Det är inte bara här det är glest med damwatt. Även i övriga cykelvärlden är det en otrolig brist på värden, jämfört med hur mycket data det går att få från alla möjliga män, från världselit till motionär. Jag vet ju att det körs med effektmätare flitigt även i damklungan. Underligt! Kanske är det för att de flesta effektsiffror som skrivs ut är från män, och att kvinnornas värden upplevs, av de själva, som futtiga i jämförelse. Men man ska ju inte jämföra så. Här är det ofrånkomligt en skillnad, i genomsnitt, mellan män och kvinnor. Inget att göra åt. En omräkningsfaktor på ca 0.8 är rätt rimlig. Då får man nog relativt jämförbara värden från män till kvinnor.
Men grovt räknat körs tempolopp (20-30 km) i Sverige i DElit på mellan ca 3.5 och 4.5 W/kg. Inom det spannet finns botten (av de som regelbundet tävlar, inte bara dyker upp på 1-2 lopp per år) och toppen, skulle jag säga. Det är också en rätt stor spridning i tider. På SM i dag var det ca 10 minuter mellan första och sista, på 28 km kuperat tempo i dåligt väder.
Ett par på hög nivå som delar med sig av värden är Alison Powers (regerande USA-mästare i tempo och linje) och Sarah Storey (brittisk bancyklist som även tävlar landsväg). Sarah har skrivit om tempolopp med 300 W i snitt, och femminutare på 400 W inne i ett linjelopp. Det är effektvärden jag hade varit överlycklig över!