Ännu ett inlägg med ihopsamlade bilder från gamla inlägg i andra trådar. (Här är första inlägget -
https://happyride.se/forum/threads/visa-din-miyata.3679382/post-4250528 ) Det är ett par nya gamla bilder också.
Först min kära vintercykel under många år. En Miyata. Miyata ja. Men vad var det för modell då...
Här är jag nu alltså tvungen att stanna till och känna mig förvirrad. Jag minns inte vad det är för modell. Och cykeln är omlackad utan märkning. Så jag googlade Miyatakataloger och kom på att det nog var en Terra Runner. Sen förkastade jag det när jag såg en bild här på forumet på min egen rosa Miyata, och såg att det var en Terra Runner. Jag funderade på om det var Trail Runner den hette, det är ett Miyata-namn jag kände igen, så jag googlade vidare på det. Vilket gjorde att jag kom på att Trail Runner var ju den där ramen jag inte gjort något med än. Så jag beslöt mig för att skriva att jag glömt vad det var för modell. Tråkigt, men vad skulle jag göra annars. Den andra cykeln som jag skulle skriva om och lägga in en bild på i det här inlägget visste jag tack och lov åtminstone vad det var för modell på - en On/Off. On/Off...? Vänta nu... Ah! Ja just ja, den här cykeln är ju också en On/Off! Samma årsmodell, samma storlek. Skönt att få ordning på saker och ting.
Som sagt, min vintercykel. Inte så att jag bara använt den på vintern, men på vintern är det den här jag har använt. Fast det stämmer inte helt, jag använde faktiskt allra först den andra On/Off:en. Med samma vinterdäck, och samma korg som nu sitter på cykeln på bilden nedan. Men jag gillade inte att sitta och cykla framåtlutad med ganska mycket vikt på händerna på isiga spåriga vägrenar. Släppte framhjulet så föll jag framåt. Ja, och nedåt då. Jag höll ändå kvar vid den cykeln ett tag. Mest därför att den såg tuff ut, med det ovanliga mustaschstyret, och att den var svart och så. Jag fick faktiskt en kommentar från en tjej en gång om att den såg fin ut. Det är sånt som får en att hålla kvar vid saker man inte själv är helt övertygad om. Som är obekväma. Kanske direkt dåliga och farliga. Är det en tjejmagnet så är det. Nå - efter några månader så satte jag vinterdäcken på den andra cykeln och flyttade över pakethållaren. Skönt nog så passar pakethållaren rakt av mellan cyklarna, eftersom det är - jajamen, tro det eller inte - likadana ramar. Yes box.
Den cykel som alltså sen blev vintercykel under många år, är min version av en Rivendellifierad cykel. Upprätt körställning med högt och bekvämt styre, och korg fram. Den upprätta körställningen gör att jag lättare kan ta emot med foten och benet om ett hjul släpper, istället för med handleden, armbågen, axeln, och näsan, i den ordningen.
Den här cykeln är den första som jag har demonterat helt, och sedan tålmodigt under flera helger och kvällar, strippat från all färg ned till metallen. Olika färgborttagningsmedel funkade sådär, det var mest varmluftspistol, skrapor, roterande stålborstar, sliptrissor, sandpapper och muskelkraft som fick bort färgen. Ett jäkla bök var det, men jag gillade ramen väldigt mycket och tyckte det var värt det för att få den riktigt fin. Sen primer med zink som rostskydd, och sedan någon ganska dyr sprayfärg som skulle vara hållbar, lättjobbad, och bra. Två färger, med benvitt på styrröret, avmaskat mot muffarna, och resten av ramen i en snygg djupblå färg. Jag hade satt på ordentligt med värme i utrymmet där jag målade, och det var avskärmat med skynken runt om som skydd mot luftdrag och damm. Noggrann var jag, och bra blev det. Efter montering av alla delar på cykeln noterade jag att färgen började släppa i stora flagor lite här och där. Så jag känner inte riktigt att jag kan rekommendera Biltemas zinkprimer. Jaja.
När jag väl hade satt ihop den så blev det ändå inte att jag använde den speciellt mycket. Mest kanske för att jag inte satte stänkskärmar på den. Göteborg och en brukscykel utan stänkskärmar går inte ihop. Jag köpte stänkskärmar till den, sådana stänkskärmar som en fin cykel förtjänar. Berthoud från Veloform blev det, och de ligger fortfarande oanvända. Nu repiga och kantstötta efter att ha trillat runt bland cykeldelar på olika hyllor och i lådor under mer än tio års tid. Men repig och med stötta kanter är precis som en Rivendellifierad cykel ska vara, så skärmarna är bara förberedda. Beausage.
Den andra On/Offen, tjejmagneten, gjorde jag iordning mest som... Nä, jag har ingen aning vad jag satte ihop den som. Den bara blev. Men precis nu när jag skriver det här, fick jag en sekund av klarhet, och ser att den är en förvuxen XO-1 1993. Mitt undermedvetna jobbade på ett sätt jag inte var medveten om. Viktiga attribut för den cykeln finns där. (Jag har en känsla av att åtminstone några Miyatister direkt vet vad det rör sig om, men det är bara att googla lite, hursomhelst.) Så även där en koppling till Rivendell. Märkligt. Men den är en bra cykel på många sätt. När jag flyttade från Göteborg upp till Kiruna för tio år sedan blev den - hör och häpna - använd som mountainbike. Helt otippat! Jag brukade dra en sväng runt Nukutus och Henry några gånger i veckan, och sedan upptäckte jag det fantastiska spåret ned till Rautasälven. Där cyklade jag nästan varje helg. Men det var bara en sommar, sedan köpte jag mitt livs första nya cykel - bytte On/Off mot On One. En Fatty Trail, en fethjuling med dämpad framgaffel. En så kallad ickemiyata som inte kommer nämnas mer här.
On/Offen lider också av att inte ha stänkskärmar. Den användes en del för cykling mellan staden, där jag bodde, och föräldrarna 1,5 mil bort i skogen. Den steniga (gen)vägen som går längs med den nedgrävda rörledningen som förser Kiruna med dricksvatten är mycket rolig att cykla med den. En kombo av stora stenar, grus, och släta hjulspår passar de breda omönstrade däcken mycket väl. Men vattenpölar - nej. Nej.
Cyklar ska ha stänkskärmar. På vintern när vattnet är torrt funkar det utan. Därför har inte den så kallade vintercykeln fått på sig sina än. Men de kommer monteras. Någon gång. Inom tio år.
Jag slänger in ett par bilder på projekt-Miyatorna också, utan några mer genomgående kommentarer. De är den grönaktiga och den rosa-lila ramen. Den grönaktiga med underliggande U-broms kommer jag inte ihåg exakt vilken modell och år det är. Men jag är nästan helt säker på att det är en äldre modell av någon av de andra, en Terra eller Trail Runner. 85-87 nåt. Berätta gärna. Berätta gärna vad de andra kan vara av för årsmodell också, jag har aldrig kollat upp det med ramnummer och så. Men jag är hyggligt säker på att alla är mellan 89-92. Den där gröna var för övrig otroligt skön att cykla på. Jag kan inte sätta fingret på varför, den var bara så skön. Den ligger närmast till att sätta ihop.
Den rosa-lila Trail Runner aluminiumramen har jag nog alla originaldelarna till, men de ligger noggrant placerade i banankartonger. Med "noggrant", så menar jag att alla mina cykeldelar liksom har placerats i en stor tombola, som man sen har snurrat runt och noggrant pytsat ut delarna ur ner i banankartonger till de blivit bräddfyllda, en efter en. Det är många banankartonger.
Ridge Runnern tänkte jag göra iordning till pappa en gång i tiden, därav styret. Det skulle också bli en Rivendellifiering. En ekorre åt upp sadeln medan jag vände ryggen till, den lilla pisslorten. Jag vände i och för sig ryggen till i ett par tre fyra år. Jag ändrade mig också vad gällde att göra en pappa-cykel av den, då jag upptäckte att man inte strävade efter låg vikt på sina top-of-the-line-modeller på samma sätt som nu. H-e vad tung den är. Han måste ju åtminstone kunna resa sin cykel upp om den välter.
Gruppbilden innehåller faktiskt fyra stycken Miyator. Förutom den i trädet och den rosa, så är den svarta bakom trädet en Miyata 100, och avhandlas i inlägget jag länkade till i början. Vidare så är en av de två blå ramarna som precis skymtar fram nere i hörnet också en Miyata, möjligen en 700 eller om det var 710. Eller nåt annat.
Alla de andra Miyatorna får jag ta och visa en annan gång.
Visa bilaga 686533
Visa bilaga 686535
Visa bilaga 686537
Visa bilaga 686538
Visa bilaga 686539