Peth
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Får man göra så? Jag tycker inte det.
Visa din Miyata!
- Trådstartare Carl Edfeldt
- Start datum
Peth
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Kul att den används! Men singlespeed ska göras av gamla Peugeotcyklar som det inte går att fixa reservdelar till eller av gammalt Crescent-skräp som det ändå går tretton på dussinet av.
Visa din Miyata!
Min första reaktion, efter att magkänslan hunnit tala och säga mig att det är mer av eftersatt underhåll än idogt användande som har format cykeln, var att nej, så får man inte göra med en ärevördig tusing.
Men samtidigt är hela mitt evangelium att även de mindre haussade modellerna, ex. SportRunner, On/Off och 3X, i grunden är precis lika bra, och bara man rensar dem på klossiga rostiga komponenter, felriktade barends och trasiga lampor (och sen bygger upp dem lite snabbt och enkelt…) så blir de så bra som de borde ha varit från början. Och dessa cyklar tillåts förfalla till rena skräpet, sörjda och saknade av ingen och utan att några andra än vi knäppgökar tycker att det är synd.
Men ändå alltså, en tusing…
Visa din Miyata!
Jaja, det var väl ingen som hade trott att ovanstående föredömligt korta rr skulle vara allt för mig från dagens runda? Spänn fast er så åker vi.
Vapnet för dagen var alltså Systerskeppet, den TripleCross som jag har byggt åt brorsan. Och som ansvarskännande leverantör av varor och tjänster - livsstil tamejfan! - så får man vara så god att provtrycka nya bygget innan leverans.
Jag har tagit ett par korta svängar med cykeln tidigare, men inte mer än 2,5 km inalles. Därför tänkte jag mig idag en halvlång runda på blandat grus och asfalt.
För att komma till just asfaltsdelen gick vägen förbi denna kändis:
Att släpa med nya cyklar till denna plats är cykelm(ek)anikerns motsvarighet till att presentera nya flickvännen för föräldrarna, eller, vad det egentligen handlar om, att presentera föräldrarna för nya flickvännen, och stå där som ett korkat får och hoppas att alla tre ska tycka att det är fantastiskt trevligt fastän alla, allra mest flickvännen, helst hade krupit ur sitt eget skinn för att komma undan.
Men här stod vi nu, och alla tyckte att det var SÅ trevligt. Det var i alla fall vad de sa.
Vackert var det hur som haver:
Jämför för övrigt denna bild från i morse…
…med denna, från samma plats men för en 6-7 veckor sedan:
Kort härefter tog Stora Vägen vid, och jag kan stolt meddela att cykeln gick som ett LWB-bygge:
Om ni inte tål att se naken hud så ska ni blunda nu:
Styret från @Moses95 var the shit. Även styrändsreglagen funkade kanon. Enda abret var att jag hade varit för snål med ändlägesjusteringen på stora kakan. Det funkade men var onödigt kinkigt. Men gråt inte barn, det är åtgärdat nu, och hela meningen med turen var att upptäcka sådant som behövde justeras.
À plomb på asfalt alltså. Låt då det roliga börja, le grus! Planen var att försöka ta mig till Tärningaberget, där det sägs finnas svavelkis i tärningslika bitar. Det blev både kända och okända vägar dit, på ömsom grus, ömsom traktorstig. Ingetdera var någon match för Röda Bönan.
Torrsomrar må vara problematiska ur alla andra perspektiv än just cyklistens, men jag får skamset erkänna att jag går igång på en cykel som är kaliforniadammig snarare än lerig av Den Gamla Världens ävja:
Och det var just nu som någon i sällskapet på rad fem skrek ”Kom till saken för helvete, vi vill se Tärningaberget!”
Jaa, lugna er. Jag kom fram dit efter vad som så långt ännu kändes som någorlunda spännande vedermödor. Först grusväg, sen traktorväg, stig och till slut… plain old skog. Och hur mycket svavelkis tror ni att jag hittade? Inte ett skit. Men håll med om att Kryssar’ns röda gjorde sig fint emot det grågröna i skogen:
Härifrån blev det en halvkilometers hårdkokt rough stuff genom obanad skog för att ansluta till Västra Vätterleden. Och väl på leden fortsatte det med riktig snigeltrack, och Kryssar’n arbetade ihop till ännu ett förtjänstmärke. Att jag själv klantade mig och gjorde en präktig face-plant i mossan ska inte cykeln behöva lida för.
När jag ändå var i krokarna så gjorde jag ett fjärde försök på triangelpunkten Föråsen, som hittills har gäckat mig. Från det håll jag nu kom hade det varit enkelbiljett till slakteriet om jag hade missat platsen. Men tror ni att det fanns någon synlig markering?
Här var jag…
…och såhär mycket triangelpunkt fanns där att beskåda:
Fakkit, jag drar hemåt!
Som brukligt blev det i alla fall fin utförsåkning från triangelpunkten ned till kristnade trakter. Hur cykeln uppförde sig? Jo tack bara bra! Den skulle bli ännu mycket roligare med bara lite roligare däck, men det får brorsan välja när pappersarbetet är gjort och vi har delad vårdnad.
Det blev en del asfalt även på hemvägen…
…och korna från inlägget ovan råmade avundsjukt och önskade att de liksom jag hade fått uppleva denna majmorgon från sadeln - av koskinn!!! - på en TripleCross.
Jag är ingen vidare långdistansare, men jag plitade ihop nära sex mil idag, till stora delar på bra stökig väg, och det kändes inte mer än 3-4 mil, vilket får sägas vara ett gott betyg åt Systerskeppet. Nästa gång hoppas jag få se brorsan framföra underverket.
Sov gott nu Miyata-hoarders.
Vapnet för dagen var alltså Systerskeppet, den TripleCross som jag har byggt åt brorsan. Och som ansvarskännande leverantör av varor och tjänster - livsstil tamejfan! - så får man vara så god att provtrycka nya bygget innan leverans.
Jag har tagit ett par korta svängar med cykeln tidigare, men inte mer än 2,5 km inalles. Därför tänkte jag mig idag en halvlång runda på blandat grus och asfalt.
För att komma till just asfaltsdelen gick vägen förbi denna kändis:
Att släpa med nya cyklar till denna plats är cykelm(ek)anikerns motsvarighet till att presentera nya flickvännen för föräldrarna, eller, vad det egentligen handlar om, att presentera föräldrarna för nya flickvännen, och stå där som ett korkat får och hoppas att alla tre ska tycka att det är fantastiskt trevligt fastän alla, allra mest flickvännen, helst hade krupit ur sitt eget skinn för att komma undan.
Men här stod vi nu, och alla tyckte att det var SÅ trevligt. Det var i alla fall vad de sa.
Vackert var det hur som haver:
Jämför för övrigt denna bild från i morse…
…med denna, från samma plats men för en 6-7 veckor sedan:
Kort härefter tog Stora Vägen vid, och jag kan stolt meddela att cykeln gick som ett LWB-bygge:
Om ni inte tål att se naken hud så ska ni blunda nu:
Styret från @Moses95 var the shit. Även styrändsreglagen funkade kanon. Enda abret var att jag hade varit för snål med ändlägesjusteringen på stora kakan. Det funkade men var onödigt kinkigt. Men gråt inte barn, det är åtgärdat nu, och hela meningen med turen var att upptäcka sådant som behövde justeras.
À plomb på asfalt alltså. Låt då det roliga börja, le grus! Planen var att försöka ta mig till Tärningaberget, där det sägs finnas svavelkis i tärningslika bitar. Det blev både kända och okända vägar dit, på ömsom grus, ömsom traktorstig. Ingetdera var någon match för Röda Bönan.
Torrsomrar må vara problematiska ur alla andra perspektiv än just cyklistens, men jag får skamset erkänna att jag går igång på en cykel som är kaliforniadammig snarare än lerig av Den Gamla Världens ävja:
Och det var just nu som någon i sällskapet på rad fem skrek ”Kom till saken för helvete, vi vill se Tärningaberget!”
Jaa, lugna er. Jag kom fram dit efter vad som så långt ännu kändes som någorlunda spännande vedermödor. Först grusväg, sen traktorväg, stig och till slut… plain old skog. Och hur mycket svavelkis tror ni att jag hittade? Inte ett skit. Men håll med om att Kryssar’ns röda gjorde sig fint emot det grågröna i skogen:
Härifrån blev det en halvkilometers hårdkokt rough stuff genom obanad skog för att ansluta till Västra Vätterleden. Och väl på leden fortsatte det med riktig snigeltrack, och Kryssar’n arbetade ihop till ännu ett förtjänstmärke. Att jag själv klantade mig och gjorde en präktig face-plant i mossan ska inte cykeln behöva lida för.
När jag ändå var i krokarna så gjorde jag ett fjärde försök på triangelpunkten Föråsen, som hittills har gäckat mig. Från det håll jag nu kom hade det varit enkelbiljett till slakteriet om jag hade missat platsen. Men tror ni att det fanns någon synlig markering?
Här var jag…
…och såhär mycket triangelpunkt fanns där att beskåda:
Fakkit, jag drar hemåt!
Som brukligt blev det i alla fall fin utförsåkning från triangelpunkten ned till kristnade trakter. Hur cykeln uppförde sig? Jo tack bara bra! Den skulle bli ännu mycket roligare med bara lite roligare däck, men det får brorsan välja när pappersarbetet är gjort och vi har delad vårdnad.
Det blev en del asfalt även på hemvägen…
…och korna från inlägget ovan råmade avundsjukt och önskade att de liksom jag hade fått uppleva denna majmorgon från sadeln - av koskinn!!! - på en TripleCross.
Jag är ingen vidare långdistansare, men jag plitade ihop nära sex mil idag, till stora delar på bra stökig väg, och det kändes inte mer än 3-4 mil, vilket får sägas vara ett gott betyg åt Systerskeppet. Nästa gång hoppas jag få se brorsan framföra underverket.
Sov gott nu Miyata-hoarders.
Visa din Miyata!
@LWB Skulle du råka hitta ett Miyata-emblem för stystamen eller en dammkåpa till en MKS-pedal i vägdammet är de mina. Var ute på ett Smålandsäventyr i helgen och blev av med båda dessa ting. Dammkåpan går nog att få tag, pedalerna är ju nästan nya, men Miyata-emblemet är värre :(
(eller om någon annan har på lager)
(eller om någon annan har på lager)
Visa din Miyata!
Scars of the road!@LWB Skulle du råka hitta ett Miyata-emblem för stystamen eller en dammkåpa till en MKS-pedal i vägdammet är de mina. Var ute på ett Smålandsäventyr i helgen och blev av med båda dessa ting. Dammkåpan går nog att få tag, pedalerna är ju nästan nya, men Miyata-emblemet är värre :(
(eller om någon annan har på lager)
Jag håller ögonen öppna.
Visa din Miyata!
Gissar att de där Miyata-emblemen är hårdvaluta, säkrare än guld, så det också varit så att det blev stulet när jag besökte någon affär.
Annars trivs jag verkligen i Småland, trots jag drabbades av värmeslag och saltbrist efter att först ha blivit uppäten av mygg så är min slutsummering att det var en fin tur :).
Visa din Miyata!
En bit NV om Jönköping. Det är egentligen bara några hektar fint kuperat odlingslandskap som det finns på många håll, men det innehas av en familj som har ägnat tid och möda åt att röja upp och återställa det från igenväxning.
Visa din Miyata!
Äve
"Stängt mellan hägg och syren"
Även här i södra Sthlm har både hägg, körsbärsträd + många fler börjat blomma bara nu de senaste dagarna, det går fort när vädret rivstartar (för-)sommaren. Nu borde det alltså vara dags för
"Stängt mellan hägg och syren"
Visa din Miyata!
Jag är inte helt säker på att jag förstår men jag uppfattar det som att du tycker det är helt ok att utan lov gå in i andras hus om man tror att ingen bor där? I så fall förvånar det mig att just du tycker så, det hade jag inte trott.
---------
Ett hus är ingen allmän plats och omfattas inte av någon allemansrätten och man får inte utan lov gå in i andras hus. Det gäller oavsett om det är bebott eller ej. Hus ägs alltid av någon och de flesta av ägarna skulle inte uppskatta att obehöriga tar sig in i husen, människor som inte har där att göra. Och det finns ett antal mycket goda skäl för det.
Är man intresserad av gamla hus finns det många och mycket intressantare hembygdsgårdar och liknande där man både får gå in och kan fotografera utan att begå ett lagbrott. Annars får man vackert fråga ägaren om lov först.
D
Deleted member 77490
Guest
Visa din Miyata!
Tänk att Lundells ”Den vassa eggen” skulle ha hetat ”Mellan hägg och syrén”.
Tänker på det varje år vid den här tiden.
Visa din Miyata!
Lagen är bara rådande moral i skrift. Den saknar egenvärde och därför har vi högvis med jurister och annat löst folk för att tolka skälighet och annat i lagens kanter. Om du tycker att IVI's agerande är olagligt, omoraliskt och o-skäligt så kan du väl göra en polisanmälan? Om inte, lägg upp lite fina bilder på banvallar eller annat som gör folk glada här.
Visa din Miyata!
Tror du att ägarna till hus där obehöriga tar sig in blir särskilt glada? Ni som hyllar sånt här borde ta en funderare på hur ni skulle ställt er till om det gällde ett hus ni själva ägde.
Jag vet att det finns en hel del som tror att det är någons slags "allemansrätt" att om ett hus står tomt får vem som helst gå in i det. Man lägger ut bildreportage på bloggar och andra ställen, en del visar t.o.m. glatt upp fina "fynd" de gjort i husen, saker som de stjäl utan en susning om vad de egentligen håller på med. Helt sanslöst!
När det gäller andras hus har man inget i dessa att göra utan ägarnas medgivande.
Senast ändrad:
D
Deleted member 77490
Guest
Visa din Miyata!
Hade inte brytt mig för fem öre om mitt hus, när det stod obebott, olåst och statt i långt framskridet förfall, hade fått besök av en historieintresserad person med kamera.
Ägarnas obryddhet visas väl genom att de inte tar hand om sina hus? Det borde för övrigt vara straffbart - jag har sett så många fantastiska kåkar med timmerstomme stå och ruttna bort i skogarna.
Som snickare gör det ont i hjärtat. Det finns giriga jävla bolag som köper skogsmark på spekulation och sen låter den ”stå till sig” utan att tillåta att människor köper t ex fönster från ödehus. De får förfalla och alla arbetstimmar som plöjts ned i dem blir meningslösa svettdroppar i mossan. Helt sanslöst.
Senast redigerad av en moderator:
Visa din Miyata!
Är man genuint intresserad av ett hus och dess historia tar man kontakt med ägarna det första man gör, det här handlar om något hel annat.
Bolag kan för övrigt i normalfallet bara köpa bolagsskog, alltså skog där säljaren är ett bolag och inte privatägd skog..
Visa din Miyata!
Ja vad tror du själv när man inte är intresserad av att höra av sig till husets ägare?
D
Deleted member 77490
Guest
Visa din Miyata!
Noterat med bolagsskogen. Det är f ö bara att ha en enskild firma så kan man sälja till ett bolag, antar jag?
Du sa att det handlar om nåt annat. Jag vet vad det kan handla om: Intresse för historia och ställen där tiden tycks ha stannat. Vad handlar det om, anser du?
Varför inte fråga delinkventen själv, @IVI? Vad har du att säga till ditt försvar, unge man? ?
Visa din Miyata!
Att fråga @IVI var ju exakt det jag gjorde i mitt första inlägg eller hur? Jag har inte anklagat honom för något eftersom jag inte vet om han hade lov eller ej, det jag skrivit om det här är vad som gäller allmänt.
Nej, det är då privatägd jordbruks- eller skogsmark och kan normalt bara säljas till privata ägare.
D
Deleted member 77490
Guest
Visa din Miyata!
Jaha, då måste man skaffa ett förvärvstillstånd. Där ser man. Jag ändrar mig:
Det finns giriga jävla enskilda firmor som köper skogsmark på spekulation och sen låter den ”stå till sig” utan att tillåta att människor köper t ex fönster från ödehus. De får förfalla och alla arbetstimmar som plöjts ned i dem blir meningslösa svettdroppar i mossan. Helt sanslöst.
Vad är det nu som ödehussafari handlar om? Du kan ta det på PM eller i en egen tråd så slipper vi förpesta finaste tråden på Happy med sånt här dravel.
IVI
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Jag anade inte att ämnet om ödehus skulle vara så kontroversiellt. Jag kommer inte lägga ut bilder på ödehus igen. Jag väljer att skriva ett riktigt långt och uttömmande svar så att vi sedan kan återgå till att diskutera Miyator.
Det finns flera anledningar till varför jag håller på med urban exploration som det så fint heter på engelska. Dels tycker jag det är spännande att hitta ödehus, i många fall är de undangömda långt in i skogen och det är en speciell känsla att veta att man vandrar på platser där ingen annan människa vandrat på 20 år. Dels handlar det om ett historieintresse. I många ödehus finns det detaljer kvar som avslöjar när någon senast bodde där och man kan få sig en bild av vilken typ av person det var och hur det var att leva där. Ibland är det verkligen som att platsen är frusen i tiden, ett tidsdokument över en annan era. På något vis känns det mer äkta än vad ett hembygdsmuseum någonsin kan kännas. Hembygdsmuseum representanter oftast tider så avlägsna att jag själv inte direkt kan relatera till de. Dels gillar jag bara att fotografera och jag tycker att förfall är vackert på något vemodigt vis.
Det finns något gammalt motto som lyder så här: ”Ta inget förutom foton och lämna inget förutom fotavtryck.” Det förklarar vad urban exploring handlar om rätt väl. Det ska alltid gå att ta sig in på något naturligt vis, man bryter sig inte in och om man inte kommer in då är det så: ”fina fynd” är något jag skulle kunna skriva, men jag skulle aldrig komma på tanken att stjäla föremålet för det. Det går väldigt bra att bara beundra föremålet där det är och låta det stå så att nästa person också kan göra det. Förövrigt är jag på den nivån att jag brukar se till att alla dörrar är ordentligt stängda innan jag går, oavsett om de var det eller inte när jag kom, för att inte accelerera förfallet.
Och nej, jag har aldrig medgivande när jag går in i ödehus. Jag är mer än väl medveten om att alla fastigheter ägs av någon och att jag gör mig skyldig till olaga intrång när jag går in i ödehus. Vad man tycker om det varierar, själv är jag inte så mån om att vara 110% laglig hela tiden. Jag orsakar ingen skada på egendomen och det är inget jag kommer bli tagen för heller. Skulle jag fråga om tillåtelse innan jag går in skulle jag hittills inte ha besökt några ödehus alls. Det lär vara väldigt svårt att få tag på ägare, det är inte alltid man kan hitta deras telefonnummer, skriva brev är ineffektivt och ofta bor de långt bort. Många skulle nog inte ge medgivande heller.
Några fler frågor eller kan vi återgå till roliga saker som Miyator nu?
Det finns flera anledningar till varför jag håller på med urban exploration som det så fint heter på engelska. Dels tycker jag det är spännande att hitta ödehus, i många fall är de undangömda långt in i skogen och det är en speciell känsla att veta att man vandrar på platser där ingen annan människa vandrat på 20 år. Dels handlar det om ett historieintresse. I många ödehus finns det detaljer kvar som avslöjar när någon senast bodde där och man kan få sig en bild av vilken typ av person det var och hur det var att leva där. Ibland är det verkligen som att platsen är frusen i tiden, ett tidsdokument över en annan era. På något vis känns det mer äkta än vad ett hembygdsmuseum någonsin kan kännas. Hembygdsmuseum representanter oftast tider så avlägsna att jag själv inte direkt kan relatera till de. Dels gillar jag bara att fotografera och jag tycker att förfall är vackert på något vemodigt vis.
Det finns något gammalt motto som lyder så här: ”Ta inget förutom foton och lämna inget förutom fotavtryck.” Det förklarar vad urban exploring handlar om rätt väl. Det ska alltid gå att ta sig in på något naturligt vis, man bryter sig inte in och om man inte kommer in då är det så: ”fina fynd” är något jag skulle kunna skriva, men jag skulle aldrig komma på tanken att stjäla föremålet för det. Det går väldigt bra att bara beundra föremålet där det är och låta det stå så att nästa person också kan göra det. Förövrigt är jag på den nivån att jag brukar se till att alla dörrar är ordentligt stängda innan jag går, oavsett om de var det eller inte när jag kom, för att inte accelerera förfallet.
Och nej, jag har aldrig medgivande när jag går in i ödehus. Jag är mer än väl medveten om att alla fastigheter ägs av någon och att jag gör mig skyldig till olaga intrång när jag går in i ödehus. Vad man tycker om det varierar, själv är jag inte så mån om att vara 110% laglig hela tiden. Jag orsakar ingen skada på egendomen och det är inget jag kommer bli tagen för heller. Skulle jag fråga om tillåtelse innan jag går in skulle jag hittills inte ha besökt några ödehus alls. Det lär vara väldigt svårt att få tag på ägare, det är inte alltid man kan hitta deras telefonnummer, skriva brev är ineffektivt och ofta bor de långt bort. Många skulle nog inte ge medgivande heller.
Några fler frågor eller kan vi återgå till roliga saker som Miyator nu?
Carl Edfeldt
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Vi uppskattar såklart att bli visade vilken väg vi skall ta i vissa frågor. Många av oss i tråden är duktiga på att guida kollektivet rätt när vi är på väg mot eller har gjort tveksamma val. Vidare långa utläggningar om rätt och fel får gärna diskuteras i separat tråd, det blir mycket trevligare så.
Notera att jag/vi respekterar ALLA och allas åsikter!!!
Önskar er en fin måndag och en ännu finare kortvecka?
Notera att jag/vi respekterar ALLA och allas åsikter!!!
Önskar er en fin måndag och en ännu finare kortvecka?
Senast ändrad:
Visa din Miyata!
Ett historieintresse utan något alls intresse av ta reda på vem som äger och har ägt huset vilket är världens enklaste sak att ta reda på?
Du skriver att du inte har något alls intresse av få tillåtelse från ägaren, jag kan förstå att det ger en "kick" att göra så men det här är inget kul alls och väldigt långt från att vara genuint intresserad av byggnadshistoria som många är, inklusive jag, eller annan histoia.
De husen du går in i ägs av någon, någon som i de flesta fall inte uppskattar att obehöriga går in i huset. Huset du visade bilder från innehöll dessutom fortfarande en mängd personliga saker och har varit ett hem för någon som fortfarande kanske lever och du vet inte inget alls om orsaken till att huset är obebott och hur känsligt det är för dessa.
Du måste även vara medveten om att även om just du inte skadar eller tar saker är steget inte långt till de som gör så i tron att det är ok eftersom "ingen bryr sig om huset". I de flesta fall stämmer inte det och inte heller att ingen har koll på vad som händer. Att folk tar sig in i byggnader och på områden där de inte har rätt att vara skapar en stor osäkerhet och otrivsel något som verkligen märks när man rör sig ute på landsbygden.
Jag tycker du skall behålla intresset men tänka om när det gäller delen att göra det utan lov :)
Senast ändrad:
Visa din Miyata!
Jag kan också tycka att diskussionen hör hemma i en annan tråd och jag funderade länge på om jag skulle skriva något eller ej men inlägget publicerades här och när det fick väldigt många "gillanden" tyckte jag det borde bemötas för det här är något som förstör för många.Vi uppskattar såklart att bli visade vilken väg vi skall ta i vissa frågor. Många av oss i tråden är duktiga på att guida kollektivet rätt när vi är på väg eller har gjort tveksamma val. Vidare långa utläggningar om rätt och fel får gärna diskuteras i separat tråd, det blir mycket trevligare så.
Notera att jag respekterar ALLA och allas åsikter!!!
Önskar er en fin måndag och en ännu finare kortvecka?
Visa din Miyata!
En kul sak hände under senaste turen: Mötte en liten cyklist som cyklade målmedvetet och höll fint tempo, visserligen på fel sida av vägen men man kan inte begära allt av någon som cyklar på en trehjuling och är lika gammal som antalet hjul på cykeln.
När han fick se min Miyata 610 gjorde han ett spontant tummen upp! Det kallar jag rätt inställning till cykel :)
När han fick se min Miyata 610 gjorde han ett spontant tummen upp! Det kallar jag rätt inställning till cykel :)
D
Deleted member 77490
Guest
Visa din Miyata!
Här uttalar du dig tyvärr om något som du har noll koll på. Att ta reda på ägarförhållandena kring ett hus som stått öde i många år kan kräva timmar av research, tro mig ity jag har arbetat med just detta som journalist. Att sedan jaga tag på ägaren kan ta veckor, om man ens lyckas.
Om @IVI är genuint intresserad av byggnadsvård och historia eller inte har du ingen aning om.
Sista inlägget från mig i denna fråga.
Visa din Miyata!
Modell på denna? Skräp eller något att satsa på?
https://www.facebook.com/marketplace/item/949460479694552/
https://www.facebook.com/marketplace/item/949460479694552/
D
Deleted member 77490
Guest
Visa din Miyata!
Tror att det är en Pathrunner -93. Mycket fin hoj!
salle
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Triple cross för småpengar: https://www.facebook.com/marketplac...wse_serp:b3398ef1-fa0e-410a-8522-be8662d9ac83
Carl Edfeldt
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Miyata spoting i Björlanda, skra bro! Såg ut att vara en Highrunner stål.
Kan tillägga att det är mitt emot en busshållplats ??
Svårt med bild i farten, sorry gänget!?
Kan tillägga att det är mitt emot en busshållplats ??
Svårt med bild i farten, sorry gänget!?
Valdemar
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Haha såg den igår! På väg från Ica ut mot Sillvik. Hade dock inte sinnesnärvaro att fota…
Carl Edfeldt
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Man ser alltid Miyatorna i mängden??
Doughboy72
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Var det någon här i tråden som befann sig vid Huskvarna kanotklubb vid 7-snåret i morse? Jag var på väg hem från Jönköping mot Huskvarna efter en tidig morgonrunda på grushojen och precis framför mig, innan jag var framme vid kanotklubben, körde en person ut på en stilig röd Miyata 26-tummare med fin "pakethållare" fram.
Visa din Miyata!
Intressant och glädjande att det finns fler än vi som håller gamla 26:or igång. Jag har påbörjat div. efterforskningar för att se om det går att identifiera när var vad vem varför och hur.
Men det här tyder på att det finns de som kör Miyata än idag utan att ha sålt sin själ till trådkollektivismen. Otroligt. ”Forskare vid universitet i Cambridge har upptäckt enstaka individer av en art som länge har ansetts vara utdöd…”
DarkMatter
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Jag har vi åtminstone två tillfällen stött på cyklister på lila Myiata på min pendling i huvudstaden, båda gångerna i närheten av Alvik. Oklart om det är samma båda gångerna. Har också observerat en och annan Miyata parkerad.
Finns (eller fanns, har inte kollat på ett tag) en svart Myiata utan framhjul i mitt närområde. Varit sugen på att sätta en lapp på och erbjuda mig ta över den.
Finns (eller fanns, har inte kollat på ett tag) en svart Myiata utan framhjul i mitt närområde. Varit sugen på att sätta en lapp på och erbjuda mig ta över den.
Visa din Miyata!
Med reservation för att jag inte vet hur lång du är så finns det en blå Miyata 100 (vet inte om det är nått att ha heller....) på en cykelbutik på Sturegatan i Sumpan, gick förbi den igår.....
DarkMatter
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Nu blev jag ju sugen ju!
Egentligen har jag varken plats, budget eller tid för det. Vill mest rädda nåt som någon kanske inte längre behöver. Men vi får se :)
Köp & Sälj
-
Säljes i Skaraborg -
Säljes i Älvsborg -
Säljes i Stockholm -
Säljes i Stockholm -
Säljes i Skåne
