Visa din Miyata!
- Trådstartare Carl Edfeldt
- Start datum
Visa din Miyata!
Fantomen dricker mjölk.
D
Deleted member 77490
Guest
Visa din Miyata!
Tob
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Mellanmjölk räcker för mig.
Man kan ju inte alltid få grädde. :)
Peth
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Bara att hosta upp.
Dia Compe - Brake Hanger Standard, 11,90 €
Steel brake hanger For 1" steerer tubes Adjustable 3 Versions: With QR ,Without, Shallow
pinarello18
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Jättetjusigt. Då kan jag få flika in. Otaliga är de gånger jag stött på dessa justerskruvar som ärgat fast sig i muttern. Och man tänker. Jag provar lite till. Och så smäller den av. Nu har jag provat att stoppa in en liten spik som mothåll. Att skruven inte böjer sig eller knäcks. Sprutar på lite wd40. Och slår på muttern lite här. Lite där. Och vips går det att skruva loss muttern. Voilá!
Visa din Miyata!
Det var ett tag sedan jag postade en tur i tråden så här kommer gårdagens 26,5-milare. En sammanfattning: regn, regn och sen blötsnö och slutligen regn igen. Men det började bra, de första fem milen eller så var behagliga innan det började regna och även nästa fem mil innan jag var genomblöt. Inte så värst långt men regnet och motvinden hem tog ut sin rätt, ungefär en halvtimme efter jag kom hem bara stöp jag i sängen.
Möte med buffelhjorden ute på prärien vid Revingehed
Revingehed ungefär här började det dugga lite smått och jag fick byta till min andra och sämre men vädertätade mobil
Uppe vid Hässleholm övergick regnet till snö
.
Möte med buffelhjorden ute på prärien vid Revingehed
Revingehed ungefär här började det dugga lite smått och jag fick byta till min andra och sämre men vädertätade mobil
Uppe vid Hässleholm övergick regnet till snö
.
Moses95
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Där är du väldigt fin! Bra kämpat och tack för RR!Det var ett tag sedan jag postade en tur i tråden så här kommer gårdagens 26,5-milare. En sammanfattning: regn, regn och sen blötsnö och slutligen regn igen. Men det började bra, de första fem milen eller så var behagliga innan det började regna och även nästa fem mil innan jag var genomblöt. Inte så värst långt men regnet och motvinden hem tog ut sin rätt, ungefär en halvtimme efter jag kom hem bara stöp jag i sängen.
Möte med buffelhjorden ute på prärien vid Revingehed
Revingehed ungefär här började det dugga lite smått och jag fick byta till min andra och sämre men vädertätade mobil
Uppe vid Hässleholm övergick regnet till snö
.
Och regnblandat snö!
Skyerider
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Tog en kort liten tur.... 25 mil i regn, drivis och hagel. RESPEKT??Det var ett tag sedan jag postade en tur i tråden så här kommer gårdagens 26,5-milare. En sammanfattning: regn, regn och sen blötsnö och slutligen regn igen. Men det började bra, de första fem milen eller så var behagliga innan det började regna och även nästa fem mil innan jag var genomblöt. Inte så värst långt men regnet och motvinden hem tog ut sin rätt, ungefär en halvtimme efter jag kom hem bara stöp jag i sängen.
Möte med buffelhjorden ute på prärien vid Revingehed
Revingehed ungefär här började det dugga lite smått och jag fick byta till min andra och sämre men vädertätade mobil
Uppe vid Hässleholm övergick regnet till snö
.
Visa din Miyata!
Den Beste Sykkel Miyata
Senast ändrad:
Carl Edfeldt
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Gott folk!
Valleyn hade såklart för lång vevaxel i förhållande till XT vevpartiet och kedjelinjen.
Axeln som satt på mätte 126mm och deorepartierna som kom -95 ish är väldigt grunda i infästningen gentemot klingorna. Med vevpartiet monterat på 126 axeln så kunde man montera en Harley Davidsson drivrem i mellanrummet mellan klinga och vevhus. Jag fick lätta ticks i högerögat när jag insåg att det inte skulle gå lätt.
Lösningen blev en BBUN300 på 113 mm som möjliggjorde ett i det närmare perfekt kedjelinje och avstånd.. om jag får säga det själv!! Den EBay inhandlade Deore Xt framväxeln från Polen i samma serie som övrigt Xt på cykeln passade givetvis inte.
Men efter lite rotande hittade farsan distanser som satt som gjutet. Kul att det toppmonterade XT växelreglagen tillåter 8 steg utan mista protest, på steglöst läge skulle man säkert kunna klämma ur 9 steg. Kan vara intressant att veta ???
Nu skall jag steka hamburgare… smashade såklart?
Håll tillgodo med dagens fotodokumentation i lördagsmörkret!???
Valleyn hade såklart för lång vevaxel i förhållande till XT vevpartiet och kedjelinjen.
Axeln som satt på mätte 126mm och deorepartierna som kom -95 ish är väldigt grunda i infästningen gentemot klingorna. Med vevpartiet monterat på 126 axeln så kunde man montera en Harley Davidsson drivrem i mellanrummet mellan klinga och vevhus. Jag fick lätta ticks i högerögat när jag insåg att det inte skulle gå lätt.
Lösningen blev en BBUN300 på 113 mm som möjliggjorde ett i det närmare perfekt kedjelinje och avstånd.. om jag får säga det själv!! Den EBay inhandlade Deore Xt framväxeln från Polen i samma serie som övrigt Xt på cykeln passade givetvis inte.
Men efter lite rotande hittade farsan distanser som satt som gjutet. Kul att det toppmonterade XT växelreglagen tillåter 8 steg utan mista protest, på steglöst läge skulle man säkert kunna klämma ur 9 steg. Kan vara intressant att veta ???
Nu skall jag steka hamburgare… smashade såklart?
Håll tillgodo med dagens fotodokumentation i lördagsmörkret!???
Carl Edfeldt
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Skick och ålder avgör! Har du bilder? Vad är det för storlek?
Visa din Miyata!
Säljes: Miyata Skyrunner MTB 26 tum CARBON Vintage Rare kultstatus
Mycket ovanlig Miyata MTB i carbon 26 tum XT utr i gott vintage bruksskick, ram ca 53 cm typ Large, drivlina inte slite
happyride.se
Kan ordna bild senare, ramen är nästan identisk med den i länkande annonsen, inkl storlek.
Carl Edfeldt
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Skulle säga 2-3000 beroende på skick. Är den i nyskick är det andra grejer såklart! Jag kan vara gravt intresserad om det är en liknade på bilden. PM bild så kan vi ta det därifrån om du är sugen på att avyttra!Säljes: Miyata Skyrunner MTB 26 tum CARBON Vintage Rare kultstatus
Mycket ovanlig Miyata MTB i carbon 26 tum XT utr i gott vintage bruksskick, ram ca 53 cm typ Large, drivlina inte slitehappyride.se
Kan ordna bild senare, ramen är nästan identisk med den i länkande annonsen, inkl storlek.
Visa din Miyata!
För bara själva ramen?
Carl Edfeldt
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Hela cykeln skulle jag säga, skicket avgör! Skulle den vara mint så kanske en samlare vill ge 6-8000:- (vet ett par, tre mintade Centurys som gått i den häraden)
Bruskick mellan 2-3 tusen, kanske lite till om man vill ha den såld. Självklart får man begära det man vill för sin cykel men kolfiber marknaden är lite sämre än stål och alu helt klart.
Obs!! Egen åsikt och utifrån de kolfibermiyator jag har sett vara till salu.
Andra åsikter är också välkomna, jag är inget begagnat orakel!!
Visa din Miyata!
Då är jag med, jag uppfattade prisfrågan som endast för själva ramen.
Visa din Miyata!
Och hur breda 650b-däck går in?
Ser ut att vara en Miyata 1000 tycker jag och inte en On/Off Road Runner..
Visa din Miyata!
Inlägg i tråden 'Visa din Miyata!'
https://happyride.se/forum/threads/visa-din-miyata.3679382/post-4248520
Skyerider
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Är väl ingen som påstått att du är begagnad eller??
Carl Edfeldt
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
@Skyerider du e la för goooo!!?
Visa din Miyata!
Säljes: Miyata Skyrunner
Andra ägaren. Okänd årsmodell, men första ägaren har kvar ett stöldskyddsmärke dater
happyride.se
Nu finns kalaset uppe om sekten vill utöka sitt lager :))
Senast ändrad:
Visa din Miyata!
Gissar att det är en 60-ram? Min 66 cm känns lite för stor för 650b-hjul men på din blir det kanonbra! Och inget hemmasvetsande på en fin 1000-ram gläder mig :)
Visa din Miyata!
I vår populära serie ”Leverera sådant som ingen har efterfrågat” har turen idag…
Va? Fel serie? Jaha, ok omtag:
Då ska vi se. I vår populära serie ”Jakten på triangelpunkterna” har det nu blivit dags för ännu ett avsnitt.
Norrmännen som i mitt tycke är vassast på att spå svenskt väder utlovade ganska tidigt fint väder idag och jag hade således bespetsat mig på en tur i väl en vecka. Som brukligt är blev prognosen bara gladare och gladare ju längre tiden led, tills det utlovades idel sol från arla till särla.
Ett litet moln seglade över denna klarblå himmel, och det var ett snöfall dagarna innan helgen som såg ut att kunna ställa till problem på de mindre vägarna som jag hade planerat att köra. Det skulle visa sig vara delvis befogat, men inte värre än att jag tog mig både bort och åter.
Nåväl, redo för avfärd i morse. 8-9 grader friskt men vackert som en dag:
Bra flyt trots snön och förvånansvärt bra fäste trots att jag körde odubbat. RaceKing vet vad de gör. Klassiskt stopp, särskilt utvalt av Kodak:
Valet föll som synes på Donna, och det kan inte hjälpas, han som pillade ihop den cykeln får också sägas ha vetat vad han sysslade med. Niodelat där bak, fast läge på mittenklingan fram och Exage-cantisar för Speed & Traction Control. Rosa.
Deras grevliga högheters diskreta båthus. Oerhört vackert byggnadshantverk:
Härefter började det roliga, med klättring och små bommade vägar där det inte sällan var helt ospårat och aldrig plogat. Men på lätta växlar och i farbroderlig takt fulldiffade vi oss framåt, Donna och jag. Särskilt nöjd blev jag vid denna varningstriangel…:
…där jag alltså efter hemska faror kom bakvägen fram till den signal som var utställd för att varna och skydda resande från umbäranden.
Strax därefter kom jag fram till ett av de grevliga hjorthägnen. Skylten, som möjligen upplyste om att vanliga människor inte var välkomna in, kunde jag inte för mitt liv komma på hur jag skulle kunna läsa. Dessutom var grinden olåst…:
…så jag gled igenom och påbörjade klättringen upp mot den första triangelpunkten.
Strax såg jag dock de första oroväckande spåren av hur tidigare inkräktare hade behandlats…
…men jag räddes icke utan fortsatte framåt och uppåt. En snabb blick över axeln illustrerade dock fint den orörda snön:
Vid hägnets slut fanns en likadan grind, med den lilla skillnaden att denna var låst:
Enda sättet att ta mig ut var en stätta en bit därifrån, så jag tänkte på alla bilder där RSF forcerar betydligt värre hinder, gaskade opp mig och gick dit bort. Inte så alldeles föredömligt, men det gick:
Äntligen dags för första triangelpunkten efter två timmars cykling, Stenkullen på 329 meter:
In i skogen, trixa och traja, konstatera att den här punkten nog inte var utmärkt, bara för att i nästa sekund se den prydligast och tydligast utmärkta punkten av dem alla:
One down. Innan jag drog vidare spanade jag in gården Stenkullen. Milt bedagad men väldigt fint belägen. Dessutom en fin alggrön nyans mot Donnas rosa:
Som vanligt bar det utför från triangelpunkten. De ligger alltid på platser som slutar på -berget, -kullen, -åsen eller -backen.
Nästa anhalt låg i mer bekanta trakter så jag glömde bort att fotografera på vägen dit. Tack, det var så lite. Ni vet att jag gör allt för er. Och tack för tålamodet, nu är det snart över för den här gången.
Nåväl, triangelpunkt nummer två låg hela vägen ned i dalen och sedan hela vägen upp på andra sidan, strax bortom och till och med högre än den imposanta slalombacken som utgör traktens alpina centrum. Skratta ni, det körde en strid ström av halvmiljon-SUV:ar dit och därifrån, dessa de sista skälvande timmarna av sportlovet, och liften knirrade och knarrade dragande hundra sinom hundra stelfrusna pjäxfötter upp för backen.
Men to hell med dem, vi har viktigare saker för oss. Den andra punkten låg inte särskilt långt in i skogen, men jag, som anser mig vara hyfsad på att orientera och röra mig i skog och mark, valde krångligast möjliga väg genom en svårt gallringsnödig grantätning, och var nära att ge upp och vända om. Jag förstod med armar och ben vad jag tidigare bara hade förstått med huvudet, nämligen varför de tidigaste RSF-pionjärerna inte ryggade för att stanna och skruva av pedalerna innan de anträdde asandet av sina cyklar genom något besvärligt område. Det blev kort sagt ett litet helvete.
Än en gång blev jag stående där punkten borde vara utan att se den. Dags att unna sig en pink innan fortsatt letan… vad är det? Där är den ju!
Ännu en prydligt utmärkt punkt, även om platsen som sådan var intetsägande produktionsskog.
Väl på platsen såg jag att grantätningen var en fullständigt onödig omväg. En lätt push nedför backen genom skogen så var jag ute på vägen igen. Men orientera, det kan jag.
Jag konstaterade att dagens båda triangelpunkter var ganska trista, medan vägarna dit var desto finare. Andra gånger har det varit tvärtom.
Efter den andra punkten fick jag uppenbarligen hemlängtan, för det blev inga fler bilder tagna. Men vädret var fortsatt fantastiskt och temperaturen hade stigit såpass att det blev korta stunder av naket grus på vägen hem.
Allt som allt en fantastisk tur. Dryga fem mil på sex timmar. Även om jag inte är snabbast i bygden så säger det mer om att vägarna var utmanande än om min fysiska förbättringspotential, och som vanligt lär jag somna gott ikväll utan vaggning.
Tack ni båda som har läst ända hit.
Va? Fel serie? Jaha, ok omtag:
Då ska vi se. I vår populära serie ”Jakten på triangelpunkterna” har det nu blivit dags för ännu ett avsnitt.
Norrmännen som i mitt tycke är vassast på att spå svenskt väder utlovade ganska tidigt fint väder idag och jag hade således bespetsat mig på en tur i väl en vecka. Som brukligt är blev prognosen bara gladare och gladare ju längre tiden led, tills det utlovades idel sol från arla till särla.
Ett litet moln seglade över denna klarblå himmel, och det var ett snöfall dagarna innan helgen som såg ut att kunna ställa till problem på de mindre vägarna som jag hade planerat att köra. Det skulle visa sig vara delvis befogat, men inte värre än att jag tog mig både bort och åter.
Nåväl, redo för avfärd i morse. 8-9 grader friskt men vackert som en dag:
Bra flyt trots snön och förvånansvärt bra fäste trots att jag körde odubbat. RaceKing vet vad de gör. Klassiskt stopp, särskilt utvalt av Kodak:
Valet föll som synes på Donna, och det kan inte hjälpas, han som pillade ihop den cykeln får också sägas ha vetat vad han sysslade med. Niodelat där bak, fast läge på mittenklingan fram och Exage-cantisar för Speed & Traction Control. Rosa.
Deras grevliga högheters diskreta båthus. Oerhört vackert byggnadshantverk:
Härefter började det roliga, med klättring och små bommade vägar där det inte sällan var helt ospårat och aldrig plogat. Men på lätta växlar och i farbroderlig takt fulldiffade vi oss framåt, Donna och jag. Särskilt nöjd blev jag vid denna varningstriangel…:
…där jag alltså efter hemska faror kom bakvägen fram till den signal som var utställd för att varna och skydda resande från umbäranden.
Strax därefter kom jag fram till ett av de grevliga hjorthägnen. Skylten, som möjligen upplyste om att vanliga människor inte var välkomna in, kunde jag inte för mitt liv komma på hur jag skulle kunna läsa. Dessutom var grinden olåst…:
…så jag gled igenom och påbörjade klättringen upp mot den första triangelpunkten.
Strax såg jag dock de första oroväckande spåren av hur tidigare inkräktare hade behandlats…
…men jag räddes icke utan fortsatte framåt och uppåt. En snabb blick över axeln illustrerade dock fint den orörda snön:
Vid hägnets slut fanns en likadan grind, med den lilla skillnaden att denna var låst:
Enda sättet att ta mig ut var en stätta en bit därifrån, så jag tänkte på alla bilder där RSF forcerar betydligt värre hinder, gaskade opp mig och gick dit bort. Inte så alldeles föredömligt, men det gick:
Äntligen dags för första triangelpunkten efter två timmars cykling, Stenkullen på 329 meter:
In i skogen, trixa och traja, konstatera att den här punkten nog inte var utmärkt, bara för att i nästa sekund se den prydligast och tydligast utmärkta punkten av dem alla:
One down. Innan jag drog vidare spanade jag in gården Stenkullen. Milt bedagad men väldigt fint belägen. Dessutom en fin alggrön nyans mot Donnas rosa:
Som vanligt bar det utför från triangelpunkten. De ligger alltid på platser som slutar på -berget, -kullen, -åsen eller -backen.
Nästa anhalt låg i mer bekanta trakter så jag glömde bort att fotografera på vägen dit. Tack, det var så lite. Ni vet att jag gör allt för er. Och tack för tålamodet, nu är det snart över för den här gången.
Nåväl, triangelpunkt nummer två låg hela vägen ned i dalen och sedan hela vägen upp på andra sidan, strax bortom och till och med högre än den imposanta slalombacken som utgör traktens alpina centrum. Skratta ni, det körde en strid ström av halvmiljon-SUV:ar dit och därifrån, dessa de sista skälvande timmarna av sportlovet, och liften knirrade och knarrade dragande hundra sinom hundra stelfrusna pjäxfötter upp för backen.
Men to hell med dem, vi har viktigare saker för oss. Den andra punkten låg inte särskilt långt in i skogen, men jag, som anser mig vara hyfsad på att orientera och röra mig i skog och mark, valde krångligast möjliga väg genom en svårt gallringsnödig grantätning, och var nära att ge upp och vända om. Jag förstod med armar och ben vad jag tidigare bara hade förstått med huvudet, nämligen varför de tidigaste RSF-pionjärerna inte ryggade för att stanna och skruva av pedalerna innan de anträdde asandet av sina cyklar genom något besvärligt område. Det blev kort sagt ett litet helvete.
Än en gång blev jag stående där punkten borde vara utan att se den. Dags att unna sig en pink innan fortsatt letan… vad är det? Där är den ju!
Ännu en prydligt utmärkt punkt, även om platsen som sådan var intetsägande produktionsskog.
Väl på platsen såg jag att grantätningen var en fullständigt onödig omväg. En lätt push nedför backen genom skogen så var jag ute på vägen igen. Men orientera, det kan jag.
Jag konstaterade att dagens båda triangelpunkter var ganska trista, medan vägarna dit var desto finare. Andra gånger har det varit tvärtom.
Efter den andra punkten fick jag uppenbarligen hemlängtan, för det blev inga fler bilder tagna. Men vädret var fortsatt fantastiskt och temperaturen hade stigit såpass att det blev korta stunder av naket grus på vägen hem.
Allt som allt en fantastisk tur. Dryga fem mil på sex timmar. Även om jag inte är snabbast i bygden så säger det mer om att vägarna var utmanande än om min fysiska förbättringspotential, och som vanligt lär jag somna gott ikväll utan vaggning.
Tack ni båda som har läst ända hit.
Valdemar
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
En konventbiljett blir till! Byggtråd upprättad:
[Byggtråd] Miyata 1000 goes 650B(ling)
Då var tiden kommen för min första byggtråd! Följ med när jag lägger alldeles för mycket tid och pengar på att bygga om en Miyata 1000 till ett touring- och randomonster som kan svälja både breda däck axla mycket packning. Vore också kul om denna tråd kunde inspirera någon som funderar på att...
happyride.se
Bonicon
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Jag laborerar lite med friktionsväxelväljare, eller på ren svenska s.k. "thumbies", för detta syfte skapades denna labbråtta av diverse delar ur lådorna:
3x10 med LX och de enda friktionsväljarna som fanns att tillgå en söndag: riktigt billiga från en gammal Staiger (2x5), för styrstamsmontage. Men de gör sitt jobb och känns OK, drar tillräckligt med kabel för hela registret, däremot är nog 10-delat i mesta laget för att växla rent utan att ständigt behöva trimma. Cykeln i sig är en flop eftersom jag fortfarande sitter som en cirkusbjörn på den, men konceptet med friktion har fått fäste (höhö) hos mig.
Vad ska man ha för thumbies då? "Köp en extra cykel med XT-thumbies" säger nån. Ja, det är en bra idé som jag gillar. Men nytt då?
Dia Compe:
www.bike-mailorder.de
Paul Components (bara adaptern):
Jag har redan ett par Dura-Ace för barendmontage så därför vore Paul tänkbar, och nån gång ska man väl köpa sin första, eller hur @LWB ?
3x10 med LX och de enda friktionsväljarna som fanns att tillgå en söndag: riktigt billiga från en gammal Staiger (2x5), för styrstamsmontage. Men de gör sitt jobb och känns OK, drar tillräckligt med kabel för hela registret, däremot är nog 10-delat i mesta laget för att växla rent utan att ständigt behöva trimma. Cykeln i sig är en flop eftersom jag fortfarande sitter som en cirkusbjörn på den, men konceptet med friktion har fått fäste (höhö) hos mig.
Vad ska man ha för thumbies då? "Köp en extra cykel med XT-thumbies" säger nån. Ja, det är en bra idé som jag gillar. Men nytt då?
Dia Compe:
ENE Daumen Schalthebel - black
Dia-Compe ENE Daumen Schalthebel kaufen ✓ Bei Bike Mailorder – deinem Shop für Schalthebel ✓ Schnell lieferbar
www.bike-mailorder.de
Paul Components (bara adaptern):
Jag har redan ett par Dura-Ace för barendmontage så därför vore Paul tänkbar, och nån gång ska man väl köpa sin första, eller hur @LWB ?
Carl Edfeldt
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Jag ääääälskar thumbies ?????Jag laborerar lite med friktionsväxelväljare, eller på ren svenska s.k. "thumbies", för detta syfte skapades denna labbråtta av diverse delar ur lådorna:
Visa bilaga 610416
3x10 med LX och de enda friktionsväljarna som fanns att tillgå en söndag: riktigt billiga från en gammal Staiger (2x5), för styrstamsmontage. Men de gör sitt jobb och känns OK, drar tillräckligt med kabel för hela registret, däremot är nog 10-delat i mesta laget för att växla rent utan att ständigt behöva trimma. Cykeln i sig är en flop eftersom jag fortfarande sitter som en cirkusbjörn på den, men konceptet med friktion har fått fäste (höhö) hos mig.
Vad ska man ha för thumbies då? "Köp en extra cykel med XT-thumbies" säger nån. Ja, det är en bra idé som jag gillar. Men nytt då?
Dia Compe:
ENE Daumen Schalthebel - black
Dia-Compe ENE Daumen Schalthebel kaufen ✓ Bei Bike Mailorder – deinem Shop für Schalthebel ✓ Schnell lieferbar
Paul Components (bara adaptern):
Jag har redan ett par Dura-Ace för barendmontage så därför vore Paul tänkbar, och nån gång ska man väl köpa sin första, eller hur @LWB ?
Visa din Miyata!
Så sant!Jag laborerar lite med friktionsväxelväljare, eller på ren svenska s.k. "thumbies", för detta syfte skapades denna labbråtta av diverse delar ur lådorna:
Visa bilaga 610416
3x10 med LX och de enda friktionsväljarna som fanns att tillgå en söndag: riktigt billiga från en gammal Staiger (2x5), för styrstamsmontage. Men de gör sitt jobb och känns OK, drar tillräckligt med kabel för hela registret, däremot är nog 10-delat i mesta laget för att växla rent utan att ständigt behöva trimma. Cykeln i sig är en flop eftersom jag fortfarande sitter som en cirkusbjörn på den, men konceptet med friktion har fått fäste (höhö) hos mig.
Vad ska man ha för thumbies då? "Köp en extra cykel med XT-thumbies" säger nån. Ja, det är en bra idé som jag gillar. Men nytt då?
Dia Compe:
ENE Daumen Schalthebel - black
Dia-Compe ENE Daumen Schalthebel kaufen ✓ Bei Bike Mailorder – deinem Shop für Schalthebel ✓ Schnell lieferbar
Paul Components (bara adaptern):
Jag har redan ett par Dura-Ace för barendmontage så därför vore Paul tänkbar, och nån gång ska man väl köpa sin första, eller hur @LWB ?
Jag har kört Paul tummisar och DA-spakar mest för att jag aldrig i modern tid har hittat några mer beskedligt prissatta gamla grejer. Drömmen vore de där gamla Suntour-reglagen, men även shimanos grejer vore roligt att testa.
Men jag ska inte sticka under stol med att Paul-bling är lite roligt att ha också.
Paul+DA funkar hur som helst kanon. Se bara till att du har de kromade distanserna till dina DA-spakar så att de hamnar rätt på tummisarna.
Jag kör för övrigt både ovanpå- och underliggande tummisar (original vänsterreglage sätts uppochner på höger sida) på mina cyklar, båda varianterna funkar tycker jag.
Bonicon
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Den med hobbit-tårna vill jag ha...är den för bakväxeln indexerad (7-stegad) eller helt friktion?
Carl Edfeldt
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Hahahahahahaha, hobbit tårna är det verkligen??? Jag kör den till 8 delad på index och den går säkert att kräma ur 9 på steglöst?
Visa din Miyata!
Jag trodde vi var överens om att det var Gandalfs tår? ?
Carl Edfeldt
Aktiv medlem
Skyerider
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Verkar som du har tumme med det mesta?
Carl Edfeldt
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Du är la för snäll???jag har ju en sidekick som skall ha hälften av äran för allt jag gör ??
Köp & Sälj
-
Säljes i Stockholm -
Säljes i Göteborg -
Säljes i Stockholm -
Säljes i Östergötland -
Säljes i Jönköping
