Visa din Miyata!

Visa din Miyata!
Miyataspotting!
IMG_9104.jpeg
 
Visa din Miyata!
Ännu ett inlägg med ihopsamlade bilder från gamla inlägg i andra trådar. (Här är första inlägget - https://happyride.se/forum/threads/visa-din-miyata.3679382/post-4250528 ) Det är ett par nya gamla bilder också.

Först min kära vintercykel under många år. En Miyata. Miyata ja. Men vad var det för modell då...

Här är jag nu alltså tvungen att stanna till och känna mig förvirrad. Jag minns inte vad det är för modell. Och cykeln är omlackad utan märkning. Så jag googlade Miyatakataloger och kom på att det nog var en Terra Runner. Sen förkastade jag det när jag såg en bild här på forumet på min egen rosa Miyata, och såg att det var en Terra Runner. Jag funderade på om det var Trail Runner den hette, det är ett Miyata-namn jag kände igen, så jag googlade vidare på det. Vilket gjorde att jag kom på att Trail Runner var ju den där ramen jag inte gjort något med än. Så jag beslöt mig för att skriva att jag glömt vad det var för modell. Tråkigt, men vad skulle jag göra annars. Den andra cykeln som jag skulle skriva om och lägga in en bild på i det här inlägget visste jag tack och lov åtminstone vad det var för modell på - en On/Off. On/Off...? Vänta nu... Ah! Ja just ja, den här cykeln är ju också en On/Off! Samma årsmodell, samma storlek. Skönt att få ordning på saker och ting.

Som sagt, min vintercykel. Inte så att jag bara använt den på vintern, men på vintern är det den här jag har använt. Fast det stämmer inte helt, jag använde faktiskt allra först den andra On/Off:en. Med samma vinterdäck, och samma korg som nu sitter på cykeln på bilden nedan. Men jag gillade inte att sitta och cykla framåtlutad med ganska mycket vikt på händerna på isiga spåriga vägrenar. Släppte framhjulet så föll jag framåt. Ja, och nedåt då. Jag höll ändå kvar vid den cykeln ett tag. Mest därför att den såg tuff ut, med det ovanliga mustaschstyret, och att den var svart och så. Jag fick faktiskt en kommentar från en tjej en gång om att den såg fin ut. Det är sånt som får en att hålla kvar vid saker man inte själv är helt övertygad om. Som är obekväma. Kanske direkt dåliga och farliga. Är det en tjejmagnet så är det. Nå - efter några månader så satte jag vinterdäcken på den andra cykeln och flyttade över pakethållaren. Skönt nog så passar pakethållaren rakt av mellan cyklarna, eftersom det är - jajamen, tro det eller inte - likadana ramar. Yes box.

Den cykel som alltså sen blev vintercykel under många år, är min version av en Rivendellifierad cykel. Upprätt körställning med högt och bekvämt styre, och korg fram. Den upprätta körställningen gör att jag lättare kan ta emot med foten och benet om ett hjul släpper, istället för med handleden, armbågen, axeln, och näsan, i den ordningen.

Den här cykeln är den första som jag har demonterat helt, och sedan tålmodigt under flera helger och kvällar, strippat från all färg ned till metallen. Olika färgborttagningsmedel funkade sådär, det var mest varmluftspistol, skrapor, roterande stålborstar, sliptrissor, sandpapper och muskelkraft som fick bort färgen. Ett jäkla bök var det, men jag gillade ramen väldigt mycket och tyckte det var värt det för att få den riktigt fin. Sen primer med zink som rostskydd, och sedan någon ganska dyr sprayfärg som skulle vara hållbar, lättjobbad, och bra. Två färger, med benvitt på styrröret, avmaskat mot muffarna, och resten av ramen i en snygg djupblå färg. Jag hade satt på ordentligt med värme i utrymmet där jag målade, och det var avskärmat med skynken runt om som skydd mot luftdrag och damm. Noggrann var jag, och bra blev det. Efter montering av alla delar på cykeln noterade jag att färgen började släppa i stora flagor lite här och där. Så jag känner inte riktigt att jag kan rekommendera Biltemas zinkprimer. Jaja.

När jag väl hade satt ihop den så blev det ändå inte att jag använde den speciellt mycket. Mest kanske för att jag inte satte stänkskärmar på den. Göteborg och en brukscykel utan stänkskärmar går inte ihop. Jag köpte stänkskärmar till den, sådana stänkskärmar som en fin cykel förtjänar. Berthoud från Veloform blev det, och de ligger fortfarande oanvända. Nu repiga och kantstötta efter att ha trillat runt bland cykeldelar på olika hyllor och i lådor under mer än tio års tid. Men repig och med stötta kanter är precis som en Rivendellifierad cykel ska vara, så skärmarna är bara förberedda. Beausage.

Den andra On/Offen, tjejmagneten, gjorde jag iordning mest som... Nä, jag har ingen aning vad jag satte ihop den som. Den bara blev. Men precis nu när jag skriver det här, fick jag en sekund av klarhet, och ser att den är en förvuxen XO-1 1993. Mitt undermedvetna jobbade på ett sätt jag inte var medveten om. Viktiga attribut för den cykeln finns där. (Jag har en känsla av att åtminstone några Miyatister direkt vet vad det rör sig om, men det är bara att googla lite, hursomhelst.) Så även där en koppling till Rivendell. Märkligt. Men den är en bra cykel på många sätt. När jag flyttade från Göteborg upp till Kiruna för tio år sedan blev den - hör och häpna - använd som mountainbike. Helt otippat! Jag brukade dra en sväng runt Nukutus och Henry några gånger i veckan, och sedan upptäckte jag det fantastiska spåret ned till Rautasälven. Där cyklade jag nästan varje helg. Men det var bara en sommar, sedan köpte jag mitt livs första nya cykel - bytte On/Off mot On One. En Fatty Trail, en fethjuling med dämpad framgaffel. En så kallad ickemiyata som inte kommer nämnas mer här.

On/Offen lider också av att inte ha stänkskärmar. Den användes en del för cykling mellan staden, där jag bodde, och föräldrarna 1,5 mil bort i skogen. Den steniga (gen)vägen som går längs med den nedgrävda rörledningen som förser Kiruna med dricksvatten är mycket rolig att cykla med den. En kombo av stora stenar, grus, och släta hjulspår passar de breda omönstrade däcken mycket väl. Men vattenpölar - nej. Nej.

Cyklar ska ha stänkskärmar. På vintern när vattnet är torrt funkar det utan. Därför har inte den så kallade vintercykeln fått på sig sina än. Men de kommer monteras. Någon gång. Inom tio år.

Jag slänger in ett par bilder på projekt-Miyatorna också, utan några mer genomgående kommentarer. De är den grönaktiga och den rosa-lila ramen. Den grönaktiga med underliggande U-broms kommer jag inte ihåg exakt vilken modell och år det är. Men jag är nästan helt säker på att det är en äldre modell av någon av de andra, en Terra eller Trail Runner. 85-87 nåt. Berätta gärna. Berätta gärna vad de andra kan vara av för årsmodell också, jag har aldrig kollat upp det med ramnummer och så. Men jag är hyggligt säker på att alla är mellan 89-92. Den där gröna var för övrig otroligt skön att cykla på. Jag kan inte sätta fingret på varför, den var bara så skön. Den ligger närmast till att sätta ihop.

Den rosa-lila Trail Runner aluminiumramen har jag nog alla originaldelarna till, men de ligger noggrant placerade i banankartonger. Med "noggrant", så menar jag att alla mina cykeldelar liksom har placerats i en stor tombola, som man sen har snurrat runt och noggrant pytsat ut delarna ur ner i banankartonger till de blivit bräddfyllda, en efter en. Det är många banankartonger.

Ridge Runnern tänkte jag göra iordning till pappa en gång i tiden, därav styret. Det skulle också bli en Rivendellifiering. En ekorre åt upp sadeln medan jag vände ryggen till, den lilla pisslorten. Jag vände i och för sig ryggen till i ett par tre fyra år. Jag ändrade mig också vad gällde att göra en pappa-cykel av den, då jag upptäckte att man inte strävade efter låg vikt på sina top-of-the-line-modeller på samma sätt som nu. H-e vad tung den är. Han måste ju åtminstone kunna resa sin cykel upp om den välter.

Gruppbilden innehåller faktiskt fyra stycken Miyator. Förutom den i trädet och den rosa, så är den svarta bakom trädet en Miyata 100, och avhandlas i inlägget jag länkade till i början. Vidare så är en av de två blå ramarna som precis skymtar fram nere i hörnet också en Miyata, möjligen en 700 eller om det var 710. Eller nåt annat.

Alla de andra Miyatorna får jag ta och visa en annan gång.


On-Off is.jpg


On-Off svart sida crop.jpg


Tält.jpg


Grön Miyata.jpg


Ridge Runner_.jpg
 
Senast ändrad:
Visa din Miyata!
Ännu ett inlägg med ihopsamlade bilder från gamla inlägg i andra trådar. (Här är första inlägget - https://happyride.se/forum/threads/visa-din-miyata.3679382/post-4250528 ) Det är ett par nya gamla bilder också.

Först min kära vintercykel under många år. En Miyata. Miyata ja. Men vad var det för modell då...

Här är jag nu alltså tvungen att stanna till och känna mig förvirrad. Jag minns inte vad det är för modell. Och cykeln är omlackad utan märkning. Så jag googlade Miyatakataloger och kom på att det nog var en Terra Runner. Sen förkastade jag det när jag såg en bild här på forumet på min egen rosa Miyata, och såg att det var en Terra Runner. Jag funderade på om det var Trail Runner den hette, det är ett Miyata-namn jag kände igen, så jag googlade vidare på det. Vilket gjorde att jag kom på att Trail Runner var ju den där ramen jag inte gjort något med än. Så jag beslöt mig för att skriva att jag glömt vad det var för modell. Tråkigt, men vad skulle jag göra annars. Den andra cykeln som jag skulle skriva om och lägga in en bild på i det här inlägget visste jag tack och lov åtminstone vad det var för modell på - en On/Off. On/Off...? Vänta nu... Ah! Ja just ja, den här cykeln är ju också en On/Off! Samma årsmodell, samma storlek. Skönt att få ordning på saker och ting.

Som sagt, min vintercykel. Inte så att jag bara använt den på vintern, men på vintern är det den här jag har använt. Fast det stämmer inte helt, jag använde faktiskt allra först den andra On/Off:en. Med samma vinterdäck, och samma korg som nu sitter på cykeln på bilden nedan. Men jag gillade inte att sitta och cykla framåtlutad med ganska mycket vikt på händerna på isiga spåriga vägrenar. Släppte framhjulet så föll jag framåt. Ja, och nedåt då. Jag höll ändå kvar vid den cykeln ett tag. Mest därför att den såg tuff ut, med det ovanliga mustaschstyret, och att den var svart och så. Jag fick faktiskt en kommentar från en tjej en gång om att den såg fin ut. Det är sånt som får en att hålla kvar vid saker man inte själv är helt övertygad om. Som är obekväma. Kanske direkt dåliga och farliga. Är det en tjejmagnet så är det. Nå - efter några månader så satte jag vinterdäcken på den andra cykeln och flyttade över pakethållaren. Skönt nog så passar pakethållaren rakt av mellan cyklarna, eftersom det är - jajamen, tro det eller inte - likadana ramar. Yes box.

Den cykel som alltså sen blev vintercykel under många år, är min version av en Rivendellifierad cykel. Upprätt körställning med högt och bekvämt styre, och korg fram. Den upprätta körställningen gör att jag lättare kan ta emot med foten och benet om ett hjul släpper, istället för med handleden, armbågen, axeln, och näsan, i den ordningen.

Den här cykeln är den första som jag har demonterat helt, och sedan tålmodigt under flera helger och kvällar, strippat från all färg ned till metallen. Olika färgborttagningsmedel funkade sådär, det var mest varmluftspistol, skrapor, roterande stålborstar, sliptrissor, sandpapper och muskelkraft som fick bort färgen. Ett jäkla bök var det, men jag gillade ramen väldigt mycket och tyckte det var värt det för att få den riktigt fin. Sen primer med zink som rostskydd, och sedan någon ganska dyr sprayfärg som skulle vara hållbar, lättjobbad, och bra. Två färger, med benvitt på styrröret, avmaskat mot muffarna, och resten av ramen i en snygg djupblå färg. Jag hade satt på ordentligt med värme i utrymmet där jag målade, och det var avskärmat med skynken runt om som skydd mot luftdrag och damm. Noggrann var jag, och bra blev det. Efter montering av alla delar på cykeln noterade jag att färgen började släppa i stora flagor lite här och där. Så jag känner inte riktigt att jag kan rekommendera Biltemas zinkprimer. Jaja.

När jag väl hade satt ihop den så blev det ändå inte att jag använde den speciellt mycket. Mest kanske för att jag inte satte stänkskärmar på den. Göteborg och en brukscykel utan stänkskärmar går inte ihop. Jag köpte stänkskärmar till den, sådana stänkskärmar som en fin cykel förtjänar. Berthoud från Veloform blev det, och de ligger fortfarande oanvända. Nu repiga och kantstötta efter att ha trillat runt bland cykeldelar på olika hyllor och i lådor under mer än tio års tid. Men repig och med stötta kanter är precis som en Rivendellifierad cykel ska vara, så skärmarna är bara förberedda. Beausage.

Den andra On/Offen, tjejmagneten, gjorde jag iordning mest som... Nä, jag har ingen aning vad jag satte ihop den som. Den bara blev. Men precis nu när jag skriver det här, fick jag en sekund av klarhet, och ser att den är en förvuxen XO-1 1993. Mitt undermedvetna jobbade på ett sätt jag inte var medveten om. Viktiga attribut för den cykeln finns där. (Jag har en känsla av att åtminstone några Miyatister direkt vet vad det rör sig om, men det är bara att googla lite, hursomhelst.) Så även där en koppling till Rivendell. Märkligt. Men den är en bra cykel på många sätt. När jag flyttade från Göteborg upp till Kiruna för tio år sedan blev den - hör och häpna - använd som mountainbike. Helt otippat! Jag brukade dra en sväng runt Nukutus och Henry några gånger i veckan, och sedan upptäckte jag det fantastiska spåret ned till Rautasälven. Där cyklade jag nästan varje helg. Men det var bara en sommar, sedan köpte jag mitt livs första nya cykel - bytte On/Off mot On One. En Fatty Trail, en fethjuling med dämpad framgaffel. En så kallad ickemiyata som inte kommer nämnas mer här.

On/Offen lider också av att inte ha stänkskärmar. Den användes en del för cykling mellan staden, där jag bodde, och föräldrarna 1,5 mil bort i skogen. Den steniga (gen)vägen som går längs med den nedgrävda rörledningen som förser Kiruna med dricksvatten är mycket rolig att cykla med den. En kombo av stora stenar, grus, och släta hjulspår passar de breda omönstrade däcken mycket väl. Men vattenpölar - nej. Nej.

Cyklar ska ha stänkskärmar. På vintern när vattnet är torrt funkar det utan. Därför har inte den så kallade vintercykeln fått på sig sina än. Men de kommer monteras. Någon gång. Inom tio år.

Jag slänger in ett par bilder på projekt-Miyatorna också, utan några mer genomgående kommentarer. De är den grönaktiga och den rosa-lila ramen. Den grönaktiga med underliggande U-broms kommer jag inte ihåg exakt vilken modell och år det är. Men jag är nästan helt säker på att det är en äldre modell av någon av de andra, en Terra eller Trail Runner. 85-87 nåt. Berätta gärna. Berätta gärna vad de andra kan vara av för årsmodell också, jag har aldrig kollat upp det med ramnummer och så. Men jag är hyggligt säker på att alla är mellan 89-92. Den där gröna var för övrig otroligt skön att cykla på. Jag kan inte sätta fingret på varför, den var bara så skön. Den ligger närmast till att sätta ihop.

Den rosa-lila Trail Runner aluminiumramen har jag nog alla originaldelarna till, men de ligger noggrant placerade i banankartonger. Med "noggrant", så menar jag att alla mina cykeldelar liksom har placerats i en stor tombola, som man sen har snurrat runt och noggrant pytsat ut delarna ur ner i banankartonger till de blivit bräddfyllda, en efter en. Det är många banankartonger.

Ridge Runnern tänkte jag göra iordning till pappa en gång i tiden, därav styret. Det skulle också bli en Rivendellifiering. En ekorre åt upp sadeln medan jag vände ryggen till, den lilla pisslorten. Jag vände i och för sig ryggen till i ett par tre fyra år. Jag ändrade mig också vad gällde att göra en pappa-cykel av den, då jag upptäckte att man inte strävade efter låg vikt på sina top-of-the-line-modeller på samma sätt som nu. H-e vad tung den är. Han måste ju åtminstone kunna resa sin cykel upp om den välter.

Gruppbilden innehåller faktiskt fyra stycken Miyator. Förutom den i trädet och den rosa, så är den svarta bakom trädet en Miyata 100, och avhandlas i inlägget jag länkade till i början. Vidare så är en av de två blå ramarna som precis skymtar fram nere i hörnet också en Miyata, möjligen en 700 eller om det var 710. Eller nåt annat.

Alla de andra Miyatorna får jag ta och visa en annan gång.


Visa bilaga 686533

Visa bilaga 686535

Visa bilaga 686537

Visa bilaga 686538

Visa bilaga 686539
Mysig läsning! Förmodligen plågsamt ointressant för den oinvigde men det blir tydligt att det här med (gamla?) cyklar verkligen ÄR mer än lackad plåt; det handlar också om långa relationer, årstider, motgångar, insikter och en massa andra mjuka saker som rymmer en hel filosofi !?

Försöker hitta ett gammalt inlägg men går bet..var det du som hade en pissfin grön/turkos riv-aktig hoj? :D antar att det är den i bilderna ovan?
 
Visa din Miyata!
Miyata-spotting i ett soligt men kallt Göteborg idag. Först en välanvänd 2000 vid Majvallen:
IMG_3696.jpeg


Därefter en… Nishiki-mixte?
IMG_3697.jpeg


Jo, förvisso. Men bakom den också en liten holländare:
IMG_3698.jpeg


Roligt att se cyklar som är allt annat än hylldrottningar.
 
Visa din Miyata!
Ännu ett inlägg med ihopsamlade bilder från gamla inlägg i andra trådar. (Här är första inlägget - https://happyride.se/forum/threads/visa-din-miyata.3679382/post-4250528 ) Det är ett par nya gamla bilder också.

Först min kära vintercykel under många år. En Miyata. Miyata ja. Men vad var det för modell då...

Här är jag nu alltså tvungen att stanna till och känna mig förvirrad. Jag minns inte vad det är för modell. Och cykeln är omlackad utan märkning. Så jag googlade Miyatakataloger och kom på att det nog var en Terra Runner. Sen förkastade jag det när jag såg en bild här på forumet på min egen rosa Miyata, och såg att det var en Terra Runner. Jag funderade på om det var Trail Runner den hette, det är ett Miyata-namn jag kände igen, så jag googlade vidare på det. Vilket gjorde att jag kom på att Trail Runner var ju den där ramen jag inte gjort något med än. Så jag beslöt mig för att skriva att jag glömt vad det var för modell. Tråkigt, men vad skulle jag göra annars. Den andra cykeln som jag skulle skriva om och lägga in en bild på i det här inlägget visste jag tack och lov åtminstone vad det var för modell på - en On/Off. On/Off...? Vänta nu... Ah! Ja just ja, den här cykeln är ju också en On/Off! Samma årsmodell, samma storlek. Skönt att få ordning på saker och ting.

Som sagt, min vintercykel. Inte så att jag bara använt den på vintern, men på vintern är det den här jag har använt. Fast det stämmer inte helt, jag använde faktiskt allra först den andra On/Off:en. Med samma vinterdäck, och samma korg som nu sitter på cykeln på bilden nedan. Men jag gillade inte att sitta och cykla framåtlutad med ganska mycket vikt på händerna på isiga spåriga vägrenar. Släppte framhjulet så föll jag framåt. Ja, och nedåt då. Jag höll ändå kvar vid den cykeln ett tag. Mest därför att den såg tuff ut, med det ovanliga mustaschstyret, och att den var svart och så. Jag fick faktiskt en kommentar från en tjej en gång om att den såg fin ut. Det är sånt som får en att hålla kvar vid saker man inte själv är helt övertygad om. Som är obekväma. Kanske direkt dåliga och farliga. Är det en tjejmagnet så är det. Nå - efter några månader så satte jag vinterdäcken på den andra cykeln och flyttade över pakethållaren. Skönt nog så passar pakethållaren rakt av mellan cyklarna, eftersom det är - jajamen, tro det eller inte - likadana ramar. Yes box.

Den cykel som alltså sen blev vintercykel under många år, är min version av en Rivendellifierad cykel. Upprätt körställning med högt och bekvämt styre, och korg fram. Den upprätta körställningen gör att jag lättare kan ta emot med foten och benet om ett hjul släpper, istället för med handleden, armbågen, axeln, och näsan, i den ordningen.

Den här cykeln är den första som jag har demonterat helt, och sedan tålmodigt under flera helger och kvällar, strippat från all färg ned till metallen. Olika färgborttagningsmedel funkade sådär, det var mest varmluftspistol, skrapor, roterande stålborstar, sliptrissor, sandpapper och muskelkraft som fick bort färgen. Ett jäkla bök var det, men jag gillade ramen väldigt mycket och tyckte det var värt det för att få den riktigt fin. Sen primer med zink som rostskydd, och sedan någon ganska dyr sprayfärg som skulle vara hållbar, lättjobbad, och bra. Två färger, med benvitt på styrröret, avmaskat mot muffarna, och resten av ramen i en snygg djupblå färg. Jag hade satt på ordentligt med värme i utrymmet där jag målade, och det var avskärmat med skynken runt om som skydd mot luftdrag och damm. Noggrann var jag, och bra blev det. Efter montering av alla delar på cykeln noterade jag att färgen började släppa i stora flagor lite här och där. Så jag känner inte riktigt att jag kan rekommendera Biltemas zinkprimer. Jaja.

När jag väl hade satt ihop den så blev det ändå inte att jag använde den speciellt mycket. Mest kanske för att jag inte satte stänkskärmar på den. Göteborg och en brukscykel utan stänkskärmar går inte ihop. Jag köpte stänkskärmar till den, sådana stänkskärmar som en fin cykel förtjänar. Berthoud från Veloform blev det, och de ligger fortfarande oanvända. Nu repiga och kantstötta efter att ha trillat runt bland cykeldelar på olika hyllor och i lådor under mer än tio års tid. Men repig och med stötta kanter är precis som en Rivendellifierad cykel ska vara, så skärmarna är bara förberedda. Beausage.

Den andra On/Offen, tjejmagneten, gjorde jag iordning mest som... Nä, jag har ingen aning vad jag satte ihop den som. Den bara blev. Men precis nu när jag skriver det här, fick jag en sekund av klarhet, och ser att den är en förvuxen XO-1 1993. Mitt undermedvetna jobbade på ett sätt jag inte var medveten om. Viktiga attribut för den cykeln finns där. (Jag har en känsla av att åtminstone några Miyatister direkt vet vad det rör sig om, men det är bara att googla lite, hursomhelst.) Så även där en koppling till Rivendell. Märkligt. Men den är en bra cykel på många sätt. När jag flyttade från Göteborg upp till Kiruna för tio år sedan blev den - hör och häpna - använd som mountainbike. Helt otippat! Jag brukade dra en sväng runt Nukutus och Henry några gånger i veckan, och sedan upptäckte jag det fantastiska spåret ned till Rautasälven. Där cyklade jag nästan varje helg. Men det var bara en sommar, sedan köpte jag mitt livs första nya cykel - bytte On/Off mot On One. En Fatty Trail, en fethjuling med dämpad framgaffel. En så kallad ickemiyata som inte kommer nämnas mer här.

On/Offen lider också av att inte ha stänkskärmar. Den användes en del för cykling mellan staden, där jag bodde, och föräldrarna 1,5 mil bort i skogen. Den steniga (gen)vägen som går längs med den nedgrävda rörledningen som förser Kiruna med dricksvatten är mycket rolig att cykla med den. En kombo av stora stenar, grus, och släta hjulspår passar de breda omönstrade däcken mycket väl. Men vattenpölar - nej. Nej.

Cyklar ska ha stänkskärmar. På vintern när vattnet är torrt funkar det utan. Därför har inte den så kallade vintercykeln fått på sig sina än. Men de kommer monteras. Någon gång. Inom tio år.

Jag slänger in ett par bilder på projekt-Miyatorna också, utan några mer genomgående kommentarer. De är den grönaktiga och den rosa-lila ramen. Den grönaktiga med underliggande U-broms kommer jag inte ihåg exakt vilken modell och år det är. Men jag är nästan helt säker på att det är en äldre modell av någon av de andra, en Terra eller Trail Runner. 85-87 nåt. Berätta gärna. Berätta gärna vad de andra kan vara av för årsmodell också, jag har aldrig kollat upp det med ramnummer och så. Men jag är hyggligt säker på att alla är mellan 89-92. Den där gröna var för övrig otroligt skön att cykla på. Jag kan inte sätta fingret på varför, den var bara så skön. Den ligger närmast till att sätta ihop.

Den rosa-lila Trail Runner aluminiumramen har jag nog alla originaldelarna till, men de ligger noggrant placerade i banankartonger. Med "noggrant", så menar jag att alla mina cykeldelar liksom har placerats i en stor tombola, som man sen har snurrat runt och noggrant pytsat ut delarna ur ner i banankartonger till de blivit bräddfyllda, en efter en. Det är många banankartonger.

Ridge Runnern tänkte jag göra iordning till pappa en gång i tiden, därav styret. Det skulle också bli en Rivendellifiering. En ekorre åt upp sadeln medan jag vände ryggen till, den lilla pisslorten. Jag vände i och för sig ryggen till i ett par tre fyra år. Jag ändrade mig också vad gällde att göra en pappa-cykel av den, då jag upptäckte att man inte strävade efter låg vikt på sina top-of-the-line-modeller på samma sätt som nu. H-e vad tung den är. Han måste ju åtminstone kunna resa sin cykel upp om den välter.

Gruppbilden innehåller faktiskt fyra stycken Miyator. Förutom den i trädet och den rosa, så är den svarta bakom trädet en Miyata 100, och avhandlas i inlägget jag länkade till i början. Vidare så är en av de två blå ramarna som precis skymtar fram nere i hörnet också en Miyata, möjligen en 700 eller om det var 710. Eller nåt annat.

Alla de andra Miyatorna får jag ta och visa en annan gång.


Visa bilaga 686533

Visa bilaga 686535

Visa bilaga 686537

Visa bilaga 686538

Visa bilaga 686539
Underbart inlägg, storcykel på storcykel på storcykel!

Ett hemligt knep är att en stålis (ATB) med skruvhål på gaffelbenen och flaskhållarfästen under diagonalröret är antingen On/Off eller SportRunner. Men det listade du ju ut själv. ?

Ramnummer kontra årsmodell är som nedan:
O=1986
P=1987
Q=1988
R=1989
Osv.

Berätta mer om Rivendellifiering, tjejkomplimanger, cykelbygge by tombola mm!
 
Visa din Miyata!
Ännu ett inlägg med ihopsamlade bilder från gamla inlägg i andra trådar. (Här är första inlägget - https://happyride.se/forum/threads/visa-din-miyata.3679382/post-4250528 ) Det är ett par nya gamla bilder också.

Först min kära vintercykel under många år. En Miyata. Miyata ja. Men vad var det för modell då...

Här är jag nu alltså tvungen att stanna till och känna mig förvirrad. Jag minns inte vad det är för modell. Och cykeln är omlackad utan märkning. Så jag googlade Miyatakataloger och kom på att det nog var en Terra Runner. Sen förkastade jag det när jag såg en bild här på forumet på min egen rosa Miyata, och såg att det var en Terra Runner. Jag funderade på om det var Trail Runner den hette, det är ett Miyata-namn jag kände igen, så jag googlade vidare på det. Vilket gjorde att jag kom på att Trail Runner var ju den där ramen jag inte gjort något med än. Så jag beslöt mig för att skriva att jag glömt vad det var för modell. Tråkigt, men vad skulle jag göra annars. Den andra cykeln som jag skulle skriva om och lägga in en bild på i det här inlägget visste jag tack och lov åtminstone vad det var för modell på - en On/Off. On/Off...? Vänta nu... Ah! Ja just ja, den här cykeln är ju också en On/Off! Samma årsmodell, samma storlek. Skönt att få ordning på saker och ting.

Som sagt, min vintercykel. Inte så att jag bara använt den på vintern, men på vintern är det den här jag har använt. Fast det stämmer inte helt, jag använde faktiskt allra först den andra On/Off:en. Med samma vinterdäck, och samma korg som nu sitter på cykeln på bilden nedan. Men jag gillade inte att sitta och cykla framåtlutad med ganska mycket vikt på händerna på isiga spåriga vägrenar. Släppte framhjulet så föll jag framåt. Ja, och nedåt då. Jag höll ändå kvar vid den cykeln ett tag. Mest därför att den såg tuff ut, med det ovanliga mustaschstyret, och att den var svart och så. Jag fick faktiskt en kommentar från en tjej en gång om att den såg fin ut. Det är sånt som får en att hålla kvar vid saker man inte själv är helt övertygad om. Som är obekväma. Kanske direkt dåliga och farliga. Är det en tjejmagnet så är det. Nå - efter några månader så satte jag vinterdäcken på den andra cykeln och flyttade över pakethållaren. Skönt nog så passar pakethållaren rakt av mellan cyklarna, eftersom det är - jajamen, tro det eller inte - likadana ramar. Yes box.

Den cykel som alltså sen blev vintercykel under många år, är min version av en Rivendellifierad cykel. Upprätt körställning med högt och bekvämt styre, och korg fram. Den upprätta körställningen gör att jag lättare kan ta emot med foten och benet om ett hjul släpper, istället för med handleden, armbågen, axeln, och näsan, i den ordningen.

Den här cykeln är den första som jag har demonterat helt, och sedan tålmodigt under flera helger och kvällar, strippat från all färg ned till metallen. Olika färgborttagningsmedel funkade sådär, det var mest varmluftspistol, skrapor, roterande stålborstar, sliptrissor, sandpapper och muskelkraft som fick bort färgen. Ett jäkla bök var det, men jag gillade ramen väldigt mycket och tyckte det var värt det för att få den riktigt fin. Sen primer med zink som rostskydd, och sedan någon ganska dyr sprayfärg som skulle vara hållbar, lättjobbad, och bra. Två färger, med benvitt på styrröret, avmaskat mot muffarna, och resten av ramen i en snygg djupblå färg. Jag hade satt på ordentligt med värme i utrymmet där jag målade, och det var avskärmat med skynken runt om som skydd mot luftdrag och damm. Noggrann var jag, och bra blev det. Efter montering av alla delar på cykeln noterade jag att färgen började släppa i stora flagor lite här och där. Så jag känner inte riktigt att jag kan rekommendera Biltemas zinkprimer. Jaja.

När jag väl hade satt ihop den så blev det ändå inte att jag använde den speciellt mycket. Mest kanske för att jag inte satte stänkskärmar på den. Göteborg och en brukscykel utan stänkskärmar går inte ihop. Jag köpte stänkskärmar till den, sådana stänkskärmar som en fin cykel förtjänar. Berthoud från Veloform blev det, och de ligger fortfarande oanvända. Nu repiga och kantstötta efter att ha trillat runt bland cykeldelar på olika hyllor och i lådor under mer än tio års tid. Men repig och med stötta kanter är precis som en Rivendellifierad cykel ska vara, så skärmarna är bara förberedda. Beausage.

Den andra On/Offen, tjejmagneten, gjorde jag iordning mest som... Nä, jag har ingen aning vad jag satte ihop den som. Den bara blev. Men precis nu när jag skriver det här, fick jag en sekund av klarhet, och ser att den är en förvuxen XO-1 1993. Mitt undermedvetna jobbade på ett sätt jag inte var medveten om. Viktiga attribut för den cykeln finns där. (Jag har en känsla av att åtminstone några Miyatister direkt vet vad det rör sig om, men det är bara att googla lite, hursomhelst.) Så även där en koppling till Rivendell. Märkligt. Men den är en bra cykel på många sätt. När jag flyttade från Göteborg upp till Kiruna för tio år sedan blev den - hör och häpna - använd som mountainbike. Helt otippat! Jag brukade dra en sväng runt Nukutus och Henry några gånger i veckan, och sedan upptäckte jag det fantastiska spåret ned till Rautasälven. Där cyklade jag nästan varje helg. Men det var bara en sommar, sedan köpte jag mitt livs första nya cykel - bytte On/Off mot On One. En Fatty Trail, en fethjuling med dämpad framgaffel. En så kallad ickemiyata som inte kommer nämnas mer här.

On/Offen lider också av att inte ha stänkskärmar. Den användes en del för cykling mellan staden, där jag bodde, och föräldrarna 1,5 mil bort i skogen. Den steniga (gen)vägen som går längs med den nedgrävda rörledningen som förser Kiruna med dricksvatten är mycket rolig att cykla med den. En kombo av stora stenar, grus, och släta hjulspår passar de breda omönstrade däcken mycket väl. Men vattenpölar - nej. Nej.

Cyklar ska ha stänkskärmar. På vintern när vattnet är torrt funkar det utan. Därför har inte den så kallade vintercykeln fått på sig sina än. Men de kommer monteras. Någon gång. Inom tio år.

Jag slänger in ett par bilder på projekt-Miyatorna också, utan några mer genomgående kommentarer. De är den grönaktiga och den rosa-lila ramen. Den grönaktiga med underliggande U-broms kommer jag inte ihåg exakt vilken modell och år det är. Men jag är nästan helt säker på att det är en äldre modell av någon av de andra, en Terra eller Trail Runner. 85-87 nåt. Berätta gärna. Berätta gärna vad de andra kan vara av för årsmodell också, jag har aldrig kollat upp det med ramnummer och så. Men jag är hyggligt säker på att alla är mellan 89-92. Den där gröna var för övrig otroligt skön att cykla på. Jag kan inte sätta fingret på varför, den var bara så skön. Den ligger närmast till att sätta ihop.

Den rosa-lila Trail Runner aluminiumramen har jag nog alla originaldelarna till, men de ligger noggrant placerade i banankartonger. Med "noggrant", så menar jag att alla mina cykeldelar liksom har placerats i en stor tombola, som man sen har snurrat runt och noggrant pytsat ut delarna ur ner i banankartonger till de blivit bräddfyllda, en efter en. Det är många banankartonger.

Ridge Runnern tänkte jag göra iordning till pappa en gång i tiden, därav styret. Det skulle också bli en Rivendellifiering. En ekorre åt upp sadeln medan jag vände ryggen till, den lilla pisslorten. Jag vände i och för sig ryggen till i ett par tre fyra år. Jag ändrade mig också vad gällde att göra en pappa-cykel av den, då jag upptäckte att man inte strävade efter låg vikt på sina top-of-the-line-modeller på samma sätt som nu. H-e vad tung den är. Han måste ju åtminstone kunna resa sin cykel upp om den välter.

Gruppbilden innehåller faktiskt fyra stycken Miyator. Förutom den i trädet och den rosa, så är den svarta bakom trädet en Miyata 100, och avhandlas i inlägget jag länkade till i början. Vidare så är en av de två blå ramarna som precis skymtar fram nere i hörnet också en Miyata, möjligen en 700 eller om det var 710. Eller nåt annat.

Alla de andra Miyatorna får jag ta och visa en annan gång.


Visa bilaga 686533

Visa bilaga 686535

Visa bilaga 686537

Visa bilaga 686538

Visa bilaga 686539
Fantastisk läsning och fina hojar! Den gröna Miyatan som hänger i tallegren är en Terra Runner. Finns med i 1987 års katalog. Tittar du på undersidan av vevlagerhuset skulle jag tro att du hittar bokstaven ”O” följt av en serie siffror.
 
Visa din Miyata!
QuickCross i aluminium har samma stuk som 3X men med fästen på gaffelbenen.

Det här är ett farligt resonemang. Det kan tolkas som att ex. jag hade kunnat klara mig med en enda av mina one-bike-does-it-all-byggen. Klart grabben ska bygga randorigg.

Hjälp en enkel själ. Är det 622 du vill ha eller 559 som du vill undvika? Jag har ett par Rat Trap Pass på en 26:a, och de rullar så löjligt lätt att tom. jag blir snabb. När de rullade i par med Skyeriders RaceKings (var det va?) fick jag ligga på bromsen tom. i uppförsbacke ?. Alla som någon gång har cyklat med Skyerider vet att det inte kan ha berott på att han cyklade långsamt och alla som har cyklat med mig vet att jag inte är snabbast i södra Vätterbygden…

Inte för att snabbt är viktigt för mig, isf hade jag levt ett bedrägeri, men de rullar lätt som en vind och det är skönt.

Quickcross går nog bort, känner att en aluram skulle bli utfryst och monnad i stålstallet :(

Vill ha 622 men tror jag skulle överleva med 559 :) ja rat pass har jag sneglade på men dom är så dyra och typ inga åf i Europa. På tal om snabba däck så blev jag idag färdig med min on/off road runner! Velade mellan billy bonkers och contact speed, köpte båda då dom var så billiga hos en av tyskarna...valde att montera contact speed 2", förvånansvärt sköna och snabba däck.

Tor de blir perfekta på den här cykeln som mest ska användas till affären, pendling till jobbet och så småningom om gå i arv till dottern när hon är typ 12, hon ska ha fetaste cykeln i skolan är planen :cool:

Däremot upptäckte jag att förra ägaren hade sågat ner sadelstolpen och då ramen är ganska liten behöver jag hitta en 26.8 stolpe, helt svart, blankmålad och lång! Om någon sitter på en så får ni gärna hojta till.

Pedalerna känns också lite små så ska fundera på om man ska skaffa sånna där moderna stora plattformspedaler.

1000033721.jpg


1000033722.jpg


Kanske blev lite väl med 34/46 haha, känns som jag kan cykla uppför en vägg...
1000033723.jpg
 
Visa din Miyata!
(Nästan) billigare att göra en 650b-konvertering och köpa en uppsättning Panaracer Pari Moto …
Men de har väl inte samma stomme som RH använder? Har cyklat lite på Pari Moto också, de är helbra de med! Om dessa hade funnits i 26" hade vi inte behövt driva folk i tråden att hosta upp 2 papp på däck!

Om man har en 26" cykel som man älskar och använder mycket tycker i alla fall jag att förhållandet krona till njutning är förhållandevis låg för Rat trap pass. Som min fru har sagt "It's like riding on little pink clouds" med de däcken, speciellt i EL varianten. Som till råga på allt håller sig snygga längre i den svarta modellen på fälgbromsade cyklar.
 
Visa din Miyata!

Bilagor

  • IMG_5541.jpeg
    IMG_5541.jpeg
    1.6 MB · Besök: 73
  • IMG_5543.jpeg
    IMG_5543.jpeg
    1.5 MB · Besök: 74
  • IMG_5546.jpeg
    IMG_5546.jpeg
    1,008.1 KB · Besök: 70
Visa din Miyata!
ja rat pass har jag sneglade på men dom är så dyra och typ inga åf i Europa.
Har inte Anders mycket RH-däck?
Yes, han har en hel del på hyllan.
…och så småningom om gå i arv till dottern när hon är typ 12, hon ska ha fetaste cykeln i skolan är planen :cool:
❤️?❤️?❤️?❤️?
Om man har en 26" cykel som man älskar och använder mycket tycker i alla fall jag att förhållandet krona till njutning är förhållandevis låg för Rat trap pass. Som min fru har sagt "It's like riding on little pink clouds" med de däcken, speciellt i EL varianten.
+1
Det sitter långt inne att hosta upp så vansinnigt styggt, men första turen så frågar man sig varför det skulle behöva ta så lång tid innan man fick uppleva detta. Gå RH RTP EL!
 
Visa din Miyata!
Yes, han har en hel del på hyllan.

❤️?❤️?❤️?❤️?

+1
Det sitter långt inne att hosta upp så vansinnigt styggt, men första turen så frågar man sig varför det skulle behöva ta så lång tid innan man fick uppleva detta. Gå RH RTP EL!
Shit är dom så bra? Jag köpte häromdagen nya, fina, dyra, sylvassa japanska kockknivar och tänkte ungefär samma sak när jag skar genom morot som om den vore smör, den känslan är värd pengar!
 
Visa din Miyata!
Shit är dom så bra? Jag köpte häromdagen nya, fina, dyra, sylvassa japanska kockknivar och tänkte ungefär samma sak när jag skar genom morot som om den vore smör, den känslan är värd pengar!
Jag tycker bannemej det. Jag fick en bra deal på mina tack vare @n3wton så jag behöver inte ens intala mig att jag tycker det för att rättfärdiga det höga priset. ?

…och lik förbaskat tvekar jag inför att sätta en uppsättning Humptulips Ridge på den Stora Lila. Men fan vet om det inte får bli så ändå när skatteåterbäringen trillar in.
 
Visa din Miyata!
hur mycket plats är det kvar på on/offen med 2,3” ?
Framgaffeln diffar mellan de On/Off som har fäste på gaffelbenen och de som inte har det, ex våra rosa. Fäste-på-gaffelbenen-gafflarna är rymligare, men på dem är det iaf gott om plats. Jag kan sätta RTP-hjulen på Donna nån gång och kolla, men jag tror inte att det ska vara några problem.
 
Visa din Miyata!
Framgaffeln diffar mellan de On/Off som har fäste på gaffelbenen och de som inte har det, ex våra rosa. Fäste-på-gaffelbenen-gafflarna är rymligare, men på dem är det iaf gott om plats. Jag kan sätta RTP-hjulen på Donna nån gång och kolla, men jag tror inte att det ska vara några problem.
Får nästan hoppas att det inte går, bättre så för plånboken ? men lite nyfiken är man ju.
 
Visa din Miyata!
jag har svårt att tänka mig att rat trap pass är himla bra.

jag har dock bara erfarenhet av naches pass extralight, 44-millimetersvarianten, och visst är de trevliga när de funkar. men de funkar bara slanglöst i 100-150 mil innan sidoväggarna börjar få svårtätade läckor (inte revor, testat stans, stans race, och oko). har erfarenhet av 5 exemplar, pga reklamationer, som beter sig likadant. vid ungefär samma miltal börjar de också delaminera i den mittsträng som ligger mot vägen, samt bli buckliga på utsidan och låta irriterande schwooiisch schwooisch när man rullar på slätt tyst underlag.

med latexslang fungerar de ändå (peppar peppar), men jag tycker inte de känns lika bekväma med slangen, med reservation för inbillning. speed king racesport med latexslang är mysigare och typ lika snabba, men visst, bredare. synd att de slutat tillverkas.

bilder på delaminerade och buckliga rene herse-däck, för att jag ogillar hajpen av så förbannat äckeldyra däck:
20230604_153455.jpg

20230604_152414.jpg
 
Visa din Miyata!
jag har svårt att tänka mig att rat trap pass är himla bra.

jag har dock bara erfarenhet av naches pass extralight, 44-millimetersvarianten, och visst är de trevliga när de funkar. men de funkar bara slanglöst i 100-150 mil innan sidoväggarna börjar få svårtätade läckor (inte revor, testat stans, stans race, och oko). har erfarenhet av 5 exemplar, pga reklamationer, som beter sig likadant. vid ungefär samma miltal börjar de också delaminera i den mittsträng som ligger mot vägen, samt bli buckliga på utsidan och låta irriterande schwooiisch schwooisch när man rullar på slätt tyst underlag.

med latexslang fungerar de ändå (peppar peppar), men jag tycker inte de känns lika bekväma med slangen, med reservation för inbillning. speed king racesport med latexslang är mysigare och typ lika snabba, men visst, bredare. synd att de slutat tillverkas.

bilder på delaminerade och buckliga rene herse-däck, för att jag ogillar hajpen av så förbannat äckeldyra däck:
Visa bilaga 687037
Visa bilaga 687038
Sidoväggarna är tunna vilket också troligtvis är hemligheten bakom varför de rullar så fint. Jag har haft liknande upplevelser med läckande sidoväggar ofter ett några hundra mil, till en början bara lite men blir värre ganska snabbt. Processen tycks gå snabbare om man kör med riktigt låga tryck. För mig har det inte varit ett problem då jag gillar slang.

Delamination av slitbanan känns dock riktigt kasst. Det har jag aldrig upplevt på några av våra 6 par RH däck stallet.
 
Visa din Miyata!
Jag tycker nog att Quickcross kan bli ganska fina också, så att även den punkten kan strykas. Iofs partisk då det är min ?

Hittar ingen bra bild med lindan på så de här får duga.
Måste också "försvara" Quickcrossen, köptes ny som pendlarhoj 1990/1991 och rullade 4 mil om dagen. Ombyggd sedan 2014, men trots aluram, stark och fortfarande en trogen vän, men numera tyvärr bara på trainern. Sedan jag köpte en ny Canyon Grizl, blir det ingen mera grusåkning med Miyatan. Men den får jobba hårt på trainern, 4-5 pass i veckan under höst/vinter/vår.

En bildhyllningen till min gamla Miyata Quickcross:

20131222b-004.jpg
20140125b-001.jpg
20140310b-001.jpg
20140404b-002.jpg
20190727b-005.jpg
20200215b-003.jpg
20210914b-001.jpg
20210914b-004.jpg
20211013b-006.jpg
20211013b-009.jpg
20211023b-003.jpg
 
Visa din Miyata!
jag har svårt att tänka mig att rat trap pass är himla bra.

jag har dock bara erfarenhet av naches pass extralight, 44-millimetersvarianten, och visst är de trevliga när de funkar. men de funkar bara slanglöst i 100-150 mil innan sidoväggarna börjar få svårtätade läckor (inte revor, testat stans, stans race, och oko). har erfarenhet av 5 exemplar, pga reklamationer, som beter sig likadant. vid ungefär samma miltal börjar de också delaminera i den mittsträng som ligger mot vägen, samt bli buckliga på utsidan och låta irriterande schwooiisch schwooisch när man rullar på slätt tyst underlag.

med latexslang fungerar de ändå (peppar peppar), men jag tycker inte de känns lika bekväma med slangen, med reservation för inbillning. speed king racesport med latexslang är mysigare och typ lika snabba, men visst, bredare. synd att de slutat tillverkas.

bilder på delaminerade och buckliga rene herse-däck, för att jag ogillar hajpen av så förbannat äckeldyra däck:
Visa bilaga 687037
Visa bilaga 687038
Ouch! Spännande att jag ännu inte cyklat en meter med mina tubelessmonterade Hurricane Ridge EL (42 mm, med mönster) ännu. Beter de sig sådär hade jag blivit ganska besviken givet att de kostar lika mycket per stycket som de näst dyraste däcken från annan tillverkare kostar i par, i princip..? Snart ska cykeln börja rulla, så det lär ju visa sig. Har sjukt höga förväntningar dock!

I övrigt har jag rullat massvis på RH-däck utan oväntade problem. Cyklar man på asfalt där det ligger krossat grus (halkbekämpningsflis) får man punka ganska snart med standard-casingen på 32-40-millimetersdäck, men grusväg är sällan problem. De rullar och känns helt magiska och jag tar en punka emellanåt om det är priset - det är punkaskyddet som dödar det goa.

Rat Trap Pass är ju en rent magisk upplevelse med sin bredd. Har svårt att beskriva känslan men det är ju en helt annan grej än de övriga 26-tumsdäcken som finns tillgängliga.

Gällande att köpa findäck kan jag med lätthet motivera ganska stora kostnader på den fronten. Om vi utgår från en bra och välskött cykel med "vanliga" däck skulle jag behöva lägga ut väldigt stora summor pengar för att gå upp i komponentnivå eller få en finare ram. Att sätta på ett par däck som är lätta, lättrullade och fina att cykla på kostar säg 1600-2000 kr, gentemot ett par "vanliga" däck som kostar 600-1000 kr. Diffen om ca 1000 är är extremt mycket bang for the buck i min värld.

Jag har inte slitit ut några däck sedan jag skaffade en app som håller koll på alla ingående komponenter på cyklarna och deras gångtid, men det däck som suttit längst i nuläget har rullat 500 mil och ser ut att rulla en bra bit till. Jag verkar mao få ut ganska mycket ur däcken, så när man kör slang fungerar de ypperligt hållbarhetsmässigt vad det verkar.

Sen är nog standard-casingen inget man ska dra sidoväggarna genom sprängsten med, men det är ju samma som med punkaskydd - det är förmågan att "akta sig för ojämnheter" som ger magin och den kommer med riktigt tunna och följsamma däcksidor + övrig stomme. Man kan inte få allt på samma gång.
 
Visa din Miyata!
Tråkigt att höra om kvalitetsproblem på RH-däck. Jag kör mina med slang och har inte haft några problem, men de har verkligen inte rullat långt hittills. Jämfört med de standardfina xc-26:or som jag kör i övrigt så är det skilda världar. Hoppas att mina kära RTP håller…

Kortis ihop med grabben ikväll:
IMG_3710.jpeg


Årets första tussilago:
IMG_3712.jpeg
 
Visa din Miyata!
När jag någon gång har cyklat tillsammans med människor som kör Renè Herse-däck, har jag rullat ifrån dem på mina Grand Bois som kostar hälften så mycket (gjorde för ett drygt år sedan i alla fall). Bästa däck jag har haft. Rekommenderas starkt, och i mitt tycke är det också betydligt roligare att stötta en japansk cykelaffär än besserwissern Jan Heine. ?
 
Visa din Miyata!
När jag någon gång har cyklat tillsammans med människor som kör Renè Herse-däck, har jag rullat ifrån dem på mina Grand Bois som kostar hälften så mycket (gjorde för ett drygt år sedan i alla fall). Bästa däck jag har haft. Rekommenderas starkt, och i mitt tycke är det också betydligt roligare att stötta en japansk cykelaffär än besserwissern Jan Heine. ?
All makt åt Jan Heine, vår befriare.
 
Visa din Miyata!
När jag någon gång har cyklat tillsammans med människor som kör Renè Herse-däck, har jag rullat ifrån dem på mina Grand Bois som kostar hälften så mycket (gjorde för ett drygt år sedan i alla fall). Bästa däck jag har haft. Rekommenderas starkt, och i mitt tycke är det också betydligt roligare att stötta en japansk cykelaffär än besserwissern Jan Heine. ?
men de finns väl inte i 559?
 
Visa din Miyata!
Nej vilket inte heller är så konstigt då GB är nishade mot frankofila randogubbar.

Ställer mitt hopp till att Stridsland eller nån annan 26” influencer gör ett eget samarbete med Panaracer. Frågan är bara om det skulle bli billigare än RH.
Det kan helt enkelt inte bli dyrare. ?

Jag visste inte att Grand Bois är ett ”randonneurdäck” faktiskt. Du menar att jag kan sluta hoppas på att de kommer med ett smalt däck då..? Typiskt.
 
Visa din Miyata!
Jag håller utkik efter en Miyata åt en kär vän utomlands. Han söker en med 28" hjul för stadsbruk och är 183 cm lång.
Har någon tips så mottages dem tacksamt. Tror en triple Cross skulle vara en bra kandidat men andra modeller är också intressant.
 
Tillbaka
Topp