the_Dude
Aktiv medlem
Visa din Miyata!
'Underbiking' blir lätt ett äventyr man minns!Jaja, det var väl ingen som hade trott att ovanstående föredömligt korta rr skulle vara allt för mig från dagens runda? Spänn fast er så åker vi.
Vapnet för dagen var alltså Systerskeppet, den TripleCross som jag har byggt åt brorsan. Och som ansvarskännande leverantör av varor och tjänster - livsstil tamejfan! - så får man vara så god att provtrycka nya bygget innan leverans.
Jag har tagit ett par korta svängar med cykeln tidigare, men inte mer än 2,5 km inalles. Därför tänkte jag mig idag en halvlång runda på blandat grus och asfalt.
För att komma till just asfaltsdelen gick vägen förbi denna kändis:
Visa bilaga 625718
Att släpa med nya cyklar till denna plats är cykelm(ek)anikerns motsvarighet till att presentera nya flickvännen för föräldrarna, eller, vad det egentligen handlar om, att presentera föräldrarna för nya flickvännen, och stå där som ett korkat får och hoppas att alla tre ska tycka att det är fantastiskt trevligt fastän alla, allra mest flickvännen, helst hade krupit ur sitt eget skinn för att komma undan.
Men här stod vi nu, och alla tyckte att det var SÅ trevligt. Det var i alla fall vad de sa.
Vackert var det hur som haver:
Visa bilaga 625719
Jämför för övrigt denna bild från i morse…
Visa bilaga 625721
…med denna, från samma plats men för en 6-7 veckor sedan:
Visa bilaga 625731
Kort härefter tog Stora Vägen vid, och jag kan stolt meddela att cykeln gick som ett LWB-bygge:
Visa bilaga 625722
Om ni inte tål att se naken hud så ska ni blunda nu:
Visa bilaga 625723
Styret från @Moses95 var the shit. Även styrändsreglagen funkade kanon. Enda abret var att jag hade varit för snål med ändlägesjusteringen på stora kakan. Det funkade men var onödigt kinkigt. Men gråt inte barn, det är åtgärdat nu, och hela meningen med turen var att upptäcka sådant som behövde justeras.
À plomb på asfalt alltså. Låt då det roliga börja, le grus! Planen var att försöka ta mig till Tärningaberget, där det sägs finnas svavelkis i tärningslika bitar. Det blev både kända och okända vägar dit, på ömsom grus, ömsom traktorstig. Ingetdera var någon match för Röda Bönan.
Torrsomrar må vara problematiska ur alla andra perspektiv än just cyklistens, men jag får skamset erkänna att jag går igång på en cykel som är kaliforniadammig snarare än lerig av Den Gamla Världens ävja:
Visa bilaga 625724
Och det var just nu som någon i sällskapet på rad fem skrek ”Kom till saken för helvete, vi vill se Tärningaberget!”
Jaa, lugna er. Jag kom fram dit efter vad som så långt ännu kändes som någorlunda spännande vedermödor. Först grusväg, sen traktorväg, stig och till slut… plain old skog. Och hur mycket svavelkis tror ni att jag hittade? Inte ett skit. Men håll med om att Kryssar’ns röda gjorde sig fint emot det grågröna i skogen:
Visa bilaga 625726
Härifrån blev det en halvkilometers hårdkokt rough stuff genom obanad skog för att ansluta till Västra Vätterleden. Och väl på leden fortsatte det med riktig snigeltrack, och Kryssar’n arbetade ihop till ännu ett förtjänstmärke. Att jag själv klantade mig och gjorde en präktig face-plant i mossan ska inte cykeln behöva lida för.
När jag ändå var i krokarna så gjorde jag ett fjärde försök på triangelpunkten Föråsen, som hittills har gäckat mig. Från det håll jag nu kom hade det varit enkelbiljett till slakteriet om jag hade missat platsen. Men tror ni att det fanns någon synlig markering?
Här var jag…
Visa bilaga 625727
…och såhär mycket triangelpunkt fanns där att beskåda:
Visa bilaga 625728
Fakkit, jag drar hemåt!
Som brukligt blev det i alla fall fin utförsåkning från triangelpunkten ned till kristnade trakter. Hur cykeln uppförde sig? Jo tack bara bra! Den skulle bli ännu mycket roligare med bara lite roligare däck, men det får brorsan välja när pappersarbetet är gjort och vi har delad vårdnad.
Det blev en del asfalt även på hemvägen…
Visa bilaga 625729
…och korna från inlägget ovan råmade avundsjukt och önskade att de liksom jag hade fått uppleva denna majmorgon från sadeln - av koskinn!!! - på en TripleCross.
Visa bilaga 625730
Jag är ingen vidare långdistansare, men jag plitade ihop nära sex mil idag, till stora delar på bra stökig väg, och det kändes inte mer än 3-4 mil, vilket får sägas vara ett gott betyg åt Systerskeppet. Nästa gång hoppas jag få se brorsan framföra underverket.
Sov gott nu Miyata-hoarders.