lite mer kläder och det går utmärkt om man inte tänker för mycket. Men ibland är det jättekallt, framförallt djup i dalarna och skogen, då måste man trampa hård så att blodet kokar, annars får man ett frusen problem.
Ibland var det så kallt att när jag fyllde på vattenflaskan i en bäck att vattnet omedelbart fick ett islag ..
.. och när jag väntade några minuter var hela flaskan frusen.
Cykelns termometer (som sitter på styrstammen istället av topcappen) sa en gång att det var -25 men jag tvivlade om det var sant. Jag knackade på den och för att den satt också skev försökte jag ta ut den men den satt förstås fastfrusen. Så jag tog kniven, stack den under metern och hoppla .. nu är metern sönder och finns ett fult hål som topcap :(
Och det är halkig som fan, ibland lite för farligt. Som på den här bilden; vandringsled går längs en djup ravin, staketet förhindras att man ramla i djupet men på slutet av staketet finns en trappa, en jävla brant trappa, täckt med tjock is. Härligt att bära/pusha en tjock fatbike, det går om man är galen nog men ändå skulle jag det inte rekommendera i vintern.
Ämån, en stor vild å i en djup kanjon, otroligt vackert. Jag försökte cykla över järnvägsbron men det var en stor varningskylt "Livsfarligt att gå över bron!", brädorna såg inte alls attraktiva ut och om den skulle komma ett tåg när jag var i mitten av bron var det bara en utväg: hoppa i vattnet och dö. Så jag följde den branta halkiga vandringsleden ner till ån och där fanns en lite bro. Också lite farligt, för att nå bron måste man gå över en cirka 30cm bredd snö 'led' med på ena sidan den vilda Ämån och på andra sidan tjock jättehalkig is.
Den branta trappan till bron var också täckt av is och när man halkar är chansen att ramla i vattnet stort.
Bron över Ämån. Leden går brant upp till staketet men den var täckt med tjock is, det gick inte, framförallt inte med en tjock fatbike så jag pushade/bar cykeln sicksackande genom träden.
Under bron finns resterna av en flottningsränna. Underbart att man byggde den här! Förmodligen har det kostat många människoliv.